Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta. Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den. Det är vikigt att låta dessa förändringar ta tid för att på så sätt nå ett hållbart resultat.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning.

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes. These themes are: "Attachment and love is the most important", "Little children - little worry, big kids - big trouble", "The civil right to have children", "Parents dynasty limitations", "Promotion and aggravating factors", "Support in different forms", "To influence and be affected" and "Collaboration and visions for the future ". The results of the study indicate a belief that everyone has the right to have children and it is the community’s responsibility to put adequate measures to which the parental ability is not enough. An ambivalence among the professionals have interpreted when they are experiencing difficulties and sometimes conflicting demands of the role of relating to one part children's right to a safe and caring nursery and on the other hand, the mother's right to autonomy over her own lives. An important prerequisite for a functioning maternity highlighted is that the mother has the ability to bond with her children, and other practical efforts that society can come in with. The interpretation is that the community´s attitudes have changed over time towards a more positive attitude among the professional abilities with appropriate assistance for managing a maternity. The analysis is based on theories of social construction, empowerment, power, and the proximal development zone. / Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek. Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen. Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev. Observationer gjorda under arbetet med Appen gav en bild av den gradvisa utvecklingen. Under intervjuerna kunde inte eleverna berätta om de lärt sig något men alla var positiva till arbetssättet.

Förmågor är något vi alla människor föds med och utvecklar under hela vårt liv. I gymnasiesärskolans läroplan (2013b) dokumenteras förmågor att utveckla under elevens skolgång bl.a. förmågor viktiga för framtida vuxenliv/arbetsliv. Martha C Nussbaum (2013) professor i juridik och etik, har utvecklat en förmågemodell för mänsklig utveckling, där valmöjligheter ger friheter och social rättvisa. En modell som ska ses som ett minimum för ett bra och människovärdigt liv. Hennes resonemang kring förmågor, ligger till grund för denna studies tolkning och analys av resultat.Denna studies syfte är att finna ut vilka förmågor som elever får möjlighet att utveckla i sin gymnasiesärskoleutbildning, och som i framtiden eventuellt ger utökade möjligheter till ett arbete. Frågeställningen i denna studie vill ge utökade kunskaper kring vilka förmågor som elever själva tycker är viktiga att få med sig ut i arbetslivet, ställt i relation till vad lärare anser, och vad arbetsmarknaden efterfrågar.Slutsatsen i denna studie ger en bild av att Nussbaums (2013) förmågor kring praktiskt förnuft, t.ex. ha förmåga att reflektera över och planera sitt liv, samt kontroll över den egna miljön, t.ex. förmågan att delta i demokratiska beslutsprocesser eller kännedom om arbetslivets villkor, kommer i skymundan på bekostnad av samhörighet t.ex. kunna leva tillsammans med andra och delta i sociala sammanhang. Förmågor som får större tyngd både i gymnasiesärskolan och på arbetsmarknaden fokuserar på att t.ex. utveckla förmågor hos eleven som att kunna anpassa sig, delta i sociala sammanhang, passa tider och att kommunicera så att omgivningen förstår dig. Det är övervägande de förmågor som respondenterna talar om som viktiga för att utöka möjligheten till att erhålla och behålla ett arbete, trots att gymnasiesärskolans läroplan och alla respondenterna samtidigt uttrycker att alla tre av Nussbaums punkter praktiskt förnuft, samhörighet och kontroll över den egna miljön är viktiga förmågor att utveckla. Denna studies slutsats visar på att förmågor som ska ge valmöjligheter och friheter, begränsas inom ramen för elevers tillhörighet i gymnasiesärskolan och i förhållande till vad samhället/arbetsmarknaden ger för möjligheter för eleverna.

Familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning är en vanligt förekommande grupp hos socialtjänsten. Studiens syfte var att jämföra om föräldrarnas behov av stöd korresponderade med tillgången till olika insatser, samt hur stöd och insatser kan utformas för att möta klienternas behov. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma socialarbetare har tolkats genom den hermeneutiska cirkeltolkningen samt analyserats genom systemteori och social inlärningsteori. Studiens resultat visade att insatserna riktade till klientgruppen motsvarar klienternas behov, stödet behöver dock vara mer långsiktigt. Gott bemötande och god kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar hos socialtjänsten är en förutsättning för att insatserna ska ge önskad effekt. Insatserna ges idag från olika enheter till enskilda familjemedlemmar och helhetssynen på familjen saknas. Studiens resultat betonar också medverkande informanters önskan om ett specialutbildat team. Med ett gemensamt förhållningssätt kan teamet fokusera sitt arbete för att bättre möta hela familjens behov i syfte att främja barnens hälsa och sociala utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa möjliga skillnader i synen på de behov äldre med intellektuell funktionsnedsättning som bor på grupp- och serviceboende enligt LSS upplever sig ha, kontra det stöd boendet erbjuder. Då denna målgrupp lever allt längre ställer detta högre krav på vård- och omsorg och dess personal. Kommunen som har det yttersta ansvaret för att se till att stöd enligt LSS erbjuds och utförs enligt bestämmelserna i lagen har även ett stort inflytande över villkoren för hur behovet av stöd och vård tillgodoses. Denna studie är kvalitativ och baserad på en fallstudie. Det empiriska materialet har inhämtats från elva informanter genom intervjuer: Sex av informanterna är äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på grupp- och servicebostad och resterande fem är personal som arbetar med denna målgrupp. Resultatet visar att trygghet och självbestämmande är avhängigt personalens bemötande och att självbestämmande är hos många stödanvändare synonymt med frihet. Vidare observeras att hög ålder inte är ett hinder för aktiviteter hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten att för personalen är stödanvändarnas behov och önskemål grundläggande för verksamheten, vilket kan härledas till stödanvändarnas uttryckta nöjdhet med personalen och boendet. En del svagheter identifieras och förslag på hur dessa kan hanteras ges.

Bakgrund: Allt fler personer med en intellektuell funktionsnedsättning skaffar barn. Detta kräver fungerande metoder för att stötta dem i sitt föräldraskap om de är i behov av det. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka kunskapsläget gällande metoder för formellt föräldrastöd till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och vad de har gett för resultat för föräldraskapet. Metod och material: En litteraturöversikt har genomförts av artiklar som valts ut via en systematisk litteraturgenomgång med hjälp av utvalda inklusions- och exklusionskriterier i två elektroniska databaser, Social Services Abstracts och PsychInfo. Det insamlade materialet har analyserats både tematiskt och teoretiskt. Resultat: 17 artiklar valdes ut som sammanställdes i Tabell 1. Analys: De teman som identifierats är Upplevelser, Metoders uppbyggnad & anpassning, samt Kommunikation. De teoretiska begrepp som används är Self-modeling, SM, och Känsla av Sammanhang, KASAM. Slutsatser: Forskningen visar att föräldrastöd har en positiv inverkan på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättnings föräldraförmåga, samt att både föräldrar och professionella generellt är nöjda med stödet, samtidigt som det finns utvecklingsområden. Det efterfrågas mer omfattande studier och mer barnperspektiv i metoderna. Diskussion: I avsnittet diskuteras den föreliggande studiens frågeställningar, jämförelse med fyra andra litteraturstudier, föreliggande studies för- och nackdelar samt barnets bästa. För fortsatt forskning förordas att identifiera enskilda komponenter som bidrar till resultatet av metoderna och undersöka tidsaspekter av stöden.

Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation för barn med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning genom att undersöka vilka former de erbjuds samt hur dessa används på förskolan med fokus på kommunikation, samspel och delaktighet i verksamheten. Studien är kvalitativ och har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Observation och intervju som metod har använts. Genom att ha grundad teori som metodansats har observation, intervju och analys löpt parallellt. Fyra pojkar med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning observerades i studien. Fyra resurspersoner och fyra ansvariga pedagoger på avdelningarna intervjuades liksom specialpedagog och logoped från Habiliteringen. Resultatet visar att habiliteringen erbjuder ett grundpaket innehållande tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bilder. TAKK, bilder och kroppsspråk är de AKK-former som används mest av pedagogerna medan barnen mest använder sig av kroppsnära signaler som blickar, rörelser och ljud. Eftersom AKK inte enbart består av TAKK och bilder bör det göras en noggrann kartläggning av vilken AKK barnen använder i syfte att kunna möta barnens kommunikation. Det finns behov av mer utbildning om vad AKK är och hur det används. Det behövs även utbildning om autism och intellektuell funktionsnedsättning för att förstå barnens behov av AKK. Framgångsfaktorer för kommunikation, samspel och delaktighet på förskolan är bland annat att det finns engagerade vuxna med ett förhållningssätt som gör att de kan stödja barnen i kamratkontakterna och ett fungerande samarbete med föräldrarna.