Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning.

Abstract Author: Veronica Lergeborg Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside. Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Agneta Hedblom Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.

Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ”andra sidan”. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher. Syftet med studien är att undersöka kommunala förmedlares sociala nätverk och på vilket sätt de använder nätverket i sitt uppdrag att coacha personer till någon form av sysselsättning. För att undersöka nätverken har vi utgått från tre frågeställningar: 1. Hur ser förmedlares arbetsrelaterade nätverk ut? 2. Vilka typer av länkar i nätverket anser förmedlare vara mest användbara i arbetsrelaterade frågor? 3. Hur sker kommunikationen mellan förmedlare och deras nätverkskontakter? För att försöka få svar på dessa frågor genomförde vi fem semi-strukturerade intervjuer. Vårt tillvägagångssätt för att studera dessa nätverk har utgått från en mixad metod där kvalitativ ansats blandas med kvantitativ ansats. För att kunna analysera datamaterialet och kunna säga något om strukturen och innehållet i nätverken har vi använt oss av teoretiska mått som ofta används i nätverksstudier. Resultatet visar bland annat att nätverken bland dessa fem förmedlare skiljer sig både på vilka kontakter som ingår i nätverken och på vilken sorts av kontakter de anser vara mest värdefulla i sin yrkesutövning. Många av de kontakter som förmedlarna anser vara viktiga för att få vetskap om lediga sysselsättningar är arbetskollegor som de träffar ofta och diskuterar arbetsrelaterade frågor med. Gemensamt var att de alla anser att de får vetskap om lediga sysselsättningar genom sina nätverk, vilket tyder på att de har effektiva nätverk. Däremot anser samtliga att de troligen kan använda sina nätverk i större utsträckning än de gör nu.

Den 1 januari 2012 sänktes den svenska mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster med 13 procentenheter. Liknande åtgärder genomfördes i Frankrike 2009 samt i Belgien och Finland 2010. Det främsta politiska syftet med momssänkningarna har uppgetts vara den positiva effekten på sysselsättningen. Denna uppsats utvärderar styrkan i detta påstående för Frankrike, Belgien och Finland. Med hjälp av data från Eurostat analyseras sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen med hjälp av hotellbranschen som referenspunkt. I undersökningen ingår 25 EU/EFTA-länder under perioden 2008-2011. Studien finner att inga säkerställda sysselsättningseffekter kan påvisas till följd av de tre momssänkningarna. För en mer grundlig analys om orsakerna tills detta krävs dock djupare studier i observerad effekt på priser och löner.

Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan. Den psykiska hälsan påverkas positivt då det skapas socialt umgänge vilket ökar motivationen samt skapar nya relationer till andra människor vilket gör att individerna känner en delaktighet och får en sysselsättning som uppfattas som meningsfull vilket i sin tur ökar självkänslan och välbefinnandet hos individen. Implikation: Forskning borde fortsätta inom området för att skapa ökad trovärdighet och ge uppmärksamhet till regering, kommuner, förbund och föreningar att de borde investeras ytterligare för att ge fler människor möjlighet att kunna få tillgång till att kunna utföra fysisk aktivitet i förening.

<p>Abstract</p><p>Author: Veronica Lergeborg</p><p>Title: Kustkraft – a cooperation project from the perspective of the inside.</p><p>Supervisor: Ulf Drugge</p><p>Assessor: Agneta Hedblom</p><p>Keywords: employment, mental unhealthy, quality of life, SF-36, mentally disabled</p><p>The aim of this study was to evaluate a local employment project, called “Kustkraft”. The project is a cooperation between three municipalities and the county council in Kalmar County. Financier of the project has been the Swedish government. One of project’s targets was to increase the quality of life for mentally disabled people. My work was to investigate, using Health Survey - SF-36, if the quality of life has been higher for the participants in the project. The first measure has been done in the beginning of the project and the second measure has been done after one year. The methods of this study are both qualitative and quantitative. I have used a scientific questionnaire complemented with some interviews. The conclusion of this study is that the participants in the project “Kustkraft” feel that they have increased their quality of life during the time of the project.</p>

<p>Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Åtta vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterades i fyra kategorier av upplevelser: upplevelser av ohälsa, upplevelser av relationer, upplevelser av sysselsättning och oro inför framtiden. Dessa upplevelser påverkade livssituationen i flera olika avseenden. Denna litteraturstudie är av betydelse för vårdpersonal eller anhöriga till en person med schizofreni för att förstå dennes livssituation och på så sätt bemöta dem på ett tillfredställande sätt.</p>

Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad i kognitiva förmågor mellan kvinnor och män samt hur dessa förmågor värderas på arbetsmarknaden. Frågeställningen som ska besvaras är hur kognitiv förmåga påverkarsannolikhetenattvarasysselsatt,arbetslösocheji arbetskraften för kvinnor och män i Sverige respektive Tyskland. Metoden som används är multipel linjär regression med heteroskedastiska standardfel. För att se hur stor del av skillnaderna i sysselsättning som kan förklaras av att kvinnor och män har olika kognitiva förmågor används Blinder-Oaxaca dekomponering. Resultaten för Sverige visar att läs- och skrivkunnighet är viktigast för kvinnor medan räknefärdighet äravstörstbetydelseförmän.ITysklandärräknefärdighetviktigastförbägge könen. Gemensamt för länderna är att män har större sannolikhet att vara sysselsatta medan kvinnor oftare befinner sig utanför arbetskraften. Vad det gäller arbetslösheten är det ingen signifikant skillnad mellan könen i något av länderna. Blinder-Oaxaca dekomponeringen visar att det i båda länderna finns en skillnad i sysselsättning mellan könen som inte kan förklaras av olika förmåga.