I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten. Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det oftast är svårt att avgöra vad som orsakar ett suicidförsök, men att det alltid skapar funderingar kring den egna kompetensen, om vad man som ansvarig sjuksköterska missat och vad man kunnat göra bättre. Det är viktigt att ventilera och bearbeta ett suicidförsök eller suicid, för att bibehålla ett korrekt förhållningssätt och synen på sitt arbete. / Approximately 800 000 people around the world, are calculated to commit suicide in 2014. In most cases, the underlying explanation is psychiatric disorders. Depression and substance-use are the most common causes of suicide-attempts or completed suicide, and in many cases the suicidal patient has been in contact with psychiatric services short before the suicide-attempt. Dealing with suicidal patients in daily work demands specialized knowledge in psychiatric care, and also good knowledge concerning prevention-work in inpatient wards. The purpose of this study was to explore the nurses’ experiences in prevention-work concerning suicidal patients in inpatient wards. The study was a qualitative interview-study with a phenomenological approach. Results show that it is often hard to decide what causes suicide, but that being confronted with suicidal patients creates concerns about one’s own competence, about what the nurse might have missed and what could have been done in a better way. It is of importance to ventilate and process the experience of a suicide attempt or completed suicide, to maintain a correct approach and view of one’s own work as a nurse.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser. De vårdteoretiska begreppen Ansa, Leka och Lära kan ge sjuksköterskor och övrig vårdpersonal en struktur för tänkandet och ett fundament att grunda vårdandet på. Det kan också bidra till ökad förståelse för hur sjuksköterskans attityder och förhållningssätt påverkar vårdrelationen med patienten. Vidare forskning om hur vårdteorier kan hjälpa sjuksköterskor i vårdandet efterfrågas samt över den suicidnära patientens perspektiv av vårdandet.

Bakgrund: Varje år suiciderar ca. en miljon människor runtom i världen, vilket motsvarar en person var 40:e sekund. I Sverige minskade antalet suicid under 1980- och 1990-talet för att plana ut under 2000-talet. Denna utveckling gäller dock inte personer i åldern 15–24 år där siffror tvärtom visar på en ökning. Orsakerna till suicid och suicidförsök kan vara många, men hos omkring 90 % av dessa personer förekommer någon form av psykisk ohälsa.         Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnad efter suicidförsök.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design baserat på 12 vetenskapliga originalartiklar. För granskning av artiklarnas kvalitet användes protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Vid analys av de inkluderade studierna användes en manifest innehållsanalys i enighet med Granheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet av innehållsanalysen visar att patienterna på olika sätt upplever lidande. Det är betydelsefullt att patienterna upplever empati och ett gott bemötande från personalen. Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är en central del av omvårdnaden, och att få dela den känslomässiga smärtan med någon är en viktig del av återhämtningsprocessen. Personalen har en avgörande roll då deras agerande kan både lindra och förvärra patienternas upplevelser. Utifrån resultatet ses en bristande kompetens hos personalen i omvårdnaden av patienter som utfört suicidförsök. Slutsats: Patienterna upplevde på olika sätt lidande i omvårdnaden efter ett suicidförsök. En central del av omvårdnaden var kommunikationen mellan patient och personal, där empati och ett gott bemötande var betydelsefullt.

<p>I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna. En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Faktorer som påverkar attityderna. Resultatet visade att det fanns fördomsfria och fördomsfulla attityder men trots detta var attityderna generellt positiva. De faktorer som påverkade hälso- och sjukvårdspersonalens attityder var personalens ålder, utbildning, erfarenhet, arbetsplats, kön och religion. Slutsatsen av studien visar att trots de faktorer som påverkade attityderna så var utbildning nyckeln som skulle kunna bidra till mer positiva attityder.</p>

I Sverige är suicidförsök en vanlig företeelse och det är allmänt känt att det finns fördomar och myter till människor som försökt ta sitt liv. Patienter som har vårdats efter suicidförsök har ofta förmedlat känslor som otrivsel, misslyckande och skam. Men med ett respektfullt bemötande från personalen känner sig patienterna trygga. Inom sjuksköterskeprofessionen är det av stor vikt att ha kunskap om sina egna attityder och fördomar för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet med studien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens attityder till patienter som vårdas efter suicid försök och att ta reda på vilka faktorer som påverkade attityderna. En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Faktorer som påverkar attityderna. Resultatet visade att det fanns fördomsfria och fördomsfulla attityder men trots detta var attityderna generellt positiva. De faktorer som påverkade hälso- och sjukvårdspersonalens attityder var personalens ålder, utbildning, erfarenhet, arbetsplats, kön och religion. Slutsatsen av studien visar att trots de faktorer som påverkade attityderna så var utbildning nyckeln som skulle kunna bidra till mer positiva attityder.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. De databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed, Cinahl och SweMed+. Både systematisk och manuell sökning utfördes. Vid databassökningen framkom 12 vetenskapliga artiklar som kom att ingå i resultatet. Resultat: De tre teman som framkom var utbildning, information samt miljöanpassning. Temat utbildning byggde på tvåvägskommunikation. Temat information tillämpade envägskommunikation. Temat miljöanpassning utgick från att anpassa samhället genom säkerhetsåtgärder. Implikation: Förslag ges till att interventionerna bör starta i tidig ålder i kombination med utbildning i föräldrastöd för familjer. Förslag till användningsområden för litteraturstudien är kommuner och privata företag. Den riktar sig främst till de som vill veta vilka aktuella suicidförebyggande metoder som finns att tillgå och vad effekten av dessa visat.

No description available.

Bakgrund: De senaste åren har antalet suicid och suicidförsök ökat. Livsvärlden i relation till hälsa och ohälsa var bärande begrepp i denna studie då detta ansågs vara av vikt för både hur sjuksköterskan och patienten kom att uppleva mötet efter ett suicidförsök. I bakgrunden beskrevs dessutom vikten av stöd för sjuksköterskan samt vilken roll hon eller han hade gentemot patienter som gjort ett suicidförsök. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter efter ett suicidförsök. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt. Artiklar söktes via databaserna CINAHL och MEDLINE, vilket genererade i 153 träffar totalt. Av dessa användes fem artiklar till studiens resultat. Resterande sex artiklar framkom via frisökning. Resultat: Resultatet presenterades genom tre kategorier, vilka delades in i sju underkategorier. Kategorierna benämndes som Upplevelsen av negativa känslor i mötet, Upplevelsen av positiva känslor i mötet samt Faktorer som påverkar upplevelsen av mötet. Diskussion: För att sjuksköterskans upplevelser skulle bli så bra som möjligt i mötet med patienten var det viktigt att denne inte påverkade hur mötet kom att bli genom sin egen negativa inställning. Reflektion sågs som ett viktigt hjälpmedel för att sjuksköterskans upplevelser av mötet skulle bli goda. / Background: In recent years, the numbers of suicides and suicide attempts increased. Lifeworld in relation to health and disease is bearing concept in this study, as it´s considered to be of importance for how both the nurse and the patient experienced the meeting after an attempted suicide. In this essay a description of the importance of support for the nurse as much as her/his role towards patient who attempted suicide. Aim: The purpose is to describe nurses´ experiences in meeting with patients after suicide attempt. Method: This study is a literature review. The articles were searched via the databases CINAHL and MEDLINE, which generated a total of 153 hits. Five of these articles were used for the study results. The six rest where found from a free search. Results: The result is introduced throw three different categories, which was divided into seven subcategories. The categories were named as The experience of negative emotions in the meeting, The experience of positive emotions in the meeting and Factors that affect the experiences of the meeting. Discussion: For a nurses´ experiences to be as good as possible in a meeting with patient who attempted suicide, it´s important that the nurses´ own negative impression don´t effects. Reflection is seen as an important accessibility for the nurses’ experience to become good.

No description available.