The aim of the study is to contribute with knowledge about how students with mild intellectual disabilities experienced their schooling in primary school. The questions of the study are: • How do students describe their school attendance based on their possibility to interac at school? • What do the students` thoughts in relation to their schooling occupy? The study was based on a life-narrative perspective to provide an increased understanding of people with intellectual disabilities. The method used in the study was qualitative semistructured interviews. Three informants were included in the study and each informant was interviewed twice. Each informant shared their experience of attending primary school. The result has been analyzed from the perspective of the informants life experiences which is the theoretical perspective of the study. The students 'stories were highlighted and analyzed on the basis of various themes that became visible in the students' stories. The themes that recurred in the students' stories were: thoughts about primary school, how a school should be, relationships, a sense of exclusion, self-confidence and self-esteem. The study shows that relationships play a crucial role in how students experience their schooling in primary school. The students called for more buddy relationships and showed that relationships play an important role in making the students feel meaningful and belonging in the school. Relationships between student teachers and assistants also have a great impact on how students experience meaningful learning. The results show that all three students had both positive and negative experiences when it came to attending school. A sense of alienation and a fear of being treated badly by other students became evident in the life stories. The students were also consciously choosing to eliminate situations where there is an opportunity for inclusion with elementary school students.

Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

Kommunikation sker på olika sätt i vårt samhälle idag och är en mänsklig rättighet och ettgrundläggande behov. Rätten till kommunikation i skolan grundas i flera olika styrdokumentoch syftet med studien var att undersöka hur lärare skapar förutsättningar för kommunikationi grundsärskolan, samt att belysa deras beskrivningar av arbetet med att stödja elevernaskommunikation. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats där data samlats in genomsemistrukturerade observationer och intervjuer med sex lärare verksamma inomgrundsärskolan. Intervjuerna och observationerna utgick ifrån fyra frågeställningar och harsedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna i vår studieanvänder varierande sätt för att skapa förutsättningar för kommunikation, såsom visuellt stöd,digitala redskap och kroppskommunikation och att de utgick ifrån elevernas enskildaförutsättningar och intressen. Lärarna belyste även vikten av att skapa relationer till varje elev,samt betydelsen av pedagogens roll för att ge eleverna förutsättningar tillkommunikationsutveckling. I studien framkom det att lärarna upplevde hinder i arbetet medkommunikationen på olika sätt, bland annat när det gäller samarbetet med olika instanser, denfysiska miljön samt sin egen kunskapsnivå kring kommunikationsredskap. Slutsatsen blir attdet är av stor vikt att lärare har god kunskap gällande kommunikation och kommunikativaredskap och att det krävs tålamod, tid och goda relationer mellan lärare och elever för att gevarje elev förutsättningar att utveckla sin kommunikation.

Denna studie har som syfte att undersöka hur väl de med utvecklingsstörning tillgodogör sig den kommunicering som skickas ut vid LSS-beslut. Efter inledningen presenteras utvecklingsstörning, vad det kan innebära för individen samt bedömningskriterier för utvecklingsstörning. Det finns även ett historiskt perspektiv som översiktligt presenterar synsättet på funktionsnedsättningar i Sverige från tidigt 1900-tal fram till inrättandet av LSS. Som teoretiska ramar för studien kommer, för LSS, relevanta lagar och riktlinjer, den medicinska- samt den sociala modellen av funktionshinder presenteras. Studiens resultat grundas på fyra semistrukturerade intervjuer som har analyserats tematiskt. Intervjuerna har genomförts med tre LSS-handläggare samt en god man. Slutligen förs en diskussion kring gode mäns betydelse för de med utvecklingsstörning, mitt fynd när det kommer till kommuniceringsförfarandet samt diskussion utifrån de teoretiska ramarna. Studien avslutas med en slutsats kring att det råder osäkerhet gällande hur väl de med utvecklingsstörning tillgodogör sig kommuniceringen vid LSS-beslut.

No description available.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning. Studien har en kvalitativ forskningsansats där metodansatsen är inspirerad av fenomenologin. Syftet med studien var att beskriva och analysera några lärare, elevassistenter, elever och vårdnadshavares erfarenheter och upplevelser av skolformsövergångar i de senare skolåren, i årskurserna 4–9, från grundskola till grundsärskola. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer. Sammanlagt har 17 informanter intervjuats i 13 intervjuer. Resultatet visar att det finns rutiner men att dessa inte alltid följs vid skolformsövergång. Studien visar också på en upplevelse av att det finns brister i kommunikationen mellan de olika skolformerna. Resultatet visar även att elever upplever en högre grad av studiero, och att både elever och vårdnadshavare berättar om ett mer positivt bemötande från personal och elever i grundsärskola än i grundskola. En förbättrad studiero i grundskolan, ett ännu bättre bemötande från personal i grundskolan samt att grundskolans personal utvecklar sina kunskaper om vad en intellektuell funktionsnedsättning innebär skulle kunna underlätta skolgång i grundskola och skolformsövergång från grundskola till grundsärskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Att kunna läsa är viktigt i ett samhälle där information och kommunikation ofta sker genom skrift. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa hur några lärare inom grundsärskolan, årskurs 7-9, understödjer elevers läsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studien utgjordes av en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsansats. I fallstudien undersöktes sex stycken grundsärskolor genom 15 observationer och 6 intervjuer varav 4 gruppintervjuer. I intervjuerna deltog sammanlagt 10 lärare. Resultatet i studien visar att lärarna i studien använder en mix av läsutvecklingsstrategier i sin läsundervisning. Eleverna har individuella och nivåanpassade arbetsuppgifter med anledning av olika behov och intressen. Resultatet visar även att lärarna tycker att arbetet med läsförståelse är särskilt viktigt för eleverna i grundsärskola, att eleverna arbetar aktivt med ord- och begreppsförståelse och att eleverna ges tillfällen att återberätta händelser och texter. Både vikten av individuellt och gemensamt arbete kring läsning träder fram som viktiga delar i elevernas läsutveckling.

Studien syftar till att undersöka hur personalen på gruppbostäder bemöter brukarnassexualitet. Historiskt har synen på personer med en intellektuell funktionsnedsättning settannorlunda ut, med lagen om tvångssterilisering och ingen möjlighet till egenbestämmanderätt. Men över tid har livet med en intellektuell funktionsnedsättning förändratsoch idag lever de integrerade i samhället med samma rättigheter som andra. Pågruppbostäderna ska personalen stödja brukarna i deras vardag och hjälpa dem att tillgodosesina behov. Denna kvalitativa studie har genom intervjuer med personal som arbetar pågruppbostäder med unga vuxna undersökt hur de förhåller sig till brukarnas sexualitet. Detvisade sig att intervjupersonerna berättar om ett stödjande och vägledande förhållningssättsom grundar sig deras syn på brukarnas rätt till en egen sexualitet. De såg som viktigaarbetsuppgifter att vägleda och ge information, bekräfta drömmar och förebygga för brukarensvåra situationer. Det visar sig tydligt att mer utbildning för personalen efterfrågas omsexualitet och intellektuell funktionsnedsättning. Intervjupersonerna saknar även tydligariktlinjer hur arbetet med brukarnas sexualitet ska organiseras samt vetskap om vem som harhuvudansvaret om brukaren utsätts för övergrepp.

Bakgrund    Personer med intellektuell funktionsnedsättning förekommer i hela vårdkedjan och har ofta större vårdbehov än övriga befolkningen, men har historiskt blivit exkluderade inom hälso- och sjukvården. Det finns föreställningar om att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte förmår vara delaktiga i sin vård eller fatta egna beslut rörande sin hälsa. Autonomi är ett centralt begrepp inom omvårdnad där sjuksköterskan har ett ansvar att främja och underlätta autonomi för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dock finns indikationer på att konsensus saknas bland sjuksköterskor gällande innebörden av autonomi och hur den ska respekteras.   Syfte Syftet var att belysa faktorer som kan påverka autonomi hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i omvårdnadssituationer.   Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Femton vetenskapliga artiklar inhämtades, vilka efter kvalitetsgranskning och analys inkluderades i resultatet.   Resultat För att förstå behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning behövde omvårdnadspersonalen besitta kunskap om flertalet kommunikationsstrategier. Brist på information om den egna hälsan medförde svårigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att fatta autonoma beslut. Samtidigt upplevdes omgivande faktorer såsom tidsbrist påverka vårdrelationen och utvecklingen av autonomi negativt. Omvårdnadspersonal upplevde också en konflikt mellan att vårda och att respektera autonomi. Brist på kunskap, men också fördomar och negativa attityder gentemot personer med intellektuell funktionsnedsättning, medförde att de inte gjordes delaktiga i sin vård eller uppmuntrades ta egna beslut.    Slutsats Autonomi bör betraktas som något som utvecklas i relation till andra människor. Omvårdnadspersonal behöver utökade kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning för att omvårdnaden ska förbättras och autonomin främjas.

Sverige uppmärksammas internationellt som ett föregångsland gällande förskola och inkludering då alla barn i Sverige har rätt till likvärdig utbildning i en ordinarie förskola. Förskolan är första steget i det svenska skolsystemet och då människans hjärna är som mest plastisk i förskoleåldern är en kvalitativ förskoleverksamhet av stor vikt för barnets utveckling. Syftet med studien är att ur ett vårdnadshavarperspektiv undersöka hur förskoletiden fungerar för barn med intellektuell funktionsnedsättning ur inkluderingsynpunkt. Detta undersöktes retrospektivt via en kvantitativ enkätstudie där 76 vårdnadshavares svar tolkades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet visar att vårdnadshavarna upplever att graden av trygghet och trivsel är hög men att graden av inkludering i många fall är låg, att de ser ett behov av kompetensutveckling samt att faktorer kring kompetens ökar graden av nöjdhet inom samtliga undersökta områden.