<p>Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.</p>

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata. Metod: Två ESS från instrumentet valdes. De berör två av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning, bröst- respektive buksmärta. Två akutsjuksköterskor bedömde 24 patientsimulatorfall vardera. Resultat: ESS för bröstsmärta visade linjärt viktad kappavärde 0,79 (95 % CI 0,57-1). Med kvadratiskt viktad kappa var resultatet 0,89. Procentuell överensstämmelse var 75 %. ESS för buksmärta visade linjärt viktad kappavärde 0,84 (95 % CI, 0,67-1). Med kvadratiskt viktad kappa var resultatet 0,93. Procentuell överensstämmelse var 75 %. Konklusion: För att möjliggöra evidensbaserad omvårdnad måste skalor, metoder och instrument vara valida och reliabla. Föreliggande studie visar att ESS som handlar om bröst- respektive buksmärta har en god till mycket god interbedömarreliabilitet. Metoden kan appliceras på RETTS samtliga ESS för att på så sätt testa både enskilda ESS och hela instrumentets interbedömarreliabilitet.

Patienter med missbruksproblematik är en av de grupper som förekommer frekvent på akutmottagningen. Patientgruppen riskerar ofullständig eller utebliven vård och omvårdnad. Mötet med patienten ställer krav på akutsjuksköterskors kompetens och förmåga att vårda personcentrerat. Studiens syfte var att undersöka tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskors förhållningssätt till patienter med missbruksproblematik på akutmottagningen. Metoden som valdes är en systematisk och integrativ litteraturstudie bestående av 14 artiklar hämtade från Cinahl, Pubmed och Medline. Den tematiska analysen ledde till två teman: Inställning till kunskap och Förutsättning till vård. Resultatet påvisar ett stort behov av utbildning och erfarenhet hos akutsjuksköterskor i vården av patienter med missbruk på akutmottagningen. Akutsjuksköterskor anser att patienten ska behandlas med respekt samtidigt som akutsjuksköterskor upplever rädsla för hot och våldssituationer i vården. Frustration förekommer hos akutsjuksköterskor över att patientgruppen inte accepterar erbjuden vård och behandling, något som fick akutsjuksköterskor att känna hopplöshet inför patienten. Tidigare rapporter har visat att patienten i många fall saknar förmågan och de förutsättningar som behövs för en livsstilsförändring. Akutsjuksköterskor behöver i vårdmötet med den missbrukande patienten skapa en relation och ett förtroende, då vården för patienter med missbruksproblematik behöver vara personcentrerad. Personer med missbruk eller beroende har ökad frekvens av allvarliga sjukdomar och förhöjd mortalitet. Studien har påvisat akutsjuksköterskors upplevelser av bristande kunskap i vården kring patienterna. Författarna ser här vikten av att kunskap sprids till akutsjuksköterskor samt övriga kollegor inom akutsjukvården för ökad förståelse samt bättre vård och bemötande av en redan utsatt person som lever med ett missbruk och söker somatisk akutsjukvård.

Patienter med självskadebeteende är en vanligt förekommande patientgrupp på somatiska akutmottagningar. Självskadebeteende innebär att skada sig själv med olika metoder utan avsikt att ta sitt liv. Som akutsjuksköterska behövs det kunskap om flera olika patientgrupper. Samtidigt visar forskningen att vårdmötet med patienter med självskadebeteende på akutmottagningen brister i förståelse och bemötande. Kunskapsbristen vad det gäller akutsjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende påverkar vårdandet. Att skapa ökad kunskap och förståelse för detta är av betydelse för att stärka vårdmötet. Av den anledningen var syftet att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande hur akutsjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende påverkar vårdandet på akutmottagningen. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 14 artiklar valdes ut och presenterades i en tematisk analys. Resultatet påvisade varierande inställningar till dessa patienter. Akutsjuksköterskorna försökte lindra det som upplevdes plågsamt för patienterna men de utvecklade även ett dömande förhållningssätt gentemot patienter med självskadebeteende. Internationell forskning visar att det finns en kunskapslucka i förhållande till denna patientgrupp och att mer utbildning krävs för att få en djupare kompetens där en stigmatisering inte förekommer.

Akutmottagningar i Sverige präglas av ett högt inflöde av patienter med akuta sjukdomar och skador. Detta kräver att sjuksköterskorna som är verksamma på en akutmottagning innehar en bred och god kunskapskompetens för att kunna prioritera och ta egna beslut. Det höga inflödet av patienter tillsammans med bristande personalresurser och allvarligt sjuka patienter kan bidra till stress för sjuksköterskorna. Uppkommer denna stress kan vårdkvalitén bli bristande och patientsäkerheten riskeras. Därav var syftet med denna studie att undersöka orsaker till uppleveld stress hos sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. Studien är utformad som en litteraturöversikt där författarna analyserat 10 stycken vetenskapliga artiklar som innehöll forskning som var relevant för att svara på studiens syfte. Artiklarna studerades genom Fribergs analysprocess. Sju artiklar var kvalitativa, två var kvantitativa och en som var av mixad metod. Analysen av artiklarna identifierade två huvudteman: organisatorisk stress och patientrelaterad stress. Vidare redovisas resultatet genom dessa två teman med innehållande subteman. Organisatorisk stress påvisas bero på brister ifrån ledningen gällande av saknad av stöd, orealistiska förväntningar och brister på resurser. Det innefattar även organisationens miljö som kännetecknas av hög arbetsbelastning och konflikter mellan medarbetare. Patientrelaterad stress innefattar vårdandet av barn, unga, bekanta, hanterandet av kritiskt sjuka patienter och dödsfall och hotfulla patientsituationer. Diskussionen innehåller en fördjupning och problematisering av orsakerna till stress som identifierats i resultatet. Dessa orsaker diskuteras och lösningsförslag uppmärksammas för att eventuellt kunna reducera stress hos sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning. Slutligen sammanfattas arbetet och förslag till framtida forskningar och kliniska implikationer tydliggörs.

Den totala vistelsetiden, det vill säga tiden patienter spenderar på akutmottagningen, ökar år för år. I samband med att vistelsetiden ökar, ökar även patienternas behov av vård, vilket leder till en ökad arbetsbelastning för akutsjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar akutsjuksköterskan möter i vårdandet av patienter på akutmottagning. En integrativ litteraturstudie genomfördes på 20 publicerade, vetenskapliga studier och presenteras i formen av en tematisk analys. Resultatet visar på att akutsjuksköterskan möter utmaningar inom ett flertal områden. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder, och begränsningar i akutmottagningars lokaler riskerar att påverka både patienter, deras integritet och värdighet och akutsjuksköterskan i form av en etisk stress, där akutsjuksköterskan upplever en skuld och skam över att inte kunna ge patienterna den vård de förtjänar. Överbelastning, med en snedfördelning i förhållandet mellan patient och akutsjuksköterskor, resulterar i en vård- och arbetsmiljö som ger sämre förutsättningar för att kunna ge en god och patientsäker vård.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem i världen. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt och även i kombination. Detta skapar stort lidande och påverkar den utsattas hälsa i stor omfattning då våldet kan orsaka ohälsa, skador och dödsfall. Akutsjuksköterskan har en betydande roll vid identifiering av våld i nära relationer vid besök på akutmottagningen och därmed kan ge stöd och hjälp vid behov. Dock påverkar aktuella förutsättningar dess möjlighet till identifiering av dessa patienter. Syftet var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans förutsättningar att identifiera patienter där det kan misstänkas att våld i nära relationer förekommer. Den valda metoden var en integrativ systematisk litteraturöversikt där femton artiklar inkluderades, sex kvalitativa och nio kvantitativa, vilket presenterades i form av en tematisk analys. Resultatet påvisade att akutsjuksköterskorna påverkades av ”Känslornas berg- och dalbana” och ”Förutsättningarnas otillräcklighet”. Okunskap, brist på utbildning, egna värderingar och rädslor samt känsla av otillräcklighet, brist på riktlinjer och språkliga barriärer påverkade deras förutsättningar. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder och akutmottagningens miljö hindrar och påverkar samtal mellan patient och akutsjuksköterska och dess integritet. Detta leder till kluvna känslor och etisk stress hos akutsjuksköterskan över att inte kunna erbjuda tillräckligt god och säker vård vid misstanke om våld i nära relationer.

Akutmottagningar världen över står öppna dygnet runt för att vårda patienter som är i behov av akutsjukvård. Samtidigt måste förutsättningar för att bedriva vårdandet finnas. Akutsjuksköterskor arbetar dagligen i en arbetsmiljö som inte stödjer deras förmåga att vårda patienter utifrån deras behov. Syftet med litteraturstudien var att utforska hur yrkesrelaterad stress och stresshantering påverkar vårdandet på akutmottagningen. För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk och integrativ litteraturstudie på 24 vetenskapliga studier. Efter analys av studierna framträdde två huvudkategorier: Konsten att bedriva vårdandet samt förmåga att hantera situationer. Resultatet visar att akutsjuksköterskans yrkesrelaterade stress har en ogynnsam effekt på vårdandet. Antalet patienter och arbetsuppgifter överstiger akutsjuksköterskans hanteringsförmåga, vilket leder till ett vårdande där fokus ligger på medicinska interventioner i stället för ett holistiskt perspektiv. Även lokaler och tillgångar i form av såväl utrustning som kompetenta kollegor avgör ifall akutsjuksköterskan påverkas av yrkesrelaterad stress samt kvalitén på vårdandet. För att hantera yrkesstressen utvecklar akutsjuksköterskan olika slags strategier som innefattar att undvika påfrestande situationer och patientgrupper, men även informella samtal och debriefing. För att möjliggöra ett gott vårdande med fokus på patienter måste akutmottagningarnas ledning och chefer skapa förutsättningar för det. Detta för att dels kunna vårda patienter utifrån den vård de är i behov av med även för att värna om akutsjuksköterskors psykiska hälsa.

Bakgrund: Det är nästan oundvikligt att kommunicera eller samspela med andra människor, då dolda budskap hela tiden sänds och tas emot, antingen medvetet eller omedvetet. Den personcentrerade vården förutsätter att sjuksköterskan har ett gott bemötande gentemot patienter samt upprätthåller en god kommunikation dem emellan. Det finns en viss risk att en patient som söker vård avpersonifieras, objektifieras och beskrivs som en diagnos i stället för att ses som en individ. I och med detta är personcentrerad kommunikation av stor betydelse och bygger på att sjuksköterskan byter perspektiv, betraktar vårdtagaren som en person samt uppmärksammar dennes känslor, behov och preferenser. Förståelsen för hur kommunikationen människor emellan fungerar gör det enklare att hantera konflikter och att undvika missförstånd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och bemötande av sjuksköterskor under sitt besök på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som utgår från att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation och bemötande på akutmottagningen. 13 artiklar som granskades för att sedan 10 godkända artiklar inkluderades i magisteruppsatsen. Teman identifierades utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Patienter ofta känner sig bortglömda när de inte får information om vad de kan förvänta sig under sitt besök på akutmottagningen. Patienterna i de här studierna önskade att de fick mer information av sjuksköterskorna om väntetider, vad som kommer att hända, vem som ansvarar för dem och vem de kan vända sig till om de har frågor. Slutsats: Vikten av information från sjuksköterskan, även om sjuksköterskan inte har någon ny information, underlättar för patienten att inte känna sig försummad eller bortglömd.