Bakgrund: I Sverige är cirka 130–150 000 personer drabbade av demenssjukdom och cirka 60–70% av dessa har Alzheimers sjukdom. Det kan upplevas svårt att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom på grund av sjukdomens konsekvenser. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en partner med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv analys. Artiklarna analyserades med Fribergs beskrivning av femstegsanalysen. Resultat: Vid analysen av material framkom två kategorier med två underkategorier vardera. Kategorierna var Förändringar i livssituationen och Förändringar i relationen som upplevdes av anhöriga som levde tillsammans med en partner med Alzheimers sjukdom. Anhöriga beskrev att de hade upplevelser av begränsningar och förluster samt rollförändringar och förändring i intimitet och närhet. Slutsats: Anhöriga som lever med en partner med Alzheimers sjukdom upplever olika typer av förändringar. Omvårdnaden bör inte endast riktas mot den insjuknade personen utan även de anhöriga runt omkring. För att underlätta situationen för de anhöriga krävs därför stöttning, information och utbildning om sjukdomen.

Många patienter formar deras liv utifrån deras hjärtsvikt och här hjälper sjuksköterskan genom att öka egenvårdsförmågan. Dorothea Orem har skapat en omvårdnadsteori som bygger på tillämpningen av egenvård också kallad self-care. Hon betonar att patienten ska göra så mycket egenvård som möjligt och att sjuksköterskan ska uppmana till detta. Enligt svensk lag har patienten rätt till att medverka i sin egen vård. Vi vill undersöka hur egenvården påverkar livssituationen hos personer med hjärtsvikt.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv. Att leva med hjärtsvikt påverkar patienten i fysisk, psykisk och social bemärkelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Alla artiklarna förutom en, som hade en liten kvantitativ del, var av kvalitativ ansats eftersom de djupgående beskriver patienternas subjektiva upplevelser. Sökningarna gjordes i PubMed och CINAHL och resulterade i 15 artiklar som användes i denna studie. Resultat: Resultatet visade att hjärtsvikt påverkar patienterna på många olika sätt. Den extrema tröttheten gjorde att de tappade livsgnistan och orken att delta i sociala aktiviteter. Att tvingas sluta arbeta upplevdes ha negativ inverkan på självförtroendet. En följd av detta utanförskap upplevdes bidra till ensamhet och isolering. Den ständigt återkommande andnöden gav upphov till oro, i synnerhet nattetid, och bidrog tillsammans med tröttheten till ett begränsat liv.Att inte längre kunna utföra de sysslor som de tidigare gjort upplevdes som frustrerande och patienterna fick en viss känsla av att de var värdelösa. Nedstämdhet var ofta nämnt hos denna patientgrupp och yttrade sig i ledsamhet, irritabilitet, gråtmildhet och oro. Även sömnsvårigheter tycktes bero på det nedstämda sinnestillståndet.Socialt stöd sågs ha god inverkan på livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Dock kunde närstående i vissa fall ta för stort ansvar, varpå den sjuke upplevde känslan av att egenbestämmandet inskränktes. Många patienter kände dessutom skuld gentemot sina närstående som betungades med extra arbete då den sjuke själv inte kunde bidra i samma utsträckning längre.Positivt tänkande och tro på högre makter hjälpte somliga patienter att hantera sin hjärtsvikt, medan andra helt gav upp sin tro på framtiden. Slutsats: Hjärtsvikt är ett tillstånd som berör patienten fysiskt, psykiskt och socialt. Förståelse för detta är viktigt hos vårdpersonal för att kunna sätta sig in i den enskilde patientens livssituation.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen idag bland kvinnor där ungefär 1 miljon drabbas varje år. En av behandlingsmetoderna mot bröstcancer är mastektomi. Mastektomi är en kroppsförändrande operation vars innebörd är att kvinnan förlorar det ena eller båda brösten för att avlägsna brösttumörer, vilket medför att kvinnan kan behöva anpassa sitt liv i många aspekter Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av sin livsituation efter en mastekomi vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien hade en kvalitativ deign med manifest innehållsanalys där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: resultatet av litteraturstudien presenteras i fem kategorier, Sorg och saknad över att förlora en del av sig själv, Förändrad kroppsbild och upplevelse av kvinnlighet, Begränsat dagligt liv och förändrade relationer, Betydelsefullt att få stöd, Strategier för att hantera den nya situation var betydelsefullt. Resultatet visade att mastektomin orsakade många känslomässiga reaktioner och kvinnor upplevde att de hade blivit ifråntagna en bit av sig själva. Kvinnor upplevde en förlust av sin kvinnliga idenitet och en förändrad självbild, kroppsuppfattning, relationer och sexualitet till följd av mastektomin. Kvinnor upplevde att stödet från partnern, familj, vänner och vårdpersonal, supportgrupper eller religiösa samfund hade en betydande roll i situationen. Slutsats: En djupare förståelse för kvinnors upplevelse av sin livssituation efter en mastekomi vid bröstcancer kan öka kunskapen hos sjuksköterskan för att tillämpa ett personcenterat förhållningsätt där kvinnors individuella behov tillgodoses.

Sammanfattning Bakgrund:Stroke beskrivs som en utav de största folksjukdomarna. Stroke är en neurologisk sjukdom som delas in i två olika grupper, hjärninfarkt och hjärnblödning. Hjärninfarkt uppstår i 85 procent av strokefallen medan hjärnblödning sker hos 15 procent av de drabbade. Stroke förändrar livet för individen genom bland annat funktionsnedsättningar och begränsningar i vardagen. Psykisk påfrestning uppstår även då stroke kan föra med sig förändrad personlighet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna personers upplevelser av sin livssituation efter en stroke.Metod: Studien baserade sig på en allmän litteraturöversikt och utgår ifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori.  Resultat: Dataanalysens resultat gav två huvudteman. (Behov av rehabilitering och återhämtning) samt (Behov av anpassning till det nya livet efter en stroke). Under behov avrehabilitering och återhämtning ingick subteman professionell hjälp och kroppsliga förändringar. Under anpassning till det nya livet efter en stroke ingick subteman som socialt stöd, Jobb och ekonomiska resurser samt rädsla för framtiden och hopp.  Slutsats: Studien belyser att personer får en förändrad vardag efter en stroke på grund avsjukdomens psykiska och fysiska påverkan. Genom att få förståelse för vuxna personensupplevelse av sin livssituation efter en stroke kan sjuksköterskan erbjuda en god personcentrerad vård.

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet. Detta leder då till oro och stress för familjen. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva situationen i familjen med ett barn som har andningssvårigheter, som vid astma. Metod: Studien baseras på sammanlagt nio kvalitativa artiklar som är vetenskapliga och internationellt publicerade. Analysen skedde genom en trestegsmetod. Artiklama lästes igenom ett flertal gånger för att hitta skillnader och likheter för att sedan komma fram till en ny helhet. Resultat: Fyra teman som framkom; Familjens tillstånd och känslor som uppstår; då familjen kände oro och rädsla för att bamet skulle dö i deras armar och osäkerhet på hur de skulle ta hand om sitt sjuka barn. Diagnosen kom ofta som en chock och familjen blev orolig över situationen. Förändringar i det vardagliga livet; allt var inte lika enkelt längre, resor och liknande krävde mer planering, att inte längre kunna lämna barnet utan att vara orolig, inte kunna umgås med vänner lika ofta. Relationen mellan familjemedlemmarna; andra bam i familjen kände att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet som det sjuka bamet, vissa föräldrar skiljde sig eller så förbättrades relationen mellan familjemedlemmarna. Att känna brist på stöd och information; informationen från vårdpersonal om bamets sjukdom var dålig vilket ledde till att familjen på egen hand fick söka information. Slutsats: Familjer med bam som har andningssvårigheter lider av oro, rädsla, sorg och isolering. En orsak kan vara att familjen inte fått tillräckligt med information från sjukvården om sjukdomen eller inte haft nätverk med andra familjer i liknande situation. Faktorer som kan leda till att familjesituationen förbättras är bl.a.om familjen grundligt tillsammans planerar olika aktiviteter. Relevant information och gott bemötande från sjukvårdspersonalen är viktig för att familjen skall känna sig lugn och trygg.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet är individuellt och sjukdomen har en stor inverkan på de drabbades dagliga liv.   Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen påverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros. Metod: I denna litteraturstudie användes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med åtta underkategorier som tillsammans visar på att multipel skleros är en diagnos som till stora delar förändrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att få diagnosen kan leda till både negativa och positiva reaktioner hos den som får diagnosen och det dagliga livet präglas av osäkerhet inför framtiden. Slutsats: MS är en sjukdom som påverkar hela människan och den är mycket individuell, men övergripande är osäkerheten inför framtiden. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ta hänsyn till och få en förståelse hur varje person med MS individuellt upplever deras livssituation för att kunna ge dem stöd på bästa sätt. Nyckelord: Multipel skleros, livssituation, dagligt liv, social situation.

De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor. Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

<p>Studiens syfte var att undersöka ålderspensionärers retrospektiva bild av sina förväntningar inför pensioneringen, genom att följa upp vad som hände efter en tio års period. Urvalet bestod av fyra ålderspensionärer varav två kvinnor och två män. Min huvudfrågeställning var: Vilka föreställningar hade man inför pensioneringen? Hur ser pensionären på dessa föreställningar idag? Har visioner och förväntningar uppfyllts, alternativt farhågor besannats? Hur ser samspel mellan pensionär och samhälle ut? Arbeta eller inte arbeta efter sextiofem år, vad tycker pensionären? Hur ser den aktuella livssituationen ut avseende civilstånd, nätverk, hälsa och aktiviteter? Vad är livskvalitet för pensionären? Vad tycker pensionären? Hur upplever pensionären sin livskvalitet, kan den förbättras? Som grund till frågeställningarna utgick jag från Eriksons (2000) begrepp livsloppsperspektiv. Analysen bygger på berättelser från personer som varit pensionärer mellan åtta till sexton år. Utsagan meningskoncentrerades till centrala teman. I analysen visade resultatet att pensionären längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och samhälle för att kunna leva efter önskemålen bibehållen god hälsa och livskvalitet. Slutsatsen var att pensionärernas målsättningar och framtidstro blivit uppfyllda. Pensionärerna kände sig lyckligt lottade och uppfattades leva i de bästa av värdar.</p>

<p>BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse. METOD: Vi har i vår studie valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik och använder oss då av intervjuer med öppna svar. Kvale (1997) menar att syftet med intervjuer är att få information om den intervjuades erfarenheter och människors livsvärld. Vi har valt att intervjua personer som har nära anknytning till barn till fängslade föräldrar genom sin profession. Vår förhoppning är att de med sina erfarenheter kan ge oss en bild av hur barns livssituation ser ut vid föräldrars frånvaro på grund av ett fängelsestraff. RESULTAT: Många av de här barnen har en kaotisk hemsituation. Ett dåligt nätverk och en pressad situation för den hemmavarande föräldern bidrar till att barnet tar på sig vuxnas ansvar. Barnet känner stor skuld och skam över sin intagna förälder vilket kan leda till utanförskap och dåligt självförtroende. Många av de här barnen har fått lära sig att det inte är lönt att ge uttryck för sina känslor. Barnen har fått lära sig att de har familjer som inte är som andras och den bör man inte prata om. Hemligheten som dessa barn bär på leder till att många blir ensamma och barnen känner sig missuppfattade. Barnet känner ofta rädsla för att andra vuxna och barn skall fördöma föräldern och att det skall smitta av sig på barnet, en rädsla som ofta infrias.</p>