Bakgrund: Vid förlusten av ett bröst i samband med bröstcancer kan kvinnan uppleva en förändrad kroppsbild. En bröstrekonstruktion kan vara en följd efter mastektomi och kan hjälpa kvinnan att återfå sin känsla av kvinnlighet. Syfte: Syftet var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion. Metod: Studien var en litteraturstudie. Innehållsanalys med stöd av Granheim och Lundmans modell har tillämpats. Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar vilka publicerats från och med år 1993 och senare. Resultat: De flesta av kvinnorna upplever bröstrekonstruktionen som något positivt. Bröstrekonstruktionen hjälper kvinnorna att känna sig kvinnliga och sexuellt attraktiva. Kvinnorna undgår känslan att vara stympad, de känner sig hela och normala.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet. Det är både ett fysiskt och emotionellt lidande som uppstår hos dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är för kvinnor att leva med anorexia nervosa samt att belysa hur sjuksköterskor i vården kan bemöta patienter med sjukdomen anorexia nervosa på ett medmänskligt sätt. Metod: En litteraturstudie som baserades på skönlitterära böcker. För att få fram böckernas essens genomfördes en analys som baserades på tolkningen av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa led. De uttryckte lidandet som bland annat känslor av maktlöshet samt genom ett kontrollbehov. Kvinnorna levde med en skev kroppsbild och de styrdes av en inre röst. Kvinnorna som levde med sjukdomen anorexia nervosa ville bli uppmärksammade och sedda av omgivningen. Sjukdomen blev ett uttryck för ett rop på hjälp. Lidandet i sjukdomen visade sig även genom att de kände sig rädda, ensamma och oförstådda. Slutsats: Vår slutsats var att det alltid på olika sätt innebar ett lidande för kvinnor som lever med sjukdomen anorexia nervosa. Vi som blivande sjuksköterskor kom utifrån studiens resultat fram till att det behövs mer kunskap och förståelse. Detta behövs för att på ett bättre sätt kunna möta kvinnor med sjukdomen anorexia nervosa samt i omvårdnaden av dessa patienter.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Mastektomi är denvanligaste kurativa behandlingen i samband med bröstcancer som innebär att hela bröstet tas bort. Enmastektomi kan påverka kvinnors kroppsliga funktion men även det fysiska utseendet och kan innebäranya utmaningar för kvinnor, då kroppsbilden kan påverkas av långvarig sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kroppsbilden hos kvinnor efter en mastektomi. Metod: Studien är utformat utifrån Roséns (2017) process. Databaserna som användes var Cinahl ochPubMed. Urvalsprocessen genomfördes med relevansgranskning av titel och abstract ochfulltextgranskning samt en avslutande kvalitetsgranskning i enlighet med Forsbergs och Wengströms(2016) granskningsmallar. Utifrån urvalsprocessen inkluderades 10 vetenskapliga artiklar till studiensresultat. Resultat: Resultatet presenteras i 4 teman; Förlust av kvinnlighet, förändrat utseende, minskatsjälvförtroende och acceptera den nya kroppen.Slutsats: Kroppsbilden påverkas på olika sätt och kvinnan ställs inför utmaningar psykiskt och fysiskt.Genom att bidra till en ökad förståelse om kroppsbilden efter en mastektomi kan vården utveckla stödjandeomvårdnadsåtgärder för att hjälpa kvinnor återfå en positiv kroppsbild. Fortsatt forskning behövs. / nej

<p>Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män. Sambandet mellan objektifiering och body-esteem är negativt för kvinnor. Det tyder på att kvinnor är mer utsatta för objektifiering jämfört med män samt att objektifiering kan användas för att förstå kvinnors negativa body-esteem</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.</p><p>Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.</p><p>Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter. De flesta kvinnorna upplevde protesanvändandet som obekvämt och det ledde oftast till att kvinnorna genomgick en bröstrekonstruktion. De flesta kvinnor som genomgick en bröstrekonstruktion var nöjda med resultatet. I samband med bröstrekonstruktion framkom det att information var en viktig del.</p><p>Slutsats: Kunskap om kvinnors upplevelser kring problem efter att ha genomgått en mastektomi kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och förbättra omvårdnaden. Att som sjuksköterska arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv är betydelsefullt för en god omvårdnad. I studiens resultat framkommer det hur viktig informationen är för patienten. Det är en utmaning för sjuksköterskan att ge information på ett individuellt anpassat sätt för att patienten ska kunna ta del i sin vård och behandling och för att skapa trygghet och tillit för patienten.</p><p>Nyckelord: bröstcancer, förändrad kroppsbild, mastektomi, upplevelser</p>

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män. Sambandet mellan objektifiering och body-esteem är negativt för kvinnor. Det tyder på att kvinnor är mer utsatta för objektifiering jämfört med män samt att objektifiering kan användas för att förstå kvinnors negativa body-esteem

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image. Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter. De flesta kvinnorna upplevde protesanvändandet som obekvämt och det ledde oftast till att kvinnorna genomgick en bröstrekonstruktion. De flesta kvinnor som genomgick en bröstrekonstruktion var nöjda med resultatet. I samband med bröstrekonstruktion framkom det att information var en viktig del. Slutsats: Kunskap om kvinnors upplevelser kring problem efter att ha genomgått en mastektomi kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och förbättra omvårdnaden. Att som sjuksköterska arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv är betydelsefullt för en god omvårdnad. I studiens resultat framkommer det hur viktig informationen är för patienten. Det är en utmaning för sjuksköterskan att ge information på ett individuellt anpassat sätt för att patienten ska kunna ta del i sin vård och behandling och för att skapa trygghet och tillit för patienten. Nyckelord: bröstcancer, förändrad kroppsbild, mastektomi, upplevelser

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomenhos kvinnor i Sverige. Den viktigaste behandlingsmetoden är kirurgi där mastektomiär en metod. Bröstet är en del av den kvinnliga identiteten och därför kanförlusten av ett bröst påverka kroppsbilden. Syftet med studien varatt beskriva kvinnors upplevelser efter en mastektomi till följd avbröstcancer. Metod som använts var en allmän litteraturstudie med en systematisksökning och beskrivande design. Resultatet visade att det fannsupplevelser av att känna sig mindre kvinnlig och negativa känslor om kroppenkunde upplevas. Den sexuella lusten kunde påverkas och känselbortfall förändradehos vissa kvinnor den sexuella känslan. Det fanns känslor av sorg över detförlorade bröstet och sinnesstämningen kunde vara låg. Fantombröstkänslor ochandra förnimmelser existerade hos kvinnorna som genomgått en mastektomi. Hoskvinnorna förekom ett behov av stöd för femininitet och kroppsbild. Det kanvara av vikt att sjuksköterskan låter kvinnor få prata fritt om sina känsloroch tankar efter operationen för att underlätta anpassningen till denförändrade kroppsbilden.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Cirka 7000 kvinnor i Sverige drabbas årligen och diagnostisering har blivit lättare. Därmed upptäcks bröstcancer tidigare vilket lett till ett mindre radikalt kirurgiskt ingrepp. Bröstcancer kan behandlas på olika sätt, t.ex. genom mastektomi och bröstbevarande kirurgi. Bröstrekonstruktion erbjuds oftast i samband med mastektomi och blir allt vanligare. Att förlora ett bröst kan påverka kroppsbilden hos en kvinna, det är en subjektiv uppfattning som vårdpersonal bör känna till i arbetet för att tidigt kunna fånga upp dessa kvinnor och på ett adekvat sätt kunna stödja och informera dem om behandling, resultat och förväntningar. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som genomgått en bröstcanceroperation uppfattar sin kroppsbild. En litteraturstudie genomfördes med en beskrivande design där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO.Resultatet av 13 artiklar visar att kvinnors kroppsbild påverkas efter att de genomgått en bröstcanceroperation. Kroppsbilden påverkas olika mycket beroende på kirurgiskt ingrepp. Bröstcanceroperationen påverkade även kvinnornas känsla av attraktivitet och graden av rädsla över hur deras partner efteråt skulle reagera på deras kropp. De kvinnor som valt att göra en bröstrekonstruktion visade på bättre resultat gällande sexlivet och att känslan av attraktivitet till skillnad från de som inte valt att göra det. Det framkom även att kvinnorna hade svårt att acceptera sina nya bröst och att dessa inte kändes naturliga eller motsvarade deras förväntningar, men i det stora hela var kvinnorna nöjda med att ha gjort en bröstrekonstruktion eftersom de upplevde att de hellre hade skadade bröst än inga alls. Kvinnors kroppsbild blev påverkad av både cancerdiagnos och kirurgiskt ingrepp, dock i varierande grad. Det är därför viktigt att vårdpersonal är uppmärksam på hur en patient kan reagera efter en operation och finnas där och ge stöd vid behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Tre kategorier med tillhörande subkategorier identifierades. Kvinnors kroppsbild förändrades efter mastektomin, kvinnligheten påverkades, relationen till partnern förändrades samt att det uppgavs svårigheter att anpassa sig i sociala sammanhang. Diskussion och slutsats: Upplevelserna av mastekomin var högst personliga och kvinnorna handskades med sin förändrade kroppsbild på olika sätt. En kontaktsjuksköterska bör upprättas för att ge individuellt stöd och information till kvinnorna angående operationen och informationen bör ske såväl muntlig som skriftlig. Vidare forskning vore av intresse för att jämföra kroppsbilden pre- och postoperativt för att se eventuella skillnader.