Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

Bakgrund Cancer är en sjukdom som slår hårt för den drabbade både fysiskt och psykiskt som gör att den drabbade blir i behov av stöd och omsorg från vården. Sjuksköterskan måste i sin yrkesprofession kunna möta dessa behov på ett individanpassat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att ge patienter med cancer stöd samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. 11 kvalitativa artiklar användes som identifierades på databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Relationen mellan sjuksköterska och patient var en viktig komponent i hur stödet kunde ges både på ett behovsanpassat och individuellt sätt. Sjuksköterskans roll som informatör och kunskapskälla var en viktig del i stödet till patienter med cancer. Sjuksköterskans känslor påverkade relationen. Resultatet visade även att sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter i vissa aspekter skilde sig åt. Vad gäller undersökningsgrupperna presenterades bland annat att alla eller några deltagare var specialistutbildade inom onkologi i tre av studierna. I de studier deltagarnas yrkesverksamma år presenterades fanns en stor variation. Deltagarnas ålder varierade mellan 21-61 år i de studier ålder presenterades. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient var grunden till att på ett individuellt sätt förstå och möta patientens behov av stöd. Information om behandlingar och biverkningar var en viktig del av stödet så att patienten lättare skulle kunna hantera sjukdomen. Sjuksköterskan behövde ha tid, mod och förmåga att sätta sig in i patientens situation för att möta stöd behovet och få patientens förtroende.

Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

No description available.

Smärtskattning med smärtskattningsverktyg under sista levnadsveckan är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorn registreras i Svenska palliativregistret där statistiken visar att patienter inte smärtskattas tillräckligt i livets slutskede, vilket kan leda till bristande smärtlindring och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården med att utföra smärtskattning och vidta smärtlindrande åtgärder. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om smärta och dess dimensioner samt betydelsen av smärtskattning och smärtskattningsverktyg i livets slutskede. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattningsverktyg kan förbättringsområden identifieras och därmed kan medvetenheten om smärtlindring i livets slutskede öka. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Urvalsmetoden var en kombination mellan bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma inom både specialiserad palliativ vård och allmän palliativ vård. Intervjuerna genomfördes under januari/februari 2018 och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet identifierades tio underkategorier som i sig kunde delas in i fyra övergripande kategorier i relation till sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med validerade smärtskattningsverktyg. Kategorierna var organisation, sjuksköterskans beskrivning av smärtskattning, sjuksköterskans arbetssätt och engagemang och sjuksköterskans uppfattningar om smärtskattningsverktyg. Fynden i studiens resultat visar att sjuksköterskorna har belyst olika erfarenheter av smärtskattning vid vård i livets slutskede. Utifrån sina erfarenheter redogör sjuksköterskorna för faktorer som upplevs underlätta i användandet av smärtskattningsverktyg i livets slutskede och andra faktorer som upplevs vara ett hinder och kan leda till mindre användning av dessa verktyg. Slutsatsen är att smärtskattning i livets slutskede skulle kunna utvecklas med hjälp av tydliga rutiner om vilka verktyg som ska användas, när de ska användas och var dokumentation ska utföras. Organisatoriskt stöd efterfrågas av sjuksköterskorna gällande utbildning om hur man smärtskattar och varför, vilket skulle kunna bidra till ökad smärtskattning med verktyg. Dock behövs smärtskattningsverktyg som är anpassade för vård i livets slutskede

Bakgrund: Personer med beroendeproblematik kategoriseras som en utmanande patientgrupp som återkommer ofta inom vården. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter påverkade relationen med dessa patienter och därför valdes referensramen interpersonal relations in nursing. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med beroendeproblematik inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Litteraturstudien visade att vårdandet av patienter med beroendeproblematik upplevdes som komplext, där flera etiska dilemman uppstod. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del i vårdandet men ansågs vara svår att upprätthålla då sjuksköterskor upplevede hot, våld, aggressivitet och manipulation. För att hantera problemen med att ge vård till dessa patienter visade resultatet att stöd och utbildning var viktiga faktorer för sjuksköterskor. Slutsats: Känslor och osäkerhet hos sjuksköterskor ledde till att den vårdande relationen var svår att upprätthålla. Sjuksköterskor var i behov av mer stöd och utbildning för att hantera den komplexitet som fanns hos patienter med beroendeproblematik. Ökad kunskap kring området ledde till att sjuksköterskor kände sig säkrare i sin roll och lättare kunde upprätthålla en vårdande relation gentemot patienterna.

Bakgrund: Kommunikation är ett av de viktigaste redskap för en sjuksköterska i interaktionen med patienten för att kunna tillfredsställa patientens behov och uppnå omvårdnadens mål. Språkligt kommunikation är informationsutbyte som måste fungera på sätt att mottagaren kan förstå information. Med ökad invandring möter sjuksköterskor nya utmaningar som försvårar deras arbete.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaser Cinahl och PubMed ändvändes för att söka studier. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall. Studiens kvalitet bedömdes och resultaten analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman.Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre huvudkategorier: Språk som ett hinder för omvårdnaden, Indirekt kommunikation och Kulturmedvetenhet bidrar till personlig utveckling.Konklusion: Språkbarriär påverkade omvårdnad negativt. Språkbarriär begränsade kommunikation som i sin tur ledde till att omvårdnadsprocessen inte kunde fullföljas, helhetsbild om patienter saknades, säker vård äventyras, lagar bryts. Känsla av frustration och otillräcklighet ökade stress hos sjuksköterskor. Behov för ytterligare förbättringar och utveckling uttrycktes.

Bakgrund: Miljoner av människor rör sig ständigt mellan länder av olika orsaker. Det är vanligt att sjuksköterskor vårdar och bemöter människor med en annan kulturell bakgrund. Forskning visar på att hälsoproblem hos migranter skiljer sig från den inhemska befolkningen. Således är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om olika kulturer för att tillgodose unika behov och därmed uppfylla en säker och personcentrerad vård. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 resultatartiklar. Resultat: Utfallet resulterade i två teman: Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienterna och Erfarenheter av kulturella olikheter med tillhörande underteman. Konklusion: Resultatet visade på att språket var en viktig del av kommunikationen, när det fanns språkbarriärer var det svårare att skapa en relation med patienten. När kulturell kompetens saknades upplevde sjuksköterskorna detta vara ett hinder som kunde skapa en osäkerhet i omvårdnaden. Erfarenheten i mötet med patienterna visade på att religion och olika preferenser kunde upplevas frustrerande samt tidskrävande, vilket kunde leda till etiska dilemman. / Background: Millions of people are constantly migrating between countries for various reasons. It is common for nurses to care for and treat people with a different cultural background. Research shows that the health problems of migrants differ from the domestic population. Therefore, it is important that the nurse possesses knowledge of different cultures to meet unique needs to meet a safe and person-centered care. Purpose: was to shed light on the nurses' experiences of caring for patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a general structured literature review with an inductive approach based on 12 result articles. Results: The outcome resulted in two themes: Experiences of difficulties in meeting patients and Experiences of cultural differences with associated sub-themes. Conclusion: The result showed that language was an important part of communication, when there were language barriers it was more difficult to create a relationship with the patient. When cultural competence was lacking, the nurses perceived this as an obstacle that could create uncertainty in nursing. The experience in the meeting with the patients showed that religion and different preferences could be experienced as frustrating and time-consuming, which could lead to ethical dilemmas.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning av individer över 65 år och i Sverige uppskattar man att cirka två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt, siffran stiger till tio procent i åldersgruppen över 80 år. Internationellt sett ser förhållandet ut på ett liknande sätt. Ett växande antal patienter skapar stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Tillståndet är ett syndrom med flertalet bakomliggande faktorer, noggrann utredning och diagnostik påverkar patientens prognos i ett längre perspektiv. Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom som succesivt försämras och prognosen är allvarlig. Vid avancerad hjärtsvikt är mortaliteten mer än 30 procent det första året efter en sjukhusvistelse. I detta skeende i vården kring patienten behöver flera professioner samarbeta för att ge en god vård och sjuksköterskans roll är att ge stöd till patienten och dennes anhöriga. Palliativ vård är den vårdform som finns möjlig när olika behandlingsalternativ är uttömda och fokus mer riktas mot att lindra patientens symtom. Sjuksköterskans nivå av kunskap om hjärtsvikt och palliativ vård har betydelse för hur patientens vård utformas och slutligen dennes välbefinnande och livskvalité. Den palliativa vården kan i nära relation till patient och anhöriga bygga förtroende som underlättar vardagen trots en svår sjukdomsbild. Målet är att skapa en vård som tar hand om hela människan både patient och närstående. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av teamarbete och vård av patienter med hjärtsvikt i den palliativa fasen. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar via databaserna PubMed och Cinahl Complete genomfördes. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats som granskades och analyserades.Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier som visade sjuksköterskans erfarenheter av teamarbete och vård. Sjuksköterskor representerade från flera länder med olika klinisk erfarenhet gav en bred bild av sjuksköterskors erfarenheter i denna studie. Fynden i studien visar att kunskap hos patient, anhörig och vårdpersonal speglar attityd och förhållningssätt till hur man vårdar. Ökade kunskaper om både hjärtsvikt och palliativt förhållningssätt ger olika professioner, enskilt och i team, möjlighet och förutsättningar att ge en god vård. Bra kommunikation med patient, anhöriga, inom teamet och multiprofessionellt stärker samarbetet och underlättar planering av olika vårdsinsatser. Slutsatsen i denna studie är att kunskap i flera dimensioner, kommunikation och samarbete stärker sjuksköterskans attityd och förhållningssätt i vården kring svårt sjuka patienter. Allt detta kan medverka till en fördjupad förståelse, underlätta planering och se till patientens totala situation.