<p>Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.</p>

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.

Bakgrund Cancer är en sjukdom som slår hårt för den drabbade både fysiskt och psykiskt som gör att den drabbade blir i behov av stöd och omsorg från vården. Sjuksköterskan måste i sin yrkesprofession kunna möta dessa behov på ett individanpassat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att ge patienter med cancer stöd samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. 11 kvalitativa artiklar användes som identifierades på databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Relationen mellan sjuksköterska och patient var en viktig komponent i hur stödet kunde ges både på ett behovsanpassat och individuellt sätt. Sjuksköterskans roll som informatör och kunskapskälla var en viktig del i stödet till patienter med cancer. Sjuksköterskans känslor påverkade relationen. Resultatet visade även att sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter i vissa aspekter skilde sig åt. Vad gäller undersökningsgrupperna presenterades bland annat att alla eller några deltagare var specialistutbildade inom onkologi i tre av studierna. I de studier deltagarnas yrkesverksamma år presenterades fanns en stor variation. Deltagarnas ålder varierade mellan 21-61 år i de studier ålder presenterades. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient var grunden till att på ett individuellt sätt förstå och möta patientens behov av stöd. Information om behandlingar och biverkningar var en viktig del av stödet så att patienten lättare skulle kunna hantera sjukdomen. Sjuksköterskan behövde ha tid, mod och förmåga att sätta sig in i patientens situation för att möta stöd behovet och få patientens förtroende.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans. Den mest frekvent använda copingstrategin var positiv omvärdering. Utifrån resultatet kunde det konstateras att emotionsfokuserad coping var vanligare bland sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer än vad problemfokuserad coping var. Mer forskning, i synnerhet kvalitativ, om sjuksköterskors copingstrategier efterlyses då forskningsfältet är litet och att det kan vara av vikt för den enskilda sjuksköterskan, vårdpersonalen, arbetsledaren och organisationen i sig. / The purpose of this literature review was to gain insight into coping strategies nurses use in the meeting of patients with cancer. Inspired by Goodman’s methodology ten scientific articles were gathered in three databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Included articles were both quantitative and qualitative. These were reviewed and quality assessed individually by the authors before the results were compiled. Eight overall coping strategies were distinguished: planning, demarcation, confrontation, support, escape, positive reappraisal, ventilate feelings and acceptance. The most frequently used coping strategy was positive reappraisal. From the results it was found that emotion focused coping was more common among nurses in the meeting of patients with cancer than problem focused coping. More research, particularly qualitative, in coping strategies of nurses working with cancer patients is needed due to the research field being small and that it is of importance for the individual nurse, the nursing staff, the team and the organization itself.

<p>Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet i studien visade att god kommunikation, information och sjuksköterskans kunskap är grundförutsättningar för att kunna ge adekvat smärtbehandling. Oro förstärker den postoperativa smärtan och genom att i ett tidigt stadium få patienten trygg kan depression och ångest undvikas. Konkreta behandlingsmetoder med god effekt på smärta som framkommer i studien är individuella rehabiliteringsprogram, PCA pump och att tidig hemgång i många fall bidrar till bättre livskvalité. Det som även framkom i studien var avsaknaden av forskning kring konkreta behandlingsmetoder trots att efterfrågan är stor.</p> / <p>Pain is a phenomenon which not only affects patients physically but also mentally. Women who have undergone mastectomy feel that pain affects their quality of life. Mood swings, poor sleep, depression, anxiety and physical impairments are common symptoms that result in postoperative pain. The purpose: The purpose of this study was to illustrate what different treatments and nursing treatments the nurse can give in pain after mastectomy. Method: The study was conducted as a literature study where the authors examined sixteen scientific studies. Results: The results of the study showed that good communication, information, and the nurse's knowledge are vital to be able to provide adequate pain treatment. Concern reinforces the post-operative pain, and through early secures the patients anxiety and depression can be avoided. Concrete treatment methods with good effect on the pain that emerges in this study are individual rehabilitation, PCA pump, and that early outcomes in many cases contributes to a better quality of life. What also emerged in the study was the lack of research into practical treatments, despite high demand.</p>

<p>Sexualiteten är en del av varje människas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. Förmågan att älska och att känna sig älskad är en viktig förutsättning för god hälsa. Den som drabbas av cancer får ofta sexuella problem och det är flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes. Sammanlagt 10 sjuksköterskor intervjuades från varierande arbetsplatser, som möter cancerpatienter i olika delar av vårdkedjan. Resultatet utföll i två delar med en varsin huvudkategorier med tillhörande beskrivningskategorier, kvalitativt skilda från varandra. Under huvudkategorin Hinder och möjligheter för samtal finns beskrivningskategorierna Sjuksköterskans professionalism och personliga mognad, Interaktion och relation mellan sjuksköterskan och patienten samt Omgivningens betydelse. Dessa beskriver förutsättningar för att samtalen ska komma till stånd. Den andra delens resultat består av huvudkategorin Cancerpatienternas behov av stöd och information i samtalen om sexualitet med beskrivningskategorierna Livssituationens betydelse, Positionen i vårdkedjan och dess betydelse samt Konsekvenser av sjukdom och behandling.</p> / <p>Sexuality is a part of every human beings identity and it has a varying meaning for the individual person. The ability to love and feel loved is an important part of good health. People suffering from cancer often experience sexual problems due to several reasons. The purpose of this study was to describe nurses’ perception of talking to cancer patients about sexuality and their experiences of what sexuality means for cancer patients. A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Ten nurses from different clinics, who met patients in various places during the trajectory of care were interviewed. The nurses’ perceptions are captured in two main categories and six descriptive categories. The first of the two main categories Obstacles and possibilities for the conversation describe the necessary conditions for the dialog together with three descriptive categories: Nurse’s professionalism and individual maturity, Interaction and relationship between the nurse and the patient, and The meaning of the surrounding structure. The second of the two main categories was The cancer patients’ need for support and information. It describes the nurses’ perceptions of how the patients’ need for support and information about sexuality varies during the trajectory of care. Descriptive categories to this main category were: The situation of life, The position in the trajectory of care and its meaning, and Consequences of the illness and its treatment.</p>

Sexualiteten är en del av varje människas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. Förmågan att älska och att känna sig älskad är en viktig förutsättning för god hälsa. Den som drabbas av cancer får ofta sexuella problem och det är flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes. Sammanlagt 10 sjuksköterskor intervjuades från varierande arbetsplatser, som möter cancerpatienter i olika delar av vårdkedjan. Resultatet utföll i två delar med en varsin huvudkategorier med tillhörande beskrivningskategorier, kvalitativt skilda från varandra. Under huvudkategorin Hinder och möjligheter för samtal finns beskrivningskategorierna Sjuksköterskans professionalism och personliga mognad, Interaktion och relation mellan sjuksköterskan och patienten samt Omgivningens betydelse. Dessa beskriver förutsättningar för att samtalen ska komma till stånd. Den andra delens resultat består av huvudkategorin Cancerpatienternas behov av stöd och information i samtalen om sexualitet med beskrivningskategorierna Livssituationens betydelse, Positionen i vårdkedjan och dess betydelse samt Konsekvenser av sjukdom och behandling. / Sexuality is a part of every human beings identity and it has a varying meaning for the individual person. The ability to love and feel loved is an important part of good health. People suffering from cancer often experience sexual problems due to several reasons. The purpose of this study was to describe nurses’ perception of talking to cancer patients about sexuality and their experiences of what sexuality means for cancer patients. A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Ten nurses from different clinics, who met patients in various places during the trajectory of care were interviewed. The nurses’ perceptions are captured in two main categories and six descriptive categories. The first of the two main categories Obstacles and possibilities for the conversation describe the necessary conditions for the dialog together with three descriptive categories: Nurse’s professionalism and individual maturity, Interaction and relationship between the nurse and the patient, and The meaning of the surrounding structure. The second of the two main categories was The cancer patients’ need for support and information. It describes the nurses’ perceptions of how the patients’ need for support and information about sexuality varies during the trajectory of care. Descriptive categories to this main category were: The situation of life, The position in the trajectory of care and its meaning, and Consequences of the illness and its treatment.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet i studien visade att god kommunikation, information och sjuksköterskans kunskap är grundförutsättningar för att kunna ge adekvat smärtbehandling. Oro förstärker den postoperativa smärtan och genom att i ett tidigt stadium få patienten trygg kan depression och ångest undvikas. Konkreta behandlingsmetoder med god effekt på smärta som framkommer i studien är individuella rehabiliteringsprogram, PCA pump och att tidig hemgång i många fall bidrar till bättre livskvalité. Det som även framkom i studien var avsaknaden av forskning kring konkreta behandlingsmetoder trots att efterfrågan är stor. / Pain is a phenomenon which not only affects patients physically but also mentally. Women who have undergone mastectomy feel that pain affects their quality of life. Mood swings, poor sleep, depression, anxiety and physical impairments are common symptoms that result in postoperative pain. The purpose: The purpose of this study was to illustrate what different treatments and nursing treatments the nurse can give in pain after mastectomy. Method: The study was conducted as a literature study where the authors examined sixteen scientific studies. Results: The results of the study showed that good communication, information, and the nurse's knowledge are vital to be able to provide adequate pain treatment. Concern reinforces the post-operative pain, and through early secures the patients anxiety and depression can be avoided. Concrete treatment methods with good effect on the pain that emerges in this study are individual rehabilitation, PCA pump, and that early outcomes in many cases contributes to a better quality of life. What also emerged in the study was the lack of research into practical treatments, despite high demand.

Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska. Syfte: Att undersöka hur väl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vården på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition. Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta patienter med olika cancerdiagnos. Huvudresultat: Fem av de åtta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande när de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder på att de patienter som ingår i någon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlättar för dem och även deras behandling. Patienter som inte ingår i läkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition. Slutsats: Forskningssjuksköterskor är den personalkategori som arbetar närmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gällande sjukvårdens tillgänglighet, förmåga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmärksammats. Ytterligare forskning måste utföras för att resultaten ska kunna bekräftas. / Introduction:  The Regional Cancer Centre in Sweden (RCC), in collaboration with Local Authorities and Regions (SKL) has decided that every patient with a diagnosis of cancer should be assigned a contact nurse/patient navigator. Objective: To examine how well the implementation of this has been within the oncology care at the University Hospital in Uppsala and whether the patient navigators are working according to the definition decided by SKL. Methods: Qualitative methodology with semi-structured interviews of eight patients with different types of cancer. Main results: Five of the eight participants were assigned a patient navigator or equivalent at the time of their diagnoses or at a later stage. The result suggests that patients included in this study perceive that they have been provided with a patient navigator who facilitates their treatment. Patients assigned with a patient navigator but not included in drug trials do not feel that the patient navigators met the requirements asked by SKL. Conclusion: Research Nurses are the personnel who work most closely with SKLs definition of the patient navigator. Shortcomings regarding health care availability, the ability to provide adequate information and to offer family support have been noted. Further research must be carried out for the results to be confirmed.

Introduktion: Smärta förekommer hos cirka 55 % av alla patienter med cancer, vilket gördet till ett vanligt problem. Smärtan påverkar patienternas liv på flera olika nivåer. Förutomdet fysiska lidandet påverkas även livskvaliteten negativt, därför är det viktigt attuppmärksamma problemet. Trots farmakologisk behandling underbehandlas cirka 30 % avpatienterna. Det finns ett flertal olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder motcancersmärta som skulle kunna verka som komplement till farmakologisk behandling. Idagsläget finns det fortfarande brister gällande huruvida sjuksköterskor informerar ocherbjuder patienter komplement till farmakologisk behandling. Genom att öka medvetenhetenkan smärtproblematiken hos patienter med cancer minska, och vården bli merindividanpassad. Eftersom cancersmärta är komplext behöver även behandlingen vara det. Syfte: Syftet är att undersöka hur akupunktur, massage och avslappning påverkar smärta hospatienter med cancersmärta. Metod: I denna studie användes en allmän litteraturöversikt med beskrivande design sommetod. Totalt har 11 vetenskapliga originalartiklar valts ut och granskats. Samtliga artiklarvar randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Resultatet av studien visade att akupunktur, massage och avslappning har ensmärtlindrande effekt, både långtidsverkande och direktverkande, hos patienter medcancersmärta. Likaså visade resultatet att smärtans påverkan på det dagliga livet minskade avdessa behandlingsmetoder. Akupunktur och massage kunde även bidra till ett minskatanvändande av analgetika. Slutsats: Akupunktur, massage och avslappning kan fungera som komplement tillfarmakologisk smärtbehandling hos patienter med cancer. Dessa metoder kan även ha enpositiv effekt på patientens välmående i helhet, då en minskad smärta kan öka livskvaliteten. / Introduction: Pain is very common among patients with cancer, approximately 55%experience it, making it a frequent problem. The pain affects the patients' lives in many ways.In addition to the physical suffering, the quality of life is negatively affected as well. Despitepharmacological treatment, about 30% are undertreated. There are several differentnon-pharmacological treatment methods for cancer pain, which could act as a complement topharmacological treatment. There are shortcomings regarding whether nurses inform andoffer patients complements to pharmacological treatment. By raising awareness, the carecould be more individualized. Since cancer pain is complex, the treatment has to be as well. Aim: The aim of this study is to examine how massage, acupuncture, and relaxation affectsthe pain in patients with cancer pain. Method: A general literature review with descriptive design. A total of 11 scientific articlesof origin have been selected and reviewed. All articles were randomized controlled trials. Result: The results showed that acupuncture, massage and relaxation therapy affect pain,both long- and short term, amongst patients with cancer pain. Furthermore, it showed that theeffect pain has on daily life decreased during the interventions. Acupuncture and massagecould decrease the daily use of analgesics. Conclusion: Acupuncture, massage and relaxation therapy can work as a complement topharmacological treatment among patients with cancer pain. These methods may have apositive effect on the general well being of the patients since reduced pain increases thequality of life.