<p>Background: Anorexia nervosa is a disease that often strikes teenager girls. The causes of the disease are not entirely known, but there are redeemed and maintenanced factors. The factors describes as biological, psychological and sociocultural. Aim: The aim of the study was to illuminate the nurses problem in caring of girls that developed anorexia nervosa. Method: The method of this essay is a literature study. The essay is based up on scientific articles. Results: The care of the anorexics is affected by several different factors. The factors are the anorexics, the parents and the nurses. The anorexics describe the illness as a struggle to find out the meaning of the illness. Many of the girls do not feel confirmed, but they has a big need of this. The SAUK- model describes the need of confirmation. The anorexics parents often wanted to help but they felt excluded from the care of their daughters. This made them feel a sense of guilt. The biggest problem in giving a god care is the negative relation between the nurse and the anorexics. The findings in the essay shows that it was difficult to built therapeutic relationships because lack of empathy and engagement from the nurses.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.</p>

Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.

När anhöriga följer med en patient med livshotande skador till akutmottagningen, får de oftast inte vara närvarande i akutrummet under återupplivningsarbetet. Under det senaste decenniet har det dock kommit ett flertal riktlinjer som stödjer anhörignärvaro. Syftet var därför att belysa positiva och negativa aspekter med anhörigas närvaro i akutrummet vid återupplivningsarbete. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på nitton vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns en oro bland personalen att anhörignärvaro skulle öka stressen i akutteamet. De var även oroliga att anhöriga inte skulle klara av att hantera upplevelsen, att de skulle störa vården eller att patientens integritet kunde åsidosättas. De flesta patienterna kände sig tryggare och såg anhöriga som ett stöd. Majoriteten av anhöriga upplevde det som positivt att de fick se allt som gjordes, vilket kunde underlätta deras sorgeprocess. Anhörignärvaro ska ses som ett alternativ och mer forskning krävs som utreder de mer långvariga effekterna hos anhöriga, patient och personal.

Background: Anorexia nervosa is a disease that often strikes teenager girls. The causes of the disease are not entirely known, but there are redeemed and maintenanced factors. The factors describes as biological, psychological and sociocultural. Aim: The aim of the study was to illuminate the nurses problem in caring of girls that developed anorexia nervosa. Method: The method of this essay is a literature study. The essay is based up on scientific articles. Results: The care of the anorexics is affected by several different factors. The factors are the anorexics, the parents and the nurses. The anorexics describe the illness as a struggle to find out the meaning of the illness. Many of the girls do not feel confirmed, but they has a big need of this. The SAUK- model describes the need of confirmation. The anorexics parents often wanted to help but they felt excluded from the care of their daughters. This made them feel a sense of guilt. The biggest problem in giving a god care is the negative relation between the nurse and the anorexics. The findings in the essay shows that it was difficult to built therapeutic relationships because lack of empathy and engagement from the nurses.