Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor. Till följd av de senaste årens forskningsframsteg som gjorts inom cancervården överlever fler kvinnor sin bröstcancerdiagnos. Att genomgå en bröstcancerbehandling och allt vad det innebär är dock fortfarande något som påverkar den cancerdrabbade individen både fysiskt, psykisk och emotionellt. Förutom primär behandling med kirurgi kan behandlingen behöva kompletteras med strålbehandling, cytostatika och/eller hormonell behandling. Syftet är att studera hur kvinnor som behandlats för bröstcancer upplever sin kropp och självkänsla efter avslutad cancerbehandling. För att bättre förstå hur kvinnor upplever detta är det viktigt att undersöka ämnet för att kunna stötta dem i deras nya liv som “cancerfria”. Modellen som valdes till arbetet var en litteraturstudie enligt Axelsson där nio artiklar analyserades. Resultatet visar på vilka sätt kvinnorna upplever sina kroppar i efterförloppet av sin cancersjukdom. Även hur deras självkänsla fluktuerar och försämrats påvisas. Likväl som negativa tankar och upplevelser kunde acceptans samt kampen för att komma tillfreds med sitt nya förändrade jag återfinnas i forskningen. Det som genomsyrar resultatet är hur självkänslan och kroppsbilden starkt hör ihop. Andra människor likväl som samhället i stort influerar hur kvinnorna upplever sig själva utöver deras egen åsikt om sin kropp. Att återgå till sitt vanliga jag efter den resa som en cancerbehandling innebär är svårt, men med tiden växer kvinnorna, kanske inte i, men med sin nya kropp. Vårt resultat visar på att kvinnorna även efter sin ”friskförklaring” behöver stöttning för att kunna finna acceptans för sin egen kropp och återbygga självkänsla. Sjuksköterskans och andra canceröverlevares närvaro i återhämtningsprocessen är viktig för att känna stöttning och trygghet.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. En vanlig behandlingsmetod som används vid diagnostiserad bröstcancer är mastektomi, som innebär avlägsnande av ett eller två bröst. I samband med mastektomin kan en bröstrekonstruktion göras, för att ersätta det förlorade bröstet. Litteraturöversikten förankrades i Jacob Birklers definition av livskvalitet.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors erfarenheter av livskvalitet efter bröstcancerrelaterad mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion.   Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats som design. Totalt analyserades och inkluderades sju kvalitativa studier och två kvantitativ studier.   Resultat: I resultatet framkom det att en mastektomi kunde medföra en stor omställning för kvinnan vilket påverkade livskvaliteten i olika bemärkelser. Fyra teman identifierades i resultatet, En förändrad kropp, Påverkade relationer, Påverkad sexualitet och Att återgå till det normala. Utmärkande i resultatet var att det inte var förrän efter mastektomin som kvinnorna insåg bröstets verkliga betydelse för dem själva.   Slutsats: För många kvinnor var överlevnaden viktigare än utseendet och efter att ha avlägsnat ett bröst genom mastektomin kunde en bröstrekonstruktion hjälpa kvinnorna till en förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är en frekvent förekommande behandling vid bröstcancer där hela bröstvävnaden elimineras. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att stödja kvinnan utifrån ett personcentrerat förhållningssätt då individen befinner sig i en sårbar transition. Litteraturstudien förankras i Meleis transitionsteori. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att förlora ett bröst till följd av bröstcancer. Metod: Metoden har grundat sig i en systematisk litteraturstudie. Studien inkluderade tio kvalitetsgranskade artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Forsberg och Wengströms (2016) beskrivning av innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades vilket gav fem kategorier.   Resultat: Resultatet delades in i: Förändrad kroppsbild, fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, påverkan på relationer samt behov av stöd. Kvinnor erfor en negativ kroppsbild efter mastektomin vilket inverkade på femininiteten och sexualiteten. Vissa kvinnor fann slutligen acceptans till den nya kroppsbilden. Även fysiska och psykiska konsekvenser samt relationella klyftor påvisades. Stöd från omgivningen samt sjuksköterskan var essentiellt efter mastektomin. Slutsats: Kvinnor som har förlorat ett bröst till följd av bröstcancer erfor kroppsliga, fysiska, psykiska samt sociala påfrestningar. Resultatet av litteraturstudien kan ge sjuksköterskan en ökad förståelse för kvinnors erfarenheter av bröstförlusten och hur kvinnorna kan stödjas i processen.

Bakgrund: Enligt World Health Organisation är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. År 2015 diagnostiserades drygt 7000 kvinnor i åldrarna 20-75 år med diagnosen bröstcancer i Sverige. Varav 90% hade gjort ett kirurgiskt ingrepp. Brösten har varit en symbol för att visa stolthet över sin kropp, sexualitet, moderskap och fruktbarhet genom alla tider. Livskvalitén hos kvinnor som hade gjort bröstkirurgi kunde påverkas både fysiskt och psykiskt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som påverkade kvinnors livskvalité efter kirurgi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ design Resultat: Resultatet visade att kvinnorna beskrev sin livskvalité som både positiv och negativ utifrån de tre tema som framkom i resultatet. Tema som framkom var Förändrad uppfattning av kroppen, Förändrat känsloliv och Förändrat vardagsliv. Slutsats: Denna litteraturöversikt har skapat en förståelse kring ämnet samt en mer ingående fördjupning. Bröstkirurgi kan ses som en lättnad över att fortfarande vara vid liv men även försvaga kvinnorna både fysiskt och psykiskt.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor, dock stiger överlevnadsprocenten allteftersom behandlingsalternativen utvecklas. Mastektomi har under lång tid varit standardbehandling men idag kan bröstbevarande kirurgi tillsammans med tilläggsbehandling vara lika effektivt, varför det är aktuellt att diskutera psykisk hälsa i relation till mastektomi. Denna studie är viktig för att den upplyser sjuksköterskor om detta område och skapar förutsättningar för ett gott bemötande och omhändertagande av dessa kvinnor.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kvinnors psykiska hälsa påverkas av att genomgå en mastektomi som kirurgisk behandling vid bröstcancer.   Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, Cinahl och PsychINFO. Totalt 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades.   Huvudresultat: Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är vanligt efter mastektomi och tycks vara sämre vid mastektomi jämfört med bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Däremot tycks depression och ångest minska över tid jämfört före och efter mastektomi. Kroppsbilden påverkas även negativt, mer efter mastektomi än bröstbevarande kirurgi och/eller rekonstruktion. Den psykosociala hälsan och livskvalitén ter sig också vara lägre hos dem som genomgått en mastektomi än den generella befolkningen.   Slutsats: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att psykisk ohälsa är vanligt bland mastektomerade kvinnor. Mer forskning behövs inom området hur den psykiska hälsan förändras över tid hos kvinnor som genomgår mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women today, however, the survival rate has increased due to the development of more effective treatment options. Mastectomy has for a long time been the standard treatment but today, breast conserving surgery along with adjuvant therapy is considered to be an equally good treatment. It is therefore necessary to discuss the effect mastectomy has on mental health in light of these new treatment options. This literature review is important because it may enlighten nurses on this topic and provides conditions for correct handling and care of post-operative women.   Aim: The purpose of this study is to investigate whether and how women’s mental health is affected by undergoing mastectomy as surgical treatment for breast cancer.   Method: A general literature review. The searches were conducted in the databases PubMed, Cochrane, Cinahl and PsychINFO. A total 14 science articles with qualitative and quantitative design were included.     Results: Mental ill health, such as depression and anxiety, are common after undergoing a mastectomy and seems to be affected more negatively for those undergoing mastectomy than those undergoing breast conserving surgery and/or reconstruction. However, the mental ill health seem to decrease over time from before surgery to after. The body image is also affected negatively, more negatively after mastectomy compared to breast conserving surgery and/or reconstruction. The psychosocial health and quality of life appears to be lower than the general population.   Conclusions: This literature review finds that mental ill health are common among women that have undergone a mastectomy. More research is required in order to understand how mental health changes over time among women undergoing mastectomy.

No description available.

Introduktion: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna, och den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. En vanlig behandlingsform för bröstcancer är mastektomi, som innebär att bröst med cancerdrabbad vävnad avlägsnas. En mastektomi kan innebära fysiska och psykiska förändringar för de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av att ha genomgått mastektomi.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier i originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var skrivna mellan år 2012–2021 och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall. Resultat: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och att de förlorat en del av sin kvinnlighet. De upplevde sina ärr som obehagliga, och dolde deras förändrade byst med hjälp av förändrad klädsel. Vissa av kvinnorna värderade sin överlevnad från bröstcancern som viktigare än förändrat utseende. Vissa av kvinnorna höll sig borta från sociala sammanhang, medan andra sysselsatte sig med aktiviteter för att distrahera sig. Ett gott stöd från vänner, familj och partner var viktigt. En del kvinnor upplevde ett påverkat sexliv. Slutsats: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och minskad kvinnlighet. De ändrade sin klädsel samt kände att relationen till sin partner och sexliv försämrades. Vissa kvinnor lade ingen större vikt på sin förändrade kropp utan fokuserade mer på sin överlevnad. För att hantera negativa tankar och känslor sysselsatte sig vissa kvinnor med aktiviteter, medan andra undvek aktiviteter på grund av oro för sin förändrade kropp. Stöd från familj, vänner och sjukvårdspersonal var viktigt. / Introduction: Breast cancer is one of the most common forms of cancer, and the most common one amongst women. A common treatment for breast cancer is mastectomy, which means that breast with cancerous tissue gets removed. A mastectomy can cause physical and psychological changes for the affected women. Aim: To investigate female breast cancer patients experiences following mastectomy. Method: A general literature study based on 11 qualitative studies in original articles. The literature search was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The articles were written between 2012–2021 and the quality of the articles were checked with SBU:s review template.  Result: The women experienced a deterioration of their body image and that they had lost a big part of their femininity. They experienced their scars as unpleasant and hid their changed breast with changed clothing. Some of the women valued their survival from breast cancer higher than their changed appearance. Some of the women stayed away from social gatherings, but others stayed busy with activities to distract themselves. Good support from friends, family and partners was important. Some of the women’s sex life was affected. Conclusion: The women experienced a deterioration of their body image and decreased femininity. They changed the way they dressed and the relationship with their partner and sex life deteriorated. Some women valued their survival higher than their changed appearance. To cope with negative thoughts and emotions women engaged in activities, while others avoided it because of concern regarding their changed body. Support from family, friends and healthcare workers was important.

Kvinnans vanligaste cancersjukdom är bröstcancer och varje dag insjuknar omkring 20 kvinnor i Sverige. Risken att insjukna ökar efter 40 års ålder. Många kvinnor genomgår en mastektomi som behandlingsmetod vilket kan medföra både en förändrad kroppsuppfattning och ett lidande. Även den kvinnliga identiteten kan påverkas negativt. Syftet med studien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Som metod har en litteraturöversikt genomförts enligt Fribergs modell. Analysen resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Det har inkluderats totalt nio artiklar i resultatet. Litteraturöversiktens resultat påvisar att kvinnorna får en förändrad kroppsbild och en upplevelse av att kroppen känns främmande efter en mastektomi. Kvinnorna upplever en osäkerhet över kroppen som medför både ilska och sorg. En mastektomi påverkar självkänslan och den kvinnliga identiteten hos kvinnorna. Många kvinnor uttrycker att kroppen endast är komplett med två bröst vilket skapar en oro i relationen med partnern. Fyra av tio kvinnor anser att de inte får tillräckligt med stöd efter en cancerbehandling. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en mastektomi får stöd både från vården och omgivningen. Kunskapsspridning kan hjälpa och stötta dessa drabbade kvinnor ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancersjukdomar hos kvinnor. Sjukdomen drabbar i de flesta fall kvinnor i medelåldern eller i högre ålder. Bröstcancer utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall i Sverige med cirka 20 nydiagnostiserade fall varje dag. Mastektomi är den vanligaste behandlingen som erbjuds vid denna diagnos. En mastektomi innebär avlägsnandet av all bröstvävnad genom kirurgi, mer specifikt ett eller båda brösten. Denna behandling påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.  Metod: Denna litteraturstudie baseras på att tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Förlust av identitet, förändring samt förlust av kroppsuppfattning och självbild, rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer, stöd har betydelse och att övervinna sjukdomen.  Resultat: En mastektomi upplevdes ofta som den mest traumatiserande upplevelsen som den drabbade någonsin varit med om. Kvinnorna upplevde en förlust av sin kvinnliga identitet och förmågan till moderskap, men också en förändrad kroppsuppfattning, självbild och sexualitet till följd av mastektomi.  Dessa upplevelser föranledde känslor av förlust och sorg. Kvinnor upplevde att stödet från make, familj, vänner, vårdpersonal eller religiösa institutioner bar en stor roll i rehabiliteringen. Slutsats: En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av mastektomi och bröstcancer ökar möjligheten till att formulera en effektiv personcentrerad omvårdnad för patientens individuella behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor globalt och i Sverige. Diagnosen är den främsta anledningen till en förtidig död bland kvinnor. En vanlig behandling är mastektomi, vilket innebär delvis eller total borttagning av ett eller båda brösten. Kvinnors upplevelser är individuella då de har en egen livsvärld. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultatet grundas på 19 kvalitativa artiklar.  Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi vilket kunde resultera i en försämrad självkänsla. Ett bortopererat bröst orsakade en förändrad syn kring identitet, kvinnlighet och sexualitet. En känsla av normalitet och symmetri blev viktig hos kvinnorna och det kunde bli aktuellt med bröstprotes eller bröstrekonstruktion. Dessa upplevelser påverkade deras liv på olika sätt. Kvinnorna accepterade sin nya situation efter olika lång tid och stöd från omgivningen var betydelsefullt. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på stöd från sjuksköterskor.     Slutsats: Resultatet visar på vad kvinnor kan uppleva efter mastektomi vid bröstcancer. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser ska sjuksköterskan ge individuellt anpassat stöd utifrån deras livsvärld som kan tillgodose kvinnornas behov.