AbstraktBakgrund: Den specialiserade palliativa hemsjukvården har ökat senaste åren. För engod och trygg vård är det viktigt att mötet med patienten i palliativ vård blirtillgodosedd och att närstående känner en delaktighet. Empati är kärnan försjuksköterskan i palliativ vård och att ha en förmåga att sätta sig in i patientens situationoch med det uppnå professionellt förhållningsätt. Sjuksköterskans uppgift är atttillgodose patientens och dennes närstående fysiska, psykiska, sociala och existentiellabehov.Syfte: Syfte är att belysa de upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor ihemsjukvården har av att vårda unga vuxna och medelålders patienter i palliativ vård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor ochdistriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård. Datamaterialet analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys .Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; egna känslor, närstående, det svårasamtalet och mötet, yrkesrollens förutsättningar och arbetstillfredsställelse.Otillräcklighet, orättvisa, osäkerhet, sorg och rädsla var känslor som sjuksköterskor ochdistriktssköterskor upplevde i mötet med den yngre patienten och dennes närstående ipalliativ vård. Sjuksköterskan upplevde det viktigt att ha självinsikt vid samtal somberör existentiella frågor och för att kunna initiera till samtalet krävs erfarenhet. För attkunna ge en god och trygg vård till familjen krävs det professionellt förhållningsättgenom att visa trygghet, visa medkännande, vara lyhörda och orka stötta. För att orkamed detta och kunna visa kraft och styrka är reflektion och ett gott samarbete medkollegorna av stor vikt.Slutsats: Reflektion, handledning och utbildning var viktigt för sjuksköterskan i arbetetmed den yngre patienten i palliativ vård. Sjuksköterskorna beskrev arbetet med denyngre patienten i palliativ vård och dennes närstående som meningsfullt och att detväcker engagemang och är utvecklande.Nyckelord: Hemsjukvård, kvalitativ innehållsanalys, palliativ vård, sjuksköterskansupplevelse / AbstractBackground: The advanced palliative home-care has been increasing the last few years. For a good and safe care it´s important that the encounter with the patient is satisfying and the relatives feel participation. Empathy is the core to the nurse in palliative care and having an ability to familiarize themselves with the patient´s situation and with it achieve a professional approach. The nurse´s role is to cater to the physical, psychological, social and existential needs of the patient and relatives.Purpose: The purpose of the study was to illuminate the registered nurses´ experiences of care of young adults and middle-aged patients in palliative care.Method: Semi-structured interviews where completed with eight nurses and district nurses. The nurses worked in palliative home-care. The analysis was conducted using a qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in five categories; own feelings, relatives, the difficult conversation and encounter, prerequisites for the professional role and work satisfaction. Inadequacy, injustice, uncertainty, sorrow and fear turned out to be feelings registered nurses and district nurses experienced in the meeting with the younger patient in palliative care and the relatives. The nurse experienced it to be important to have self-awareness whilst conducting conversations with existential questions and to be able to initiate conversations was experience required. To be able to give a good and safe care to the family is a professional approach necessary by giving security, be compassionate, responsive and cope to give support. To be able to cope this and show force and strength is reflection and good teamwork with the colleagues of great importance.Conclusion: Reflection, guidance and education were factors of importance for the nurses´ care of the younger palliative patient. The nurses described their work with the patient and relatives as meaningful, engaging and developing.Key words: Content analysis, home-care, palliative care, qualitative content analysis the nurse´s experience.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

Nilsson, M & Santis, L. Att vårda patienter palliativt: sjuksköterskans upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2017.Bakgrund: Den palliativa vård filosofin har idag vidgats till att omfatta alla patienter som är döende oberoende av diagnos och sjukdom och manifesteras i många diverse vårdinstanser. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården grundar sig i de fyra palliativa hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda utan att bota kan se olika ut beroende på utbildning, erfarenhet samt förhållningssätt till liv och död.Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt.Metod: En litteraturstudie med sökningar gjorda i databaserna Pubmed och Cinahl gav 10 studier med kvalitativ ansats. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en anpassad granskningsmall.Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier med sju subkategorier: “Att uppleva arbetet som stärkande och berikande”, “Att uppleva svårigheter och påfrestningar inom det palliativa arbetet” samt “Att uppleva professionell utveckling genom erfarenhet och utbildning”.Slutsats: Trots svårigheter och påfrestningar i det palliativa arbetet upplevde sjuksköterskorna att arbetet var berikande och stärkande. Utmanande områden var bland annat psykiskt och emotionellt belastande arbetsuppgifter som kunde bero på personalbrist eller oenigheter mellan läkare och sjuksköterskor. Arbetet medförde även en tillfredställelse då sjuksköterskan upplevde sig tacksam och belåten över vården. Det var av stor vikt att sjuksköterskan erhöll utbildning och kunskap i form av teori och praktisk erfarenhet för att kunna möjliggöra ett adekvat palliativt vårdande som skulle omfatta de fyra palliativa hörnstenarna.Nyckelord: Berikande, kunskap, palliativ vård, sjuksköterskans upplevelse, svårigheter, utbildning. / Nilsson, M & Santis, L. Caring for palliative patients: the nurse’s experiences. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2017.Background: The palliative care philosophy has today expanded to include all patients who are dying, independent of diagnosis and disease, and is manifested in many different care institutions. The nurse’s role in palliative care is based on the four palliative cornerstones: symptom relief, teamwork, communication and relationship, and family support. The nurse's perception of non-curative nursing can be different depending on education, experience, and approach to life and death.Purpose: The aim was to compile nurses' experiences of caring for palliative patients.Method: Literature was searched in the databases Pubmed and Cinahl which yielded 10 qualitative studies. The studies were quality-reviewed using a customized review template.Results: The data analysis resulted in three categories with seven subcategories: "Experiencing the work strengthening and enriching", "Experiencing difficulties and stress in the palliative work" and "Experiencing professional development through experience and education".Conclusion: Despite experiencing difficulties and stress in the palliative work, it was also enriching and strengthening. Challenging areas included mental and emotionally stressful tasks that could be caused by staff shortages or disagreements between physicians and nurses. Work satisfaction was experienced when the nurse felt grateful and pleased with the care provided. It was essential that the nurse received education and knowledge in the form of theory and practical experience in order to enable adequate palliative care embodying the four palliative cornerstones.Key words: Difficulties, education, enriching, knowledge, nurse’s experience, palliative care.