Bakgrund: Suicidförsök bland ungdomar ökar kraftigt. Skolsköterskor behöver använda sig av kommunikationsfärdigheter som återspeglar medkänsla genom att bygga förtroendefulla relationer, se och möta eleven i dennes livsvärld och inge hopp.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta och upptäcka elever med suicidtankar.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys där åtta skolsköterskor genom mejlkontakt skrivit berättelser om sina upplevelser för att besvara syftet.     Resultat: Skolsköterskornas upplevelse av att upptäcka elever med suicidtankar är att ha kunskap om de olika symtom som kan uppvisas av eleven. Skolsköterskornas upplevelser av dessa symtom var: destruktiva beteenden, depressiva symtom, psykosomatiska symtom och problematiska hemsituationer. I mötet med elever som har suicidtankar påtalar skolsköterskorna vikten av att våga fråga om suicidtankar, finnas kvar, lyssna och inge hopp.   Slutsats: Skolsköterskor upplever många riskfaktorer som leder till att de bättre kan upptäcka och möta elever med suicidtankar. Att identifiera de riskfaktorer är en stor del av skolsköterskors arbete. Studiens resultat ger en ökad kunskap och mer erfarenhet för professionella vårdgivare att möta elever med suicidtankar. / Background: Suicide attempts among adolescents is increasing rapidly. School nurses need to use communication skills that reflect compassion by creating trusting relationships, see and meet the student in their life-world and give hope.   Purpose: To describe the school nurses' experiences of encountering and discovering students with suicidal thoughts.   Method: The study is based on a qualitative meaning analysis where eight school nurses by email wrote stories about their experiences to answer the purpose.   Results: School nurses experiences of discovering students with suicidal thoughts is to have knowledge about the different symptoms that can be displayed by the student. The school nurses experiences of these symptoms where: Destructive behaviours, depressive symptoms, psychosomatic symptoms and problematic home situations. In the meeting with students who have suicidal thoughts, school nurses emphasize the importance of asking about suicidal thoughts, remain, listen and give hope.   Conclusion: School nurses experience many risk factors that leads to that they can better detect and meet students with suicidal thoughts. To identify those risk factors are a big part of the school nurses work. This study results provide a greater knowledge and more experience for health professionals to encounter students with suicidal thoughts.

<p>Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.</p>

Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.

Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det är att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn.

Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord. Metod: Ämnet utforskades genom en litteraturöversikt, sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Orsaker till självmord bland äldre är psykisk ohälsa såsom depression och fysisk sjukdom som orsakar smärta och funktionsnedsättningar. Även psykosociala orsaker som bland annat ensamhet och alkoholrelaterade problem är bidragande orsaker. Slutsats: Det finns en risk att äldres lidande kan uppfattas som en naturlig process och därmed inte tas på fullt allvar, vilket kan leda till att den äldre inte får evidensbaserad vård och behandling. När en äldre person upplevs som nedstämd eller tappat lusten till det som tidigare i livet varit lustfyllt och meningsfullt är det en indikation som bör uppmärksammas. Kunskap inom området behövs och genom ökad insikt i ämnet kan sjuksköterskor få redskap att rädda liv och lindra lidande.

No description available.

Bakgrund:Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer någon att avsluta sitt liv. Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och ibland även egna suicidtankar. Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer skuld än föräldrar som förlorat sina barn i traumatiska olyckor. Många föräldrar upplever en otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att deras barn begått suicid. Metod: Litteraturstudien baserades på sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionellt stöd och Bristande stöd. Utmärkande resultat visar att föräldrar har svårigheter att hitta professionellt stöd och har ett större behov av hjälp från sjukvården och stödgrupper än det stöd som de erhållit. Många föräldrar som är i behov av professionell hjälp får på egen hand söka stöd. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt skick för att själva söka hjälp. Slutsats:Föräldrar som förlorat ett barn i suicid önskar stöd i olika former. Sjukvården har brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. En anledning till att resurser för efterlevande är begränsade kan bero på stigmatiseringen som existerar kring självmord.

Bakgrund: År 2010 var det totalt 147 ungdomar som begick suicid i Sverige i åldern 15-24 år, 109 pojkar och 38 flickor. Självmord är den vanligaste dödsorsaken när det gäller unga människor och procenten ökar gradvis under tonåren. Nästan alla som tar sitt liv har en psykisk diagnos i botten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll och åtgärder vid prevention av suicid bland ungdomar. Metod: En allmän litteraturstudie som innefattar 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det fem huvudkategorier: identifiera riskfaktorer, sjuksköterskans kunskap, sjuksköterskans upplevelser, arbeta i grupp och åtgärder. Diskussion: För att patienten ska få en god omvårdnad och känna trygghet och förtroende till sjuksköterskan krävs det att sjuksköterskan känner sig trygg i sig själv och i sin roll och behärskar den kunskap som krävs för att kunna ge en bra vård. På grund av bristande tid och kunskap upplever sjuksköterskorna att de inte kan ge den optimala behandlingen till suicidala patienter. Slutsats Det är viktigt att utöka sjuksköterskornas kunskap så att det finns kompetent personal som vårdar suicidala patienter. Mera resurser krävs i form av mer tid och mer personal för att vårda suicidala ungdomar. / Background: In 2010, a total of 147 adolescents who committed suicide in Sweden aged 15-24 years, 109 boys and 38 girls. Suicide is the leading cause of death among young people and the percentage gradually increases during adolescence. Almost all who commit suicide have a psychiatric diagnosis at the bottom. Purpose: The purpose of the literature study was to elucidate the nurse's role and actions in the prevention of suicide among adolescents. Method: A general literature review that includes 16 qualitative and quantitative research articles that were reviewed and analyzed using a content analysis. Results: The analysis revealed five major categories: identifying risk factors, the nurse's knowledge, the nurse's experiences, teamwork and action. Discussion: For the patient to get good care and feel safe and trust the nurse requires the nurse feels secure in himself and in his role and mastered the skills necessary to provide good care. Due to lack of time and knowledge that nurses feel they can not provide the optimal treatment for suicidal patients. Conclusion It is important to expand nurses' knowledge so that there is competent staff who care for suicidal patients. More resources are needed in the form of more time and more staff to care for suicidal adolescents.

Bakgrund: Varje år suiciderar ca. en miljon människor runtom i världen, vilket motsvarar en person var 40:e sekund. I Sverige minskade antalet suicid under 1980- och 1990-talet för att plana ut under 2000-talet. Denna utveckling gäller dock inte personer i åldern 15–24 år där siffror tvärtom visar på en ökning. Orsakerna till suicid och suicidförsök kan vara många, men hos omkring 90 % av dessa personer förekommer någon form av psykisk ohälsa.         Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnad efter suicidförsök.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design baserat på 12 vetenskapliga originalartiklar. För granskning av artiklarnas kvalitet användes protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Vid analys av de inkluderade studierna användes en manifest innehållsanalys i enighet med Granheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet av innehållsanalysen visar att patienterna på olika sätt upplever lidande. Det är betydelsefullt att patienterna upplever empati och ett gott bemötande från personalen. Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är en central del av omvårdnaden, och att få dela den känslomässiga smärtan med någon är en viktig del av återhämtningsprocessen. Personalen har en avgörande roll då deras agerande kan både lindra och förvärra patienternas upplevelser. Utifrån resultatet ses en bristande kompetens hos personalen i omvårdnaden av patienter som utfört suicidförsök. Slutsats: Patienterna upplevde på olika sätt lidande i omvårdnaden efter ett suicidförsök. En central del av omvårdnaden var kommunikationen mellan patient och personal, där empati och ett gott bemötande var betydelsefullt.

Introduktion/Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Dödsfall kopplat till suicid drabbar ca 800000 personer i världen varje år och är den vanligaste dödsorsaken bland åldrarna 15-29 år Sjuksköterskor representerar en stor personalgrupp och påträffar suicidala patienter som av olika orsaker sökt somatisk vård. Patienter som omkommer i suicid har månaderna innan sökt för annan vård än psykisk ohälsa. Sjuksköterskors bemötande, erfarenhet, kunskap, förmåga att igenkänna suicidalt beteende och riskfaktorer är relevant för identifiering av suicidrisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors bemötande av suicidala patienter inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit &amp; Becks (2017) nio steg med induktivt tillvägagångssätt. Databassökningen verkställdes i 2 olika databaser, Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen med Polit &amp; Becks (2017) granskningsmallar återstod 9 kvantitativa, 6 kvalitativa, totalt 15 artiklar som bildade resultatet. Resultat: Det framkom tre teman: suicidrelaterad kunskap, utbildning och erfarenhet, samhällets normer, upplevelser och känslor i mötet. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande, värderingar, religiös åskådning och stigma påverkar bedömning och bemötandet med suicidala patienter och därmed patientsäkerheten. Erfarenhet, ålder och utbildning genererar bättre bemötande med suicidala patienter. Det finns behov av ökad kunskap, utbildning, reflektion, träning i att bedöma och bemöta patienter med suicidrisk samt generella bedömningsunderlag.