• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Erfarenheter av kontaktsjuksköterskans omvårdnad inom cancervården

Kilersjö, Annelie, Lind, Anna-Karin January 2015 (has links)
More people are likely to be diagnosed with cancer and the number of people living with cancer is expected to increase, which means that patients live longer with cancer and different treatments. All patients in Sweden should have access to a nurse navigator to facilitate the cancer trajectory. The purpose of this literature review was to delineate patients' experiences of the care given by the nurse navigator. The result is based upon twelve scientific articles included in this review. The results show that the experiences of the patients can be divided into four different categories: emotional support- being present and offering supportive talks, support for physical symptoms- counseling and relief from symptoms due to illness and treatments, educational support- receiving information and knowledge about the disease and cancer trajectory and coordination support- collaboration with other healthcare professionals involved in patients´care. The result shows that the experiences of the patients were mainly positive and they received the care that was the aim of introducing nurse navigators in Sweden. It is important to continue doing research of the care given by the nurse navigator to ensure that patients with cancer are receiving evidenced based care. / Antalet människor som drabbas av cancer och som lever med cancer förväntas öka, vilket innebär att patienter lever längre med cancersjukdom och olika behandlingar. Alla patienter med cancer skall i Sverige ha tillgång till en kontaktsjuksköterska för att underlätta för patienten genom vårdprocessen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av kontaktsjuksköterskans omvårdnad inom cancervården. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att patienternas erfarenheter av kontaktsjuksköterskans omvårdnad kunde delas in i fyra kategorier: emotionellt stöd - att finnas till hands och ge stödjande samtal, stöd vid fysiska besvär- råd och lindring av symptom på grund av sjukdom och behandling, kunskapsstöd - information och utbildning om sjukdom och vårdprocessen och samordningsstöd - samarbete med andra vårdgivare delaktiga i patientens vård. Resultatet visade att patienternas erfarenheter av kontaktsjuksköterskans omvårdnad i huvudsak var positiva och att de fick den omvårdnad som var syftet med införandet av kontaktsjuksköterskefunktionen i Sverige. Fortsatt forskning om kontaktsjuksköterskans omvårdnad inom cancervården ses som betydelsefullt för att säkerställa att evidensbaserad omvårdnad erbjuds patienter med cancersjukdom.
2

Att leva med prostatacancer : En litteraturöversikt / To live with prostatecancer

Elg, Anna January 2018 (has links)
Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform hos män. Sjukdomen kan behandlas med strålning, operation, läkemedel eller aktiv monitorering. Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metoden var en litteraturöversikt där sju artiklar med kvalitativ ansats analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet gav två huvudkategorier; förändringar för individen och omgivningens betydelse, med fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information. Slutsatsen var att prostatacancer påverkar män både psykiskt, fysiskt och socialt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om diagnos, behandling och biverkningar för att kunna ge patienten det stöd och den information som den enskilde individen behöver så att patientens lidande lindras.
3

Kontaktsjuksköterskans stöd till patient med cancersjukdom : en litteraturöversikt

Svensson, Anna-Maria January 2016 (has links)
När en person får besked om cancersjukdom är oftast behovet av stöd och information stort. Många reagerar olika och en del hamnar i krissituation. Patienter kan ha olika behov beroende på socialt stöd. När diagnos ställs är oftast flera vårdgivare inblandade och det kan vara svårt som patient att ta sig fram i vården samtidigt som viktiga beslut ska fattas. På kliniker som utreder och behandlar patienter med cancersjukdom finns oftast en kontaktsjuksköterska i syfte att förbättra omvårdnaden och vara en fast vårdkontakt. Syftet var att belysa vilket stöd kontaktsjuksköterska kan ge till patienter med cancersjukdom. Litteraturöversikt med totalt 15 artiklar låg till grund för resultatet. Artiklar av både kvalitativ ansats och kvantitativ metod har använts. Resultatet visade att kontaktsjuksköterskan kunde ge emotionellt stöd, informations stöd, individuellt anpassat stöd och samordnings stöd. Det var av stor betydelse för patienten att få emotionella och praktiska behov tillfredsställda redan tidigt i diagnosskedet och att kontaktsjuksköterskan kunde ge det stödet och på så sätt öka patientens delaktighet i vården. Genom att möta patientens individuella behov och ge det stöd de var i behov av kunde det öka känslan av delaktighet, välbefinnande och förbättra det psykiska välmåendet både i samband med cancerbeskedet och under behandlingen. Slutsatsen var att kontaktsjuksköterskan hade en viktig funktion för patienter i cancervården.
4

Jag är där för dig : Kontaktsjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med cancerdiagnos / I’ll be there for you : Patient navigators experiences of supporting patients with a cancer diagnosis

Dziuba, Paulina, Hasselträd, Maria January 2013 (has links)
Bakgrund I takt med att allt fler människor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige ställs högre krav på vården att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frågor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom får problem som till exempel oro, nedstämdhet eller depression. Det ställs höga krav på sjuksköterskor inom cancervården för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter. Kontaktsjuksköterskor har en särskild vidareutbildning inom krisreaktioner, hur de ska förmedla information och ansvar för att vara ständigt uppdaterad om nya rön inom medicinska områden. Syfte Syftet var att beskriva kontaktsjuksköterskors upplevelser av att stödja vuxna patienter med en cancerdiagnos vid kirurg- och urologkliniker. Metod En kvalitativ intervjustudie har genomförts med totalt sju intervjupersoner. Vid varje intervjutillfälle användes en semistrukturerad intervjuguide som fokuserade på tre teman; personlig utveckling, emotionell påverkan och samspel mellan olika yrkesgrupper. Samtliga intervjuer har transkriberats ordagrant och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har tillämpats. Resultat Det framkom att kontaktsjuksköterskorna upplevde att tillgänglighet, anpassad information, psykosocialt och praktiskt stöd var centrala delar i omvårdnaden kring patienter med en cancerdiagnos. Stödet kunde skilja sig beroende på kön, ålder och diagnos. Trots vissa likheter i stöd bland olika grupper strävade de efter att utforska patientens behov av stöd eftersom de upplevde stödet som individuellt. Stöd från kollegor bidrog till att de kunde hantera arbetets emotionellt påfrestande delar. Det framkom även att kontaktsjuksköterskorna inte alltid kunde tillgodose alla behov. De upplevde ändå att de alltid kunde bidra med något. Det förekom ett samarbete samt konsultation av andra yrkesgrupper. Arbetet upplevdes som meningsfullt och de kände sig bekräftade av patienterna. Slutsats Kontaktsjuksköterskorna upplevde att det viktigaste i deras arbete var att försöka fånga det som patienten upplevde svårast och sedan anpassa stödet utifrån det. De gav olika sorters stöd, såväl praktiskt som psykosocialt. Alla kontaktsjuksköterskorna uppvisade ett intresse för vidareutbildning för utveckling av sin egen kompetens och en vilja att förbättra vården för patienten.
5

Kontaktsjuksköterskor - finns de? : En kvalititativ studie om kontaktsjuksköterskor och deras funktion inom onkologisk omvårdnad - ur ett patientperspektiv.

Larsson, Helena, Lindén, Emma January 2013 (has links)
Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska. Syfte: Att undersöka hur väl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vården på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition. Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta patienter med olika cancerdiagnos. Huvudresultat: Fem av de åtta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande när de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder på att de patienter som ingår i någon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlättar för dem och även deras behandling. Patienter som inte ingår i läkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition. Slutsats: Forskningssjuksköterskor är den personalkategori som arbetar närmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gällande sjukvårdens tillgänglighet, förmåga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmärksammats. Ytterligare forskning måste utföras för att resultaten ska kunna bekräftas. / Introduction:  The Regional Cancer Centre in Sweden (RCC), in collaboration with Local Authorities and Regions (SKL) has decided that every patient with a diagnosis of cancer should be assigned a contact nurse/patient navigator. Objective: To examine how well the implementation of this has been within the oncology care at the University Hospital in Uppsala and whether the patient navigators are working according to the definition decided by SKL. Methods: Qualitative methodology with semi-structured interviews of eight patients with different types of cancer. Main results: Five of the eight participants were assigned a patient navigator or equivalent at the time of their diagnoses or at a later stage. The result suggests that patients included in this study perceive that they have been provided with a patient navigator who facilitates their treatment. Patients assigned with a patient navigator but not included in drug trials do not feel that the patient navigators met the requirements asked by SKL. Conclusion: Research Nurses are the personnel who work most closely with SKLs definition of the patient navigator. Shortcomings regarding health care availability, the ability to provide adequate information and to offer family support have been noted. Further research must be carried out for the results to be confirmed.
6

Kvalitetshöjande förbättringsinsatser inom cancervården : En fallstudie med fokus på behov

Oldaeus Almerén, Anna January 2015 (has links)
Syfte: Att skapa förutsättningar för en förbättrad cancervård, genom att fördjupa kunskapen och förståelsen om behov hos huvud- och halscancerpatienter under cancerprocessen. Därutö- ver önskas ett förbättrat omhändertagande genom att implementera och utvärdera kvalitetshö- jande förbättringsinsatser. Satsningen ska resultera i en trygg och smidig resa genom vården med ett minimum av avbrott mellan olika vårdhändelser. Metod: Patientens vårdkedja studerades med en fallstudie, utifrån en aktionsforskningsansats. Behoven identifierades med patientskuggning, reflektion från observationer och semistruktu- rerade fokusgruppsintervjuer med mikrosystemet, före (referensgrupp) och efter intervention (jämförelsegrupp). Analys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och Kano-modell. Resultat: En fast vårdkontakt var en viktig faktor i vårdkedjan. Den fasta vårdkontakten till- mötesgick behov såsom trygghet och tillgänglighet, vilket medförde en smidigare vårdkedja. Under hela vårdförloppet fanns ett stort behov av stöd, praktiskt liksom psykosocialt, från både profession och närstående. Oberoende av position i vårdkedjan önskades individanpas- sad information och ett gott bemötande. Interventionsgruppen rapporterade bättre tillgänglig- het och stöd i förhållande till jämförelsegruppen, som inte hade tillgång till kontaktsjukskö- terska. Involvering av hela mikrosystemet vid analys med Kano-modell medför att behov och förbättringsmöjligheter identifieras och valideras. Slutsatser: En kontaktsjuksköterska kan utgöra en fast vårdkontakt som tillmötesgår och sä- kerställer cancerpatienters behov. Närstående är en viktig del av mikrosystemet och måste beredas utrymme och resurser. En förbättringsinsats genom implementering av kontaktsjuk- sköterska, utformning av nutritions- och kvalitetsregisterrutiner baserat på patientens behov bidrar till god vård och minskar risken för resursslöseri. Studien har även bidragit med fördju- pad kunskap gällande applicering av Kano-modellen i Hälso- och sjukvårdsmiljö. / Purpose: To create opportunities for an improved cancer care, by providing deeper knowledge and understanding of the needs of head and neck cancer patients during the cancer treatment process. Furthermore, to improve care for these patients by implementing and eval- uating QI efforts. This will result in a safe and smooth journey through the care with a mini- mum of disruption. Method: The cancer treatment process was examined in a case study with an action research approach. Patient needs were identified by patient-shadowing, observational reflections and focus groups-interviews with the microsystem, before (non-intervention group) and after in- tervention (intervention group). The data analysis involved qualitative content analysis in- formed by Kano’s quality model. Results: A contact nurse (CN) was an important factor. The CN provided a sense of security and accessibility, giving patients a smoother trajectory of care. Continual support was needed, regarding both, practical and psychosocial matters, from both professionals and relatives. Re- gardless of position in the continuum of care, individual information and good reception was required. Members of the intervention group reported better accessibility and support com- pared to the non-intervention group members, who were not offered a CN. Conclusion: A CN can provide a continual health care contact; meeting and ensuring that the needs of cancer patients are met. Relatives are an important part of the microsystem and should be given space and resources. An improvement effort by implementing routines for a CN, quality registry and nutrition, based on patient needs will facilitate good care and opti- mise resources. The study has also contributed to deeper knowledge of how to use the Kano model in health care.

Page generated in 0.088 seconds