Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 20 kvinnor av bröstcancer varje dag och nästan hälften har genomgått en mastektomi. En av sjuksköterskans uppgifter är att ge stöd för att förbättra kvinnans livskvalitet, då kvinnan ska uppleva ett gott liv med harmoni i sig själv och sin omgivning.Studien förankrades i Katie Erikssons lidandeteori.   Syfte: Syftet var att beskriva hur en mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors livskvalitet.   Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen resulterade i 17 artiklar som sedan kvalitetsgranskades. Totalt ingick 14 artiklar. En manifest innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: Operationens fysiska och psykiska konsekvenser, Förändrade relationer, Inverkan av det kosmetiska resultatet med tre tillhörande underkategorier samt Acceptansens betydelse. En mastektomi leder till både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar livskvaliteten. Förmågan att skapa relationer försämrades. Många kvinnor upplevde bröstförlusten som påfrestande genom att kroppsuppfattningen, kvinnligheten och sexualiteten påverkades negativt. Äldre kvinnor accepterade förlusten lättare.   Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde sämre livskvalitet där förlorandet av bröstet spelar stor roll. De drabbas emotionellt och förlusten har betydelse för livskvaliteten. Resultatet kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskor som i sin tur kan vara ett stöd för att lindra lidande.

Bakgrund: I Sverige får tjugo kvinnor diagnosen bröstcancer varje dag, vilken huvudsakligen behandlas med kirurgi. En typ av kirurgi är mastektomi som innebär att bröstet avlägsnas. Detta påverkade kvinnan både fysiskt och psykiskt.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnor med bröstcancers erfarenheter efter en mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med 12 artiklar inhämtade från Cinahl, psycINFO och pubMED inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsgranskades utifrån en modifierad checklista. Ur artiklarna valdes relevanta meningsenheter ut och delar blev en helhet.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier vilka var förlust av kvinnlighet, minskad sexualitet samt önskan om stöd. Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi hade erfarenheter av en stor förändring i livet. Kroppsuppfattningen förändrades vilket kunde leda till att hela kvinnans syn på sig själv påverkas negativt. Det var vid stor vikt att sjuksköterskan pratade om känslomässiga områden för att minska lidandet hos kvinnan.

No description available.

No description available.

Bakgrund I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fjärde kvinna som har fått diagnosen dör. Den vanligaste behandlingsmetoden är kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bröstet eller att man tar bort hela bröstet, så kallad mastektomi. Om hela bröstet tas bort är det möjligt att kompensera det förlorade bröstet antingen med en löst sittande protes eller med hjälp av kirurgi. En bröstrekonstruktion kan antingen göras med hjälp av implantat, med kroppsegen vävnad eller av en kombination av dessa. Målet med en bröstrekonstruktion är att minimera de psykologiska skadorna som kan uppkomma vid en mastektomi. Syfte Att belysa hur kvinnors kroppsuppfattning påverkas efter genomgången bröstrekonstruktion till följd av mastektomi i samband med bröstcancer. Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Författarna till föreliggande studie sökte efter vetenskapliga artiklar i tre olika databaser och totalt inkluderades 18 artiklar i resultatet. Alla artiklarna granskades kritiskt av båda författarna och diskuterades sedan gemensamt. Forskningsetiska överväganden gjordes och alla artiklarna bedömdes utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat En bröstrekonstruktion kan påverka en kvinnas kroppsuppfattning både positivt och negativt. Ett flertal studier kommer fram till att kvinnor som genomgått en rekonstruktion hade bättre kroppsuppfattning efter operationen än kvinnor som genomgått enbart mastektomi. Andra studier har däremot inte funnit några signifikanta skillnader mellan kvinnor som genomgått mastektomi med rekonstruktion, mastektomi utan rekonstruktion eller bröstbevarande kirurgi. De flesta av de inkluderade studierna som undersökte hur sexualiteten påverkades kom fram till att kvinnorna som genomgått en bröstrekonstruktion hade svårare att visa sig naken efter deras operation. En studie kom även fram till att hälften av kvinnorna som deltog i studien hade förändrad libido, det vill säga sexuell drift. Vissa av de inkluderade studierna såg även samband mellan kroppsuppfattningen hos kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion och kvinnans ålder och utbildning. Slutsats Mastektomi med eller utan rekonstruktion har en stor inverkan på en kvinnas liv. Det är därför av stor vikt att en kvinna får ordentligt med information innan behandlingen så att hon själv kan vara med och påverka behandlingen.

Introduktion: Mastektomi är en kirurgisk behandling där hela bröstet tas bort och det har visats att kvinnor kan få en negativ påverkan på sexualiteten efter mastektomi. Sexualiteten är en central del i att vara människa och vården har en roll i att främja den sexuella hälsan. Omvårdnaden vid bröstcancer omfattar stöd i samband med problem gällande den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att med utgångspunkt från modellen Neotheoretical Framework of sexuality beskriva påverkan på sexualiteten hos kvinnor efter mastektomi som behandlingsmetod vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt utifrån Polit och Beck’s (2012) modell för litteraturstudier. En deduktiv ansats användes med modellen Neotheoretical framework of sexuality av Cleary et al. (2011). Kategorier som användes för att redovisa påverkan på sexualitet var; sexuella relationer, sexuell funktion och sexuell självuppfattning. Vilket utgår ifrån en multidimensionell syn på sexualitet. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor efter mastektomi upplevt påverkan på sexualiteten i alla tre kategorier. Under kategorin sexuella relationer fanns påverkan på intimitet, partners uppmärksamhet, intresse för partnern samt samtal med partnern om det sexuella livet. Under kategorin sexuell funktion fanns påverkan på lust, orgasm, njutning, lubrikation, tillfredställelse och sexuell aktivitet. Under kategorin sexuell självuppfattning fanns påverkan på attraktivitet, kroppsuppfattning och femininitet. Konklusion: Resultatet visar att påverkan på sexualiteten finns i många områden hos kvinnor efter mastektomi och att bröstrekonstruktion inte kan ses som en lösning för sexuell ohälsa. Kvinnors påverkan på sexualiteten relaterat till mastektomi är varierande mellan individer vilket kräver individanpassad omvårdnad med ett holistiskt synsätt.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras. Resultaten diskuterades mot Katie Erikssons lidandeteori. Resultat: Fem teman identifierades: En skadad kvinnlighet, Att vilja dölja sin kropp för andra, Att inte acceptera sin spegelbild, Att förlora sig själv och Att acceptera sin nya kropp. Slutsats: Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att många kvinnor upplever en försämring i kroppsuppfattningen efter mastektomi. Mastektomi är nästan aldrig ett enkelt kirurgiskt ingrepp utan ofta en svår upplevelse som påverkar kvinnan på djupet. Identiteten påverkas och kvinnan kan uppleva ett splittrat inre vilket leder till lidande. Många kvinnor är i behov av emotionellt stöd vilket sjuksköterskan kan bidra med för att lindra kvinnans lidande.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln. Oavsett i vilken ålder kvinnan genomgår en mastektomi är livserfarenheter en viktig aspekt som påverkar hur de ser på kroppsbilden. Kvinnor som genomgått en mastektomi får individuella förändringar av sin kroppsbild.

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi – en systematisk litteraturstudie   En systematisk litteraturstudie   Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson   Abstrakt   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld. Syfte: Att belysa bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökprocessen. Åtta artiklar identifierades varav en var kvalitativ och sju var kvantitativa. Analys och tolkning genomfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades i studiens resultat; försämrad livskvalitet och förbättrad livskvalitet. Smärta, bristande stöd, sexualitet, fysisk funktion, emotionella förändringar och kroppsuppfattning var faktorer vi identifierade som försämrade kvinnornas livskvalitet efter mastektomi. De faktorerna vi identifierade som förbättrade kvinnornas livskvalitet var stöd, sexualitet, fysisk funktion och emotionella förändringar. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi har en stor risk att få försämrad livskvalitet framförallt om de upplever smärta, minskat stöd, försämrad sexualitet, försämrad fysisk funktion, negativa emotionella förändringar och försämrad kroppsuppfattning. Ökat stöd, förbättrad sexualitet, förbättrad fysisk funktion och positiva emotionella förändringar kan förbättra livskvaliteten.   Nyckelord: Livskvalitet, bröstcancer, mastektomi