Bakgrund: De senaste åren har antalet suicid och suicidförsök ökat. Livsvärlden i relation till hälsa och ohälsa var bärande begrepp i denna studie då detta ansågs vara av vikt för både hur sjuksköterskan och patienten kom att uppleva mötet efter ett suicidförsök. I bakgrunden beskrevs dessutom vikten av stöd för sjuksköterskan samt vilken roll hon eller han hade gentemot patienter som gjort ett suicidförsök. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter efter ett suicidförsök. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt. Artiklar söktes via databaserna CINAHL och MEDLINE, vilket genererade i 153 träffar totalt. Av dessa användes fem artiklar till studiens resultat. Resterande sex artiklar framkom via frisökning. Resultat: Resultatet presenterades genom tre kategorier, vilka delades in i sju underkategorier. Kategorierna benämndes som Upplevelsen av negativa känslor i mötet, Upplevelsen av positiva känslor i mötet samt Faktorer som påverkar upplevelsen av mötet. Diskussion: För att sjuksköterskans upplevelser skulle bli så bra som möjligt i mötet med patienten var det viktigt att denne inte påverkade hur mötet kom att bli genom sin egen negativa inställning. Reflektion sågs som ett viktigt hjälpmedel för att sjuksköterskans upplevelser av mötet skulle bli goda. / Background: In recent years, the numbers of suicides and suicide attempts increased. Lifeworld in relation to health and disease is bearing concept in this study, as it´s considered to be of importance for how both the nurse and the patient experienced the meeting after an attempted suicide. In this essay a description of the importance of support for the nurse as much as her/his role towards patient who attempted suicide. Aim: The purpose is to describe nurses´ experiences in meeting with patients after suicide attempt. Method: This study is a literature review. The articles were searched via the databases CINAHL and MEDLINE, which generated a total of 153 hits. Five of these articles were used for the study results. The six rest where found from a free search. Results: The result is introduced throw three different categories, which was divided into seven subcategories. The categories were named as The experience of negative emotions in the meeting, The experience of positive emotions in the meeting and Factors that affect the experiences of the meeting. Discussion: For a nurses´ experiences to be as good as possible in a meeting with patient who attempted suicide, it´s important that the nurses´ own negative impression don´t effects. Reflection is seen as an important accessibility for the nurses’ experience to become good.

Background: The patient with a substance abuse often felt ignored and mistrusted in the caring relation with the nurse. To recreate and maintain the patient´s dignity in the caring relation the nurse needs to create a relationship that is characterized by togetherness. Aim: To illustrate the nurse’s experiences of treating patients with a substance abuse in the somatic health care. Method: To illustrate the contemporary state of knowledge related to the aim the authors carried out a literature review. The findings are based on ten scientific articles published during the last ten years. The articles where collected from the databases Cinahl Complete and Pubmed.  Results: The findings are presented in five themes; Mistrust mainly covered the nurses perceived difficulties to find trust in the patients self valuation of pain and information about taken substances; Fear that brought up how the nurses feeling of insecurity related to the patients actions; Feeling of being manipulated that described how the nurses perceived that the patient in a deceitful way tried to turn things into their own advantage in the caring relationship; The patients responsibility described how the nurses perceived that the abusing patients didn’t take responsibility for their own health; Ignorance where the nurses described how they feel that they lack of adequate education and knowledge to provide good care for patients with substance abuse. Discussion: Both the nurse´s and the patient´s dignity is affected in the caring relationship.  Insecurity, lack of knowledge and trust creates patterns that make both parties act in ways that damages their own and the others dignity either knowingly or subconsciously. / Bakgrund: Den missbrukande patienten känner sig ofta ignorerad och misstrodd i vårdrelationen med sjuksköterskan. För att återskapa och bibehålla patientens värdighet i vårdrelationen krävs att sjuksköterskan skapar en relation som är karaktäriserad av gemenskap. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hur det är att vårda patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska sjukvården ur ett vårdetiskt perspektiv. Metod: För att belysa det aktuella kunskapsläget relaterat till syftet har författarna gjort en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i tio vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman; Misstro som främst handlade om sjuksköterskans upplevda svårighet att finna tillit till patientens självskattade smärta; Rädsla som tog upp sjuksköterskans känsla av osäkerhet kring patientens agerande; Känsla av att bli manipulerad som beskrev hur sjuksköterskan upplevde att patienten på ett oärligt sätt försökte vända saker till sin egen fördel i vårdsituationen; Patientens ansvar beskrev hur de missbrukande patienterna inte tog ansvar för sin egen hälsa; Okunskap där sjuksköterskor beskriver hur de känner att de saknar tillräcklig utbildning och kunskap inför att kunna ge god vård till patienter med substansmissbruk. Diskussion: Både patientens och sjuksköterskans värdighet påverkas i vårdrelationen. Osäkerhet, okunskap och brist på tillit skapar mönster som gör att båda parter handlar på sätt som skadar sin egen och den andres värdighet antingen medvetet eller omedvetet.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll inom den akuta verksamheten är att se till att de mest allvarliga sjukdomstillstånd prioriteras först. När barn behöver akutsjukvård behöver sjuksköterskan bemöta barnet på deras nivå och anpassa sitt förhållningssätt. Bedömning av barn ser olika ut då barn är under ständig utveckling och tillväxt. Delaktighet behöver främjas för barnet och föräldrarna i akuta situationer vilket inte alltid är möjligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och bedöma akut sjuka barn. Metod: En integrerad sammanställning baserad på kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Resultat: Tema: Förhållningssätt vid första mötet med barn i akut skede. Subtema: Osäkerhet och stress, skapa trygghet, förtroende och vara ärlig samt föräldrars involvering i akutsjukvård. Tema: Utföra bedömningar. Subtema: Anpassa sig efter barnet, barn som inte utvecklat talförmåga och kunskap, utbildning och erfarenhet. Konklusion: Varje enskilt barn måste bemötas individuellt enligt deras villkor. Sjuksköterskors bemötande till akut sjuka barn måste vara anpassat efter barnet. Osäkerhet och stress är någonting sjuksköterskor inte kommer undan. Mer utbildning, kunskap ocherfarenheter är nödvändigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att vårda akutsjuka barn. / Background: The nurse's role within the emergency department is to ensure that the most serious medical conditions are prioritized first. When children need emergency medical care, the nurse needs to respond to the child at their level and adapt her approach. Assessment of children looks different as children are constantly developing and growing. Participation needs to be promoted for the child and the parents in emergency situations, which is not always possible. Aim: To describe nurses' experiences of treating and assessing acutely ill children. Method: An integrated compilation based on qualitative articles with an inductive  approach. Findings: Theme: Approach at the first meeting with children in an acute stage. Subtheme: Uncertainty and stress, creating security, trust and being honest and parents' involvement in emergency medical care. Theme: Making assessments. Subtheme: Adapting to the child, children who have not developed speech skills and knowledge, education and experience. Conclusion: Each individual child must be treated individually according to their conditions. Nurses' treatment of acutely ill children must be adapted to the child. Uncertainty and stress are something nurses cannot escape. More education, knowledge and experience is necessary to create the best possible conditions for caring for acutely ill children.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn. / Child Health Nurses meet many parents with questions about infant´s food introduction, one of the child health nurse´s tasks is to educate parents on nutrition issues. Studies have shown that parents feel that they get different advice from Child Health Nurses, which can make them uncertain about which advice to follow. The aim of this pilot-study was to describe Child Health Nurse´s experiences of giving nutrition advice to parents at the introduction of solid foods to infants. Four interviews were conducted with Child Health Nurses within Child Health Servicesin Region Halland. Qualitative content analysis was used to analyze the text. The result of the pilot study shows that the Child Health Nurses felt that they gave good nutrition information to the parents related to structural factors of importance in food introduction and family resources and needs at food introduction. A future full-scale survey in the field could provide a basis for structural changes within the Child Health Services and enhanced educational initiatives for both Child Health Nurses and Child Health Nurse students.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och sjukskrivningar bland sjuksköterskor är ett återkommande problem som vi ofta läser om. Yrket innebär stort ansvar och ställer höga krav på sjuksköterskan. Vi hade ett intresse av att fördjupa oss i hur sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Att belysa stressfaktorer samt upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom akutsjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts med en sammanställning av resultatet från åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultaten har sammanställts i sex teman. Resultat: De sex teman som framkom var: bristande stöd  och uppskattning, underbemanning, arbetsbelastning och tidsbrist, bristande inflytande över arbetssituationen och maktfördelning, konflikter och mobbing på arbetsplatsen, fysisk arbetsmiljö samt vårda svårt sjuka patienter. Diskussion: Resultaten har diskuterats i förhållande till Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM, där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplats till sjuksköterskans upplevelse av stress. Resultatet har även diskuterats i förhållande till tidigare forskning samt egna reflektioner. / entails large responsibilities and high demands for the nurse. We had an interest to highlight how stress affects the nurse in her work. Aim: To highlight stress factors and experiences of stress in nurses in emergency care. Method: A literature review of eight qualitative and four quantitative articles has been made. The results have been arranged into six themes. Results: The six themes were: lack of support and appreciation, understaffing, work load and lack of time, lack of influence over the work situation and power- sharing, conflicts and bullying in the work place, physical work environment and caring for severely ill patients. Discussion: The results have been discussed in relation to Antonovsky’s theory of SOC, Sense of Coherence, where comprehensibility, meaningfulness and manageability have been related to the nurse’s experience of stress. The results have also been discussed in relation to previous research and our own reflections.

Bakgrund: Det finns i litteraturen inga självklara definitioner på vad en informell tvångsåtgärd är. En definition som nämns är en tvångsåtgärd som patienter får underkasta sig som inte är reglerad i lagstiftningen. Tidigare forskning menar även att det kan innebära hot om repressalier om patienterna inte medverkar till förutbestämda åtgärder, vilket en del deltagare menar är ett bra sätt för att få patienter att medverka till sin vård. Den litteraturgenomgång som genomförts visar att det finns få genomförda studier i ämnet informellt tvång. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av informellt tvång. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades sedan med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem kategorier med tillhörande underkategorier. Informellt tvång som maktutövning, Informellt tvång utifrån en vilja att hjälpa, Sjuksköterskornas erfarenheter av informellt tvång, En korrekt dokumentation av informellt tvång är centralt samt Erfarenhet av informellt tvång ger medvetenhet. Slutsats: Det finns inga riktigt tydliga skillnader mellan informellt och formellt tvång i praktiken. Patienter inom den akutpsykiatriska slutenvården utsätts för hot om tvång och de ställs inför ultimatum beträffande sin vård. Det finns inte heller några tydliga definitioner på vad informellt tvång är vilket behöver tydliggöras för att kunna ge en bättre förståelse för betydelsen av begreppet. / Background: In literature, there is not a singular definition of what an informal coercive action is. One of the definitions mentioned however is as follows: “ A informal coercive action is an coercive measure that patients may receive, one that is not regulated by law.” Earlier research also suggests that it can mean under the threat of reprisals should the patients not commit to the predetermined measures, which according to some participants is a good way to make the patients mediate to their care. The literary review done, shows that there are only a handful of studies concluded on the subject of informal coercion. Purpose: The purpose of this study is to examine nurses experience of informal coercion. Method: The study was accomplished through interviews with qualitative effort. The gathered material was then analysed with Graneheim´s and Lundman´s content analysis. Results: The outcome was then presented based on five categories with associated subcategories. Informal coercion as exercised power, Informal coercion based on a will to help, Nurses experiences of informal coercion, Documentation of informal coercion events and its importance and Experiencing informal coercion raises awareness. Conclusion: In practice, there are no evident differences between informal coercion. Patients in emergency psychiatric care are exposed to threats of coercion and put to ultimatums regarding their care. Neither are there any clear definitions of what informal coercion is, this needs to be clarified to achive a better understanding of what informal coercion is.

Bakgrund. En stor och viktig del av den palliativa vården är kommunikation med patienter och dess närstående. Sjuksköterskan finns närvarande runt patienten och dennes familj genom alla vårdinstanser och kan få frågor av olika karaktär i alla möjliga situationer. Svåra samtal kan exempelvis vara existentiella eller prognosrelaterade samt handla om döden. Vård i livets slut sker i varierande utsträckning inom de flesta vårdinstanser. Samtal om och kring döden kan vara känsligt för samtliga deltagare då det berör vår existens på djupet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av svåra samtal med patienter och närstående inom palliativ vård. Litteraturöversikt var den metod som ansågs bäst svara på syftet genom att undersöka kunskapsläget inom området. Då studien undersöker upplevelser valdes endast kvalitativa artiklar till översikten. Innehållsanalys av resultaten användes för att undersöka likheter och skillnader mellan artiklarna med syftet att belysa sjuksköterskornas upplevelser. En förförståelse kring erfarenhetens påverkan fanns med genom hela studiens gång. Patricia Benners teori Från Novis till Expert ansågs därför lämplig som den teoretiska referensramen. Materialet analyserades även förutsättningslöst för att inte värdefullt material skulle missas. Resultaten visade att sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade i hög grad den relation som skapas till patient och närstående och som följaktligen har stor påverkan på upplevelsen av samtalen. Sjuksköterskornas förhållningssätt inom palliativ vård passade väl in på teorin kring personcentrerad vård. Hur sjuksköterskorna berördes av samtalen påverkades i hög grad av tidigare erfarenhet, vilket var den viktigaste faktorn för att sjuksköterskorna skulle uppleva trygghet med att hålla svåra samtal. Osäkerhet lyftes som det största hindret för att en vårdrelation och således svåra men meningsfulla samtal skulle kunna uppstå. Slutsatsen av studien är att ett personcentrerad förhållningssätt behövs för att skapa en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient. Äkta närvaro upplevdes viktigare än att ha alla svar. Erfarenhet var det som gav sjuksköterskorna störst trygghet i de svåra situationerna. Med tanke på hur viktigt samtalen är för att bland annat lindra existentiellt lidande är det av största vikt för utbildning och arbetsgivare att förbereda sjuksköterskestudenter respektive nyanställda för att minska osäkerheten i möjligaste mån. Stöd och utbildning för alla som möter patienter med svår sjukdom både inom specialiserad och allmän palliativ vård är av vikt. / Abstract. An important part of palliative care is communication with patients and their families. The nurse is close to the patient and their family wherever healthcare is provided and can receive different types of questions in any situation. Difficult conversations maycontainspiritual distress or concerns related to prognosis and death. End of life care is conducted in varyingextentwithin most places where care is provided. Discussions about death and dying can affect all members participating in the conversation on a deeper level. The aim of the study was to illustrate nurses experiences of difficult conversations with patients and their families in palliative care. The chosen method for the study was a literature review, as it was considered the best way to examine the current knowledge within the area. Since the focus of the study was on experiences, onlyarticles based on a qualitative approachwere included in the review. Content analysis of the results wasused to discover similarities and differences betweenthe articlesto highlight nursesexperiences. The authors had a preunderstanding that work experience would influence the nurses’ experiences and perceptions of difficult conversations. Patricia Benner's theory, From Novice to Expert, was therefore seen as an appropriate theoretical framework for the study. The material was also analyzedwith an open mind with the aim of minimizing the risk of leaving out othervaluable information. The results revealedthat the nurses approach highly affectedthe relationship with the patients and their families and further affected the experience of difficult conversations. The approach used by the nurses in palliative care correspondswell with the theory of person-centered care. How the nurses were affected by the conversations, was highly influenced by previous experience. Previous experience was the main factor enabling the nurses in feeling secure and comfortable enough to take part in difficult conversations. Insecurity was the most common barrier against creating caring relationships and dealing with difficult conversations. The conclusion of this study is that a person-centered care approach is needed to create a caring relationship between nurse and patient. A genuine presence was seen as more important than having all the answers. Previous experience gave most confidence in difficult situations. Considering how important conversations can be to alleviate spiritual distress as well asother difficult issues, it is of great importance for nursing education and employers to be aware of situations affecting nurses. Better preparationby educationand workplaceintroduction is vital forreducing uncertainty. Support and an education for all personnel working with patients in any form of palliative care is of importance.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer. Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts. Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog. Sjuksköterskor beskriver även en känsla av maktlöshet, då kvinnan väljer att gå tillbaka till ett våldsamt förhållande. Det är vanligt att sjuksköterskor i mötet med den våldsutsatta kvinnan blir känslomässigt engagerade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap inom screening, bemötande samt omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och är i behov av mer utbildning inom ämnet. / Background: Violence against women is a known social problem worldwide and increased by 30 percent in the 2000s'. In 2007, about 27 000 crimes captioned as abuse against women were reported in Sweden and just over 2/3 of these crimes were carried out by a known perpetrator. As a nurse you have a potentially unique and important role in identifying and taking care of women seeking help regarding intimate partner violence. Aim: To describe the role nurses have in the meeting with the abused woman, and how nurses perceive meeting. Method: A descriptive literature review in which 13 scientific papers have been reviewed and compiled. Results: Nursing role is to create a safe environment and support the abused woman. Nurses should use a professional approach and create a relationship where good communication is possible. The nurse often experience frustration in the meeting with the abused woman as it can be difficult to create an open dialogue. Nurses also describe a sense of powerlessness, when the woman chooses to go back to a violent relationship. It is common for nurses, in the meeting with the abused woman, to become emotionally involved. Conclusion: Nurses lack training in screening, treat and care for abused women and need more education in the subject.

AbstraktBakgrund: Den specialiserade palliativa hemsjukvården har ökat senaste åren. För engod och trygg vård är det viktigt att mötet med patienten i palliativ vård blirtillgodosedd och att närstående känner en delaktighet. Empati är kärnan försjuksköterskan i palliativ vård och att ha en förmåga att sätta sig in i patientens situationoch med det uppnå professionellt förhållningsätt. Sjuksköterskans uppgift är atttillgodose patientens och dennes närstående fysiska, psykiska, sociala och existentiellabehov.Syfte: Syfte är att belysa de upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor ihemsjukvården har av att vårda unga vuxna och medelålders patienter i palliativ vård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor ochdistriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård. Datamaterialet analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys .Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; egna känslor, närstående, det svårasamtalet och mötet, yrkesrollens förutsättningar och arbetstillfredsställelse.Otillräcklighet, orättvisa, osäkerhet, sorg och rädsla var känslor som sjuksköterskor ochdistriktssköterskor upplevde i mötet med den yngre patienten och dennes närstående ipalliativ vård. Sjuksköterskan upplevde det viktigt att ha självinsikt vid samtal somberör existentiella frågor och för att kunna initiera till samtalet krävs erfarenhet. För attkunna ge en god och trygg vård till familjen krävs det professionellt förhållningsättgenom att visa trygghet, visa medkännande, vara lyhörda och orka stötta. För att orkamed detta och kunna visa kraft och styrka är reflektion och ett gott samarbete medkollegorna av stor vikt.Slutsats: Reflektion, handledning och utbildning var viktigt för sjuksköterskan i arbetetmed den yngre patienten i palliativ vård. Sjuksköterskorna beskrev arbetet med denyngre patienten i palliativ vård och dennes närstående som meningsfullt och att detväcker engagemang och är utvecklande.Nyckelord: Hemsjukvård, kvalitativ innehållsanalys, palliativ vård, sjuksköterskansupplevelse / AbstractBackground: The advanced palliative home-care has been increasing the last few years. For a good and safe care it´s important that the encounter with the patient is satisfying and the relatives feel participation. Empathy is the core to the nurse in palliative care and having an ability to familiarize themselves with the patient´s situation and with it achieve a professional approach. The nurse´s role is to cater to the physical, psychological, social and existential needs of the patient and relatives.Purpose: The purpose of the study was to illuminate the registered nurses´ experiences of care of young adults and middle-aged patients in palliative care.Method: Semi-structured interviews where completed with eight nurses and district nurses. The nurses worked in palliative home-care. The analysis was conducted using a qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in five categories; own feelings, relatives, the difficult conversation and encounter, prerequisites for the professional role and work satisfaction. Inadequacy, injustice, uncertainty, sorrow and fear turned out to be feelings registered nurses and district nurses experienced in the meeting with the younger patient in palliative care and the relatives. The nurse experienced it to be important to have self-awareness whilst conducting conversations with existential questions and to be able to initiate conversations was experience required. To be able to give a good and safe care to the family is a professional approach necessary by giving security, be compassionate, responsive and cope to give support. To be able to cope this and show force and strength is reflection and good teamwork with the colleagues of great importance.Conclusion: Reflection, guidance and education were factors of importance for the nurses´ care of the younger palliative patient. The nurses described their work with the patient and relatives as meaningful, engaging and developing.Key words: Content analysis, home-care, palliative care, qualitative content analysis the nurse´s experience.