År 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringverksamhet från 25 % till 12 %. Huvudsyftet med denna sänkning var att öka sysselsättningen i restaurangbranschen. Liknande momssänkningar har tidigare gjort på flera håll i övriga Europa. Denna studies syfte är att utvärdera om denna momssänkning har ökat sysselsättningen och så fall i hur stor grad. För att skatta denna effekt har en difference-in-difference modell använts. Studien kommer fram till att det troligtvis har skett en ökning av sysselsättningen i restaurangbranschen men har svårt att vissa precis hur stor denna ökning har varit.

Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar i aktivitet med vård- och terapihund och upplevd nytta med detta. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Elva arbetsterapeuter rekryterades genom ett bekvämlighetsurval via grupper på Facebook. Telefonintervjuer och intervjuer via personligt möte spelades in och transkriberades för att slutligen analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema som var: Arbetsterapeuten och hunden som ett stöd till meningsfulla aktiviteter, vilket resulterade i tre huvudkategorier som var: nytta, aktivitet och kommunikation, samt 14 underkategorier. Slutsatsen av examensarbetet var att hunden kunde vara användbar i att motivera patienter till aktivitet samt att aktiviteter tillsammans med och för hunden kändes mer meningsfulla.

Detta är en jämförande studie av levnadsförhållandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skärgårdar.

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden. Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse. Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser. Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte. Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans". Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

Denna uppsats studerar utvecklingen av mikrolån och dess påverkan på sysselsättningen i Bolivia. Landet har en gedigen historia inom mikrofinans, vilket gör det till ett intressant område att undersöka. Tidigare forskning rörande mikrofinans i utvecklingsländer har kunnat utpeka ett positivt samband med ökad sysselsättning, ett antagande som ligger till grund för denna uppsats. Frågeställningen som söks svar på är ”Hur har utvecklingen av mikrolån påverkat sysselsättningen i Bolivia?”. Detta undersöks genom en ekonometrisk analys som studerar åren 2002 till och med 2014 med resultatet det går att identifiera ett positivt samband mellan mikrolån och sysselsättningsgraden i Bolivia, men att den reella effekten är svår att fastställa då resultatet av regressionen inte kunnat uppvisa statistisk signifikans.

Dagens samhälle präglas av ett rikt informationsflöde där marknadens aktörer slåss om att förmedla sina budskap till en alltmer krävande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mängder information sprids världen över, vilket gör informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mängden information har människan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsättning för förmedlingen av information är kommunikation, något som blivit en ledstjärna för många företag. Lyckad kommunikation skapar oändliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte längre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nå fram och skapa förståelse.En rad olika faktorer påverkar hur mottagare tolkar de budskap som de ställs inför. Vår undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning påverkar mottagarnas tolkning av budskap. Studien utgår från en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär baserad på djupet via fallstudier. Primärdata är insamlad via öppna intervjuer med forskningsobjekten som är utvalda genom ett strategiskt urval.Studien har påvisat att det är en kombination av faktorer som har olika betoning och betydelse i tolkningen av budskap beroende på situation och budskapets utformning. Beträffande faktorerna utbildningsnivå och sysselsättning är det betydande att påpeka att mottagare uppfattar främst faktorer i ett budskap som står dem själva närmast och som exempelvis har en koppling till deras sysselsättning. Betydande är också att högre utbildningsnivå leder till en större analytisk och ifrågasättande förmåga vid tolkningen av budskap där högre utbildade mottagare tenderar att uppmärksamma annonsen utifrån fler dimensioner på grund av deras analytiska framtoning. / Uppsatsnivå: C

<p>Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.</p>

<p>Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.</p>

<p>När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer. Detta har vi gjort genom att skapa oss en överblick över hela arbetsmarknaden och därefter analyserat vilka sektorer som markant ökat sin produktion per anställd utan att nyanställa. Vi har även använt oss av en analys för hela tillverkningsindustrin där vi undersökt om det skett en arbetskraftomfördelning inom sektorn som lett till en produktionsökning. Vi fann att den enda riktigt tydliga tillväxten utan nyanställningar har skett i sektorn ”fastigheter och företagstjänster”. Arbetskraftsförflyttning mellan branscherna inom tillverkningsindustrin har inte påverkat produktiviteten nämnvärt.</p>

Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a. att sjukskrivningen ledde till att de sjukskrivna oavsett sjukskrivningsorsak mådde psykiskt dåligt samt att inställningen till medverkan i Nystart inledningsvis var negativ men genomgående ansågs leda till något positivt. I likhet med tidigare studier framkom att sjukskrivningen påverkat det sociala livet negativt samt lett till inaktivitet. Studien har genom att lyfta fram vikten att få prata om framtiden, för de sjukskrivna, samt vad de lärt sig av sjukskrivningsperioden bidragit till ökad förståelse inom området.