No description available.

No description available.

Bakgrund: Det finns en mängd olika demenssjukdomar och av världens befolkning är 47,7 miljoner människor drabbade. Kunskapsnivån om sjukdomen är låg hos sjuksköterskor och vårdpersonal, vilket kan leda till att personen med demenssjukdom upplever ett lidande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt gjordes med kvalitativ design och induktiv analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Livet är inte längre som det brukar vara, Det är viktigt att fortfarande vara behövd, Stödjande omgivning har stor betydelse samt Att kastas mellan hopp och förtvivlan. Resultatet visade att personer med demenssjukdom genomgår många förändringar i samband med sjukdomen, och att de är i behov av en stödjande omgivning för att deras välbefinnande ska bevaras.   Slutsats: Personer som lever med demenssjukdom upplever att deras självbild förändras, förluster av olika slag och att värdigheten är svår att bevara. Vårdpersonalens kunskap om demenssjukdomar är låg och kunskapsnivån påverkar bemötandet med personerna. Ett bättre bemötande stärker personerna med demenssjukdom och kan öka deras välbefinnande.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer. Studien utfördes med hjälp av 18 vetenskapliga artiklar från åren 1998 till 2006. Sökorden som använts var: children, cancer, childhood cancer, parents, parenting, families, wellbeing, stressors, coping, nursing. Resultatet visade att föräldrarna upplevde barnets cancersjukdom som att hamna i ett chocktillstånd. Föräldrarna upplevde en vånda att behöva se sitt sjuka barn lida. Sjukdomen drabbade föräldrarna både gemensamt och individuellt. Rollerna inom familjen genomgick ofta förändringar. Modern övertog ofta det största ansvaret för det sjuka barnet och fadern skötte försörjningen. Olika barriärer som barnets sjukdom och behandling medförde gjorde det svårt att upprätthålla ett normalt familjeliv. Det bästa stödet fick familjen genom varandra och sjukdomen förde dem samman på ett annat sätt än tidigare. För att hantera situationen använde sig familjen av olika copingstrategier som kunde växla över tid. Ett bra samarbete med vårdpersonalen var mycket viktigt för familjen.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen.  Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande. Kroppen upplevdes kraftlös vilket bidrog till osäkerhet över identiteten och känsla att vara otrygg. Personerna var beroende av hjälp vilket beskrevs som påfrestande där känslor av sårbarhet och bristande förmåga var återkommande. En ständig kamp fördes för att återta kontrollen över kroppen och självkänslan där stöd från andra personer och känsla att bli förstådd var värdefullt.  Slutsatser: Att ha drabbats av stroke innebar att personernas livssituation förändrades. Funktionsnedsättning ledde till att de kände sig utelämnade och hjälplösa. Genom ökad kunskap om upplevelser efter insjuknandet kan det skapas större möjlighet att på bästa sätt möta och stödja.

Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt. Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan. Dessa teman innehåller sammanlagt 12 underkategorier: kvarstående minnesförluster, svårigheter att leva som tidigare, skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma leverne, att känna livskvalitet och välbefinnande, känslosamt efteråt, arbetsförmågan kan förändras, familjen och närstående blev viktigare, behov av att ha någon att anförtro sig till, viktigt att finna en förklaring, att leva i nuet, rädsla för döden och oro för anhöriga. Slutsats: Hjärtstoppspatienter  har kvarstående behov efter att ha skrivits ut från sjukhuset. Därför vill författarna av föreliggande litteraturstudie vända sig till sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att påvisa behovet för uppföljning och stöd efter utskrivning från sjukhus.

Bakgrund I Sverige dör 55 kvinnor per dag i hjärt- och kärlsjukdom och hjärtsvikt räknas som en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor. Hjärtsvikt kan yttrar sig på olika sätt hos kvinnor och män och det råder stora könsskillnader gällande symtom, diagnos, behandling och omvårdnad. En hjärtsviktdiagnos innebär stora förändringar i livet och medför ofta funktionsnedsättningar. Syfte Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats valdes med avsikt att redogöra för det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Totalt har 15 artiklar inkluderats. Resultat Tre huvudteman utformades; förändring, anpassningsförmåga och stödjande relationer. Utifrån syftet att beskriva vilka faktorer som påverkar livssituationen för kvinnor med hjärtsvikt identifierades följande faktorer; livskvalitet, fysiska och psykiska symtom, ålder, kunskap, egenvård, copingstrategier och stöd från familj samt hälso- och sjukvård. Slutsats De faktorer som framkom i resultatet står alla i relation till och påverkar varandra. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt senare i livet än män. Det observerades att kvinnors livssituation präglas av en hög grad av stress och att de i större utsträckning drabbas av depression och ångest i samband med hjärtsvikt. Generellt förbättrades livskvalitet i takt med stigande ålder och förändrade förväntningar. Kunskap och stöd från familj samt hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör det lättare att hantera livssituationen.

<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.</p>

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ”nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision”, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. I analysdelen sammanfördes mina utvalda teorier med resultatet av enkät- och intervjustudien. Slutsatsen av min studie visade på att individens livssituation och möjlighet till individualisering berodde på en rad faktorer och möjligheter. Det kunde gälla valet av utbildning, där utbildningen sedan kunde leda till ett arbete som genererade i en inkomst som i sin tur möjliggjorde för ett eget boende eller en ökad konsumtionsnivå.

Introduktion: Prostatacancer är vanligaste cancerformen i Sverige. Män med prostatacancer får olika symtom som kan påverka deras upplevelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i männens omvårdnad, de skapar en trygg atmosfär och finns med under hela sjukdomsförloppet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva männens upplevelser av sin livssituation vid prostatacancer. Metod: Litteraturstudie, sökord identifierades och användes i databaserna Cinahl, PubMed och PychInfo. Abstract läster i artiklarna från sökresultatet i urval ett och efter granskning av artiklarna i urval två valdes totalt 10 artiklar ut till resultatet. Artiklarna bearbetades samt analyserades och skapade fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier som beskriver männens upplevelse av att leva med prostatacancer utformades: Förändring av vardagen, Tankar om att inte ha en framtid, Förändrad maskulinitet och Avsaknad av information. Dessa fyra kategorier sågs alla som problematiska för männen under sjukdomsförloppet och påverkade deras liv på ett negativt sätt. Slutsats: Männen upplever att leva med prostatacancer påverkar deras liv negativt. De upplever en förändring av vardagen, tankar om att inte ha en framtid, förändrad maskulinitet och avsaknad av information. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård är det viktigt att denne har kunskaper om männens upplevelser.