Spelling suggestions: "subject:"patienttransport"" "subject:"patienttransports""
1 |
Anestesisjuksköterskors upplevelser av interhospitala patienttransporter / Nurse anesthetists experiences of interhospital patienttransportsCorderfeldt, Robert, Olhammer, Jens January 2014 (has links)
Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera områden där arbete vid en anestesiklinik är det vanligaste. I arbetet på en anestesiklinik ingår även uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att många specialistsjuksköterskor är oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osäkerhet och brist på tydliga riktlinjer. Ansvaret är stort och ibland är det långt mellan sjukhusen. Studiens syfte var att undersöka hur samtliga anestesisjuksköterskor på en anestesiklinik i sydvästra Sverige upplever att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och empirisk data samlades in med hjälp av ett frågeformulär. Deskriptiv statistik användes för att redovisa resultat. Resultatet av studien visar att anestesisjuksköterskornas erfarenheter av interhospitala patienttransporter är varierande. Flera svarade att de tyckte att det fanns svårigheter att utföra god omvårdnad under transporterna. Spridningen bland anestesisjuksköterskornas svar var stor på frågan om de kände sig stressade eller obekymrade över dessa uppdrag, de flesta befann sig kring mitten av skalan. Samarbetet med ambulanssjuksköterskorna var något som överlag fungerade mycket väl, och de hade stort förtroende för deras kompetens. Att helt avstå från att medverka vid interhospitala patienttransporter var något en fjärdedel av anestesisjuksköterskorna önskade. Behovet av mer forskning inom detta område är stort. / Nurse anesthetist work in several areas but working at an anesthetic clinic is the most common. Working at a clinic involves overseeing patients during interhospital patienttransports. Earlier studies have shown that many specialist nurses are worried and concerned over transporting patients. They experience feelings of insecurity, vulnerability, and a lack of clear guidelines. The responsibility is major and sometimes there are long distances between the hospitals. The aim of the study was to evaluate how the nurse anesthetists experience their participation during the transport of patients. The study was conducted using a quantitative approach and empirical data was collected using a questionair. Descriptive statistics were used to present the results. The results showed that the nurse anesthetists experiences of transporting patients varied greatly. Several responded that they found it difficult to give good care during the transport. There was also a large range of the answers to the question about whether they felt stressed or unconcerned during these assignments, but most were in the middle of the scale. Cooperation between the nurse anesthetists and the ambulance nurses generally worked well, they even had a strong confidence in their competence. One fourth of the nurse anesthetists reported they would prefer not to be involved in interhospital patienttransports. More research is needed in this area is great.
|
2 |
Intenssivvårdssjuksköterskors uppfattning om risker vid patienttransporterLarsson, Viktoria January 2009 (has links)
Inom intensiwården transporteras ofta svårt sjuka patienter för diagnostik eller behandling. En transport av en sjuk patient innebär alltid en risk för att olika komplikationerkan uppstå. För att främja patientsäkerheten är målet att inte utsätta patienten för risker vilka kanforebyggas bl.a. genom att risker blir kända, analyseras och åtgärdas. Grunden för säkerhetsarbete är god kännedom om verksamhetens risker.Syftet med studien är att ta reda på vad intensiwårdssjuksköterskor uppfattar som risker vid patienttransporter,samt vad de har for önskemål fÌir optimal patienttransport ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En enkät arbetades fram och delades ut på två intensiwårdsavdelningar. Totalt besvarades enkäten av 2l intensiwårdssjuksköterskor. Svaren på enkäterna tolkades och grupperades till kategorier for att ge en överblick av resultatet. Intensiwårdssjuksköterskornaangav framfiör allt risker relaterade till utrustningen. Dessa bestod av andningsrelaterad utrustning och övrig utrustning. Tillsammans utgör dessa risker den största svarsfrekvensen. Sedan såg man risker relaterade till patienten och fysiologiska förändringar, därefter till miljö. Personalrelaterade risker nämndes också. Vad som framftir allt krävdes lor att minimera riskerna vid patienttransporterna var planering. Därefter såg de personal, miljö och utrustning som viktiga faktorer fÌir en optimal patienthansport ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
|
3 |
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda kritiskt sjuka patienter under transport / Nurse's experience of caring for critically ill patients during transportAndersson, Robert, Davidov, Karina January 2024 (has links)
Intensivvårdstransporter av kritiskt sjuka patienter inom och mellan sjukhus är en kritisk procedur inom omvårdnad som ställer höga krav på kunskap och beredskap hos sjuksköterskorna för att säkerställa patientsäkerhet och välbefinnande. Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att transportera kritiskt sjuka patienter under transport. Studien är en litteraturöversikt med systematiskt ansats där totalt tio kvalitativa studier inkluderades. Texten analyserades med hjälp av Bernards (1991) tematiska innehållsanalys från Bettany-Saltikov & McSherry (2016) egna tolkning. De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av Caldwell et al (2011) (Bilaga. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde stress, oro och ansvar men även en stark yrkesstolthet där de kunde utvecklas i sin profession. Studien belyser behovet av utbildning för att sjuksköterskorna ska kunna hantera de utmaningar de ställs inför då de transporterar kritiskt sjuka patienter. / Transportation of critically ill patients intra- or interhospital are a critical procedure in nursing which requires a high level of knowledge and preparedness to ensure patient safety and well-being. This study aimed to explore nurse´s experience of transporting critically ill patients. The study is a literature review with a systematic approach, where a total of ten qualitative studies were included. The text was analyzed using Burnard’s (1991) thematic content analysis from Bettany-Saltikov & McSherry´s (2016) interpretation. The included articles were reviewed using Caldwell et al (2011). The results showed that nurses experienced stress, worries & concern, and responsibility, but also professional pride and a feeling of development. The study highlights the need for education so that nurses can face different challenges they will meet during transportation of critically ill patients.
|
4 |
Vård på plats eller hänvisning av patienten med annat transportsätt inom ett specifikt sjukvårdsområde : en granskning av förekomsten av uppdrag där patienten inte åker med ambulans till vårdinrättning / Care on site or referring to alternative way of transport within a specific area : a review of the prevalence of assignments where the patient does not go by ambulance to a medical facilityAlvring, Thomas January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Ambulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar. Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde. Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades. Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00–05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans. Skillnaden åskådliggörs genom att jämföra tiden mellan 09.00–10.00 då endast 6,5 procent (n=149) av ambulansuppdragen resulterade i att patienten inte behövde transporteras med ambulans och tiden mellan 01.00–02.00 då 26,4 procent (n=222) hanterades på samma sätt. Studieområdets sammanlagt nio stationer undersöktes i jämförande syfte och resultatet påvisar att det kan finnas skillnader mellan dessa stationers sätt att arbeta. Vad som ytterligare framkom vid jämförelse mellan dessa stationer var att satellitstationer som är knutna till en huvudstation arbetar mer generöst med att låta patienter vara kvar på hämtplats eller få ett annat transportsätt. Detta trots att samma personal bemannar dessa två ihopkopplade stationer. Skillnaden mellan högst relativ frekvens och lägst relativ frekvens var mellan station 2 med 22,8 procent (n=336) och station 7 med 8,6 procent (n=689). Resultatet visar när det gäller uppdragstid att ett uppdrag som resulterat i vård på plats eller hänvisning med annat transportsätt tar i mediantid 28 minuter mindre att utföra än andra uppdrag. Fluktuationerna över ett helt år är svårtolkade och skulle behöva ytterligare och djupare studier för att ordentliga slutsatser ska kunna dras. Dygnsfördelningen av uppdragen som inte resulterat i patienttransport pekar på att det finns ett behov av tillgång till primärvård även under jourtid. Den effekt som vård på plats kan ha skulle kunna innebära att området får en ökad beredskap vilket i förlängningen kan leda till kortare väntetider för akut sjuka patienter. / ABSTRACT Ambulance care developments regarding medical technology and medical expertise have created the opportunity for ambulance nurse to care for patients at a very advanced level. It has also created the opportunity to triage, prioritize and steer patients towards the most suitable medical care unlike before when all ambulance missions resulted in a visit to an emergency room. This is a possibility that is handled differently depending on where in Sweden the ambulance nurse is working. The objective of this study was to elucidate care on site in conjunction with ambulance missions within a specific hospital area. The study was based on a quantitative approach and was a journal study where ambulance medical records were reviewed. The results show that there are monthly fluctuations over a full year perspective, but these are small and difficult to interpret. The biggest difference is between November, 15,3 percent (n=489) and May 11,6 percent (n=386). When the day distribution of the sought after assignment was analyzed it was found that the night (22.00 to 05.00) is the time when most of the missions, relatively, are resulting in a non-transportation of the patient by ambulance. The difference is illustrated by comparing the time between 09.00 to 10.00 when only 6,5 percent (n=149) of the ambulance assignments resulted in that the patient did not have to be transported by ambulance and with the time between 01.00 to 02.00 when 26,4 percent (n=222) were handled in the same way. The study area's total of nine stations was examined for comparative purposes and the results indicate that there might be differences between these stations ways of working. What has further emerged from the comparison of these stations was that the satellite stations that are linked to a master station operates more generously with allowing patients to remain on pick up location or to get referring to an alternative way of transport. This despite the fact that it is the same staff that is manning these two connected stations. The difference between the highest relative frequency and the lowest relative frequency was between station 2 with 22,8 percent (n=336) and station 7 by 8,6 percent (n=689). The result shows in terms of assignment time that an assignments that results in care on site or referring to an alternative way of transport takes the median time of 28 minutes less to perform than other assignments. The fluctuations over a year are difficult to interpret and would need further and deeper studies for proper conclusions to be drawn. The daily distribution of non-transport assignments, points out that there is a need for access to primary care even during on-call hours. The effect that care on site may have could mean that the area may benefit from increased preparedness, which ultimately can lead to shorter waiting times for acutely ill patients.
|
Page generated in 0.114 seconds