Bakgrund: En tarmstomi är en öppning på magen för tarmen, från vilken avföring kommer ut och samlas upp i en påse. Den kan anläggas vid olika sjukdomstillstånd, för att tarmen ska avlastas eller för att en bit av den ska opereras bort. Förutom en förändring av kroppen och förlust av kontrollen över tarmen kan en tarmstomi innebära att livskvaliteten påverkas. Den kan ge upphov till problem med gaser och läckage och kan medföra livsstilsförändringar. Sexualiteten kan också påverkas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Resultatet på 10 kvalitativa, vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån en kvalitativ ansats. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier med sju, två och fyra underkategorier: Svårigheter- En förändrad kropp och försämrad självbild, Att vilja dölja, Att inte acceptera och kontrollbehov, Oro samt känslor av skam och orenhet, Sexualitet- och relationsproblem, Sociala och ekonomiska problem, Informationsbrist, materialproblem och dåligt anpassade toaletter. Ett förändrat liv- Ständig planering, Förändrat kostintag. Ett bra fungerande liv- Anpassning och acceptans, Anhörigas betydelse, Arbete och utbildning, Ökad livskvalitet och nya möjligheter. Konklusion: En stomi innebär en förändring av både kroppen och av livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att i möte med personer med stomi vara lyhörd för de olika upplevelser en stomi kan ge upphov till. Nyckelord:  Tarmstomi, upplevelse, kroppsbild, sexualitet

<p>Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa</p><p>präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket</p><p>centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet</p><p>ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som</p><p>användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes</p><p>till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med</p><p>ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som</p><p>påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med</p><p>ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal,</p><p>som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd</p><p>kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje</p><p>med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att</p><p>utveckla en ätstörning. För att komma åt</p><p>ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna</p><p>hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och</p><p>fysiska tecken vid ätstörning.</p>

No description available.

No description available.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal, som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att utveckla en ätstörning. För att komma åt ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och fysiska tecken vid ätstörning.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln. Oavsett i vilken ålder kvinnan genomgår en mastektomi är livserfarenheter en viktig aspekt som påverkar hur de ser på kroppsbilden. Kvinnor som genomgått en mastektomi får individuella förändringar av sin kroppsbild.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje år utav bröstcancer, till detta medföljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Både cancern och behandlingarna medför symtom och biverkningar som kan påverka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kroppsbilden kvinnor med bröstcancerbehandling. Metoden som användes i litteraturstudien var Polit &amp; Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades kritiskt och de som inkluderades kvalitetsgranskades och det kvarstod då 17 artiklar som utgjorde litteraturstudiens resultat. Data bearbetades till åtta grupper som i resultatdelen gav tre huvudkategorier. Resultatdelen består av: Fysiska faktorer som gav underkategorierna: Kirurgiska effekter samt biverkningar. Psykiska faktorer. Sociala faktorer som gav undergrupperna: Undvika socialt stöd, ta emot socialt stöd och den kvinnliga rollen. Slutsatsen: Förlusten av bröst, håravfall eller att få en förändrad kroppsvikt gör att många kvinnor känner att kroppen blivit missformad. En minskad attraktion och minskad kvinnlighet upplevdes och oro för vad andra skulle tycka om den förändrade kroppen uppstod. Känslan av rädsla skapades i samband med att kroppen förändrades.

No description available.

Bakgrund: Det finns ungefär 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhålls är olika där kolorektalcancer är den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förändringar som stomin medför innebär ibland annat en påverkan på livkvalitet, kroppsbild men även sexualitet. Det sistnämnda området, sexualitet, är ett ämne som utifrån ett omvårdnadsperspektiv ofta blir åsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom åren främst handlat om reproduktion men fokus ligger numera på den sexuella hälsan där även andra problemområden ingår, där bland fysiska funktionsnedsättningar. Då en holistisk vård bör utövas av sjuksköterskor får inte patientens behov av stöd vid sexuella frågor glömmas bort.  Syfte: Att undersöka hur patienters sexualitet påverkas av att ha stomi. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 10 kvalitativa artiklar. Dessa valdes ut utifrån kritisk granskning och urvalskriterier. Artiklarna översattes och analyserades vilket resulterade i att fem kategorier identifierades. Resultat: Resultatet visar på vilka sätt som stomi inverkar på sexualiteten och presenteras utifrån fem kategorier: Stomin som störande moment och en önskan att gömma den, Rädslan för vad andra skulle tycka och en negativ kroppsbild, Stöd från partner, Kroppen säger ifrån samt Övergripande faktorer som påverkar de sexuella problemen. Diskussion: De delar av resultatet som väckte intresse diskuterades med hjälp av andra artiklar från angränsande discipliner och Meleis transitionsteori. Områden som behandlades var varför stomi och sexualitet inte fungerar tillsammans, hur sociala aspekter påverkar och påverkas samt partnern och den bakomliggande sjukdomens roll. Avslutningsvis diskuterades även brister i forskning och implikationer för vården. / Background: There are approximately 25 000 ostomates in Sweden. The reasons for obtaining a stoma is different where colorectal cancer is the most common underlying disease. The changes stoma surgery leads to include an impact on quality of life, body image, but also sexuality. Sexuality is a topic that is often put aside from a nursing perspective. Over the years sexuality has centered on reproduction but the focus is now on the sexual health, where other areas of concern are included, one of them is physical impairments. To be able to practice a holistic health care, nurses must remember the importance of being the patient's support in sexual matters. Aim: To investigate how patients' sexuality is affected by having a stoma. Methods: A literature overview was conducted based on 10 qualitative articles. These have been selected on the basis of critical examination and selection criteria. Articles were translated and analyzed, which resulted in five categories. Results: The results show the ways in which a stoma affect sexuality and are presented by five categories: stoma as a distraction and a desire to hide it, fear of what others would think and a negative body image, support from partners, the body says no, and general factors affecting sexual problems. Discussions: The parts of the results that attracted interest were discussed with other articles from adjacent areas and Meleis transition theory. Areas discussed include; why the stoma and sexuality do not work together, how social interactions are influenced as well as partner’s and the underlying disease’s role. Finally the flaws in the research and implications for treatment were also discussed.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor. Diagnosen framkallade ångest, rädsla och kom oftast som en överraskning. Bröstförlusten orsakade mycket lidande för kvinnorna i form av förlorad kvinnlighet, kroppsbild, förändrad sexualitet och förändrade relationer. Kvinnorna kände sig fula, vanställda och deformerade. Det framkom också att kvinnorna ville skyla sin bröstförlust för sig själv och andra. De isolerade sig från omgivningen. Kvinnor som genomgått rekonstruktion beskrev en känsla av att åter få känna sig normala. De copingstrategier som kvinnorna använde var att acceptera sin situation, viljan att leva, positivt tänkande, leva som vanligt, stöd av närstående, religion samt vara aktiva i sin behandling av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan söker evidens och vetenskapligt beprövad information om sjukdom och hur den påverkar kvinnors liv så kan sjuksköterskan på ett bra sätt hjälpa kvinnor att förstå och acceptera det som sker, ge stöd och lindra lidande.