<p>Background: Individuals in pain is something that most nurses encounter on a daily basis. Chronic physical pain is often followed by psychological pain. The total effects of chronic pain are felt by the patient as well as by close ones. The findings showed that life changed radically after getting chronic pain. Individuals and closeones both had to take every day as it came, because the degree of pain was hard to predict and could worsen at any time off the day. Aim: The aim of this literary study was to examine the impact chronic pain has on daily life from a patients perspective and a chronic pain patients close ones. Method: In this literary study, emperical studies were found and analysed to form the result. Results: The result was divided in two major categories Individuals Perspective and Close Ones Perspective. Six categories emerged from the Patient Perspective: living day by day, being dependent on others, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind and deteriorated economy. Seven categories emerged from the Relatives Perspective: living day by day, increased responsibilities, changed intimacy and sexlife, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind/increased feelings of anxiety and deteriorated economy.</p>

Background: Individuals in pain is something that most nurses encounter on a daily basis. Chronic physical pain is often followed by psychological pain. The total effects of chronic pain are felt by the patient as well as by close ones. The findings showed that life changed radically after getting chronic pain. Individuals and closeones both had to take every day as it came, because the degree of pain was hard to predict and could worsen at any time off the day. Aim: The aim of this literary study was to examine the impact chronic pain has on daily life from a patients perspective and a chronic pain patients close ones. Method: In this literary study, emperical studies were found and analysed to form the result. Results: The result was divided in two major categories Individuals Perspective and Close Ones Perspective. Six categories emerged from the Patient Perspective: living day by day, being dependent on others, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind and deteriorated economy. Seven categories emerged from the Relatives Perspective: living day by day, increased responsibilities, changed intimacy and sexlife, reduced social life, feelings of disbelief, changed state of mind/increased feelings of anxiety and deteriorated economy.

Bakgrund: Demens är idag vår snabbast växande folkhälsosjukdom där personer som drabbas ofta vistas på sjukhus. Denna patientgrupp är sårbar då de många gånger inte kan uttrycka sig verbalt och är beroende av andra människors välvilja. Möten med patienter med demens kan därmed vara komplexa då dessa till stor del blir baserade på tolkning av deras kroppsspråk. Syfte: Syftet var att belysa hur en oplanerad sjukhusvistelse påverkar personer med måttlig till svår demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre kategorier med 14 underliggande koder. De tre kategorierna var: Försämrat välbefinnande, Bristande behovstillfredsställelse och Bristande etisk omvårdnad. Det framkom att faktorer som tidsbrist, kunskapsbrist tillsammans med en inadekvat sjukhusmiljö och verksamhet bidrog till att patienter med demens ofta påverkades negativt av en oplanerad sjukhusvistelse. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat påvisade att det fanns ett stort behov av utveckling inom organisationsuppbyggnaden och att utbildning kring omvårdnad av patienter med demens behövde utökas inom kontexten sjukhusmiljö.

No description available.

Bakgrund: Alzheimers är en kronisk demenssjukdom som främst drabbar personer över 65 år. Personen som drabbas av Alzheimers sjukdom försämras gradvis och det kan vara svårt för anhöriga att hantera de förändringar som sker och det kan vara en svår övergång att ta över ansvaret i vardagen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om anhörigas situation för att kunna stödja dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod: Studien baserades på två patografier skrivna av en man och en kvinna. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman användes. Resultat: Anhöriga upplevde att sjukdomen tog över deras liv och det var svårt att se personen förändras. De upplevde sig mer begränsade då de blev mer en vårdare än partner. De kunde sakna hur livet var innan partnern fick sjukdomen. Vardagen blev en kamp av att hantera känslor av sorg, ångest och skuld. De försökte leva mer i nuet för att klara av vardagen. Viljan av att vara fri och att ha egen tid var stor men samtidigt var det svårt att be om hjälp för att kunna få tid för sig själv. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga kunde uppleva svårigheter av att vårda sin Alzheimers sjuka partner. Deras livssituation förändrades vilket var svårt att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd och information till personen som drabbats av Alzheimers och till anhöriga. Detta för att de ska kunna hantera sin nya livssituation.

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som drabbas av psykisk ohälsa. En psykos kännetecknas av förvriden verklighetsuppfattning med vanförställningar och hallucinationer. Den vanligaste orsaken till insjuknande i psykos är schizofreni. Varje år insjuknar cirka 1000 personer i schizofreni och ungefär det dubbla i en kortvarig psykos. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva upplevelse av sjuksköterskans bemötande av närstående vid ett första insjuknande i psykossjukdom. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Fyra intervjuer med närstående genomfördes. I resultat framkom att upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var bristfällig för en del men för andra tillfredsställande. Resultatet visade att informanterna saknade information från sjuksköterskan och att det är viktigt med emotionellt stöd för de närstående. Det framkom önskemål om mer personcentrerad vård där sjuksköterskan ser den enskilde individen. De närstående uppgav ett behov att bli sedda och delaktiga. Konklusionen visar att verksamheten behöver se över hur information förmedlas till närstående inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan bör få tid och utrymme för att bedriva personcentrerad vård även i mötet med närstående. Vidare forskning skulle kunna ge fördjupad kunskap om vad närstående behöver för att uppleva sjuksköterskans bemötande tillfredsställande.

Introduktion Med ökande ålder ökar också antal personer med demens i befolkningen. Det gör att fler anhöriga får anta rollen som vårdare och ställs inför svåra beslut. När personen med demens flyttat till gruppboende är det viktigt att anhöriga också får stöd och hjälp då den nya situationen kan vara påfrestande för deras hälsa. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse efter att en person med demenssjukdom flyttat till gruppboende.Metod Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell. Artiklar söktes fram med hjälp av sökord i CINAHL och PubMed samt valda inklusions- och exklusionskriterier. Samtliga 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall. Databearbetning utgick från en tematisk analys för att bilda beskrivande teman.Resultat Fem teman sammanställdes som kopplades till anhörigas upplevelser: att våga släppa taget, att mista kontakten med personen med demens, att livet inte blir som planerat, att inte längre kunna vårda och att sakna stöd från andra.Slutsats Anhöriga känner ett behov av stöd och det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta. Det är viktigt med förståelse från vårdpersonal för att anhöriga kan ha svårt att släppa sin roll som anhörigvårdare trots att personen med demens flyttat till gruppboende. Genom att delge kunskap om sjukdomen och flytten samt att finnas där som stöd till de anhöriga kan sjuksköterskan bidra till att förebygga ohälsa.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma. Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’. Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

<p>När anhöriga följer med en patient med livshotande skador till akutmottagningen, får de oftast inte vara närvarande i akutrummet under återupplivningsarbetet. Under det senaste decenniet har det dock kommit ett flertal riktlinjer som stödjer anhörignärvaro. Syftet var därför att belysa positiva och negativa aspekter med anhörigas närvaro i akutrummet vid återupplivningsarbete. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på nitton vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns en oro bland personalen att anhörignärvaro skulle öka stressen i akutteamet. De var även oroliga att anhöriga inte skulle klara av att hantera upplevelsen, att de skulle störa vården eller att patientens integritet kunde åsidosättas. De flesta patienterna kände sig tryggare och såg anhöriga som ett stöd. Majoriteten av anhöriga upplevde det som positivt att de fick se allt som gjordes, vilket kunde underlätta deras sorgeprocess. Anhörignärvaro ska ses som ett alternativ och mer forskning krävs som utreder de mer långvariga effekterna hos anhöriga, patient och personal.</p>

No description available.