Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökning undersöka förhållandet mellan kön och identifikation. Diskussionen kommer att utgå från uppsatsens hypotes och frågeställning som är följande: Hur viktigt är det för en genres popularitet att få åskådarna att identifiera sig med karaktärerna i verk som tillhör genren? Kan åskådarnas identifikation med karaktärer i verk som tillhör genren action underlättas av att det finns en stark eller framträdande karaktär av samma kön som åskådaren?   Med hjälp av olika informationskällor, så som teorier, intervjuer och recensioner, kommer diskussioner samt analyser om förhållandet presenteras utifrån olika infallsvinklar. Studien visar att ämnet samt frågeställningen är väldigt komplex och att vidare forskning bör göras för att få ett konkret svar. Analysen har dock visar på tre viktiga aspekter som har stor påverkan på arbetet. Identifikation: Vad identifierar jag med mig? Mitt kön, min ålder, min hudfärg? Representation: Hur representeras de olika karaktärerna i verken? Porträtteras de olika könen på olika sätt och hur påverkar de identifikationsprocessen? Genre: Vad förväntar åskådarna av en genre? Vad händer om förväntningarna inte blir besvarade?

Denna studie har som syfte att undersöka hur genus framställs i reklam utifrån ett etiskt perspektiv. Diskussionen kring etik har ökat och det finns en medvetenhet kring hur reklam framställer människor, men trots detta är reklam som objektifierar kvinnor och män vanligt förekommande. Genus spelar en stor roll i hur människor definierar sig själva då det skapas socialt och kulturellt utifrån koder i samhället. Vårt undersökningsobjekt är hälsomagasinet Hälsa där vi vill ta reda på hur de ser på etik och genus i sina reklamannonser och vilka strategier de tillämpar när de väljer vilka annonser som får publiceras. Vi vill i vår studie besvara frågeställningarna kring vilka etiska strategier magasinet Hälsa använder sig av vid val av reklambilder utifrån etik, på vilket sätt reklambilderna tillsammans med övriga grafiska element speglar Hälsas etiska strategi för bildval. Slutligen vill vi med studien svara på om Hälsa använder sig av reklambilder som överträder de etiska normerna och i så fall på vilket sätt. Studiens teoretiska ramverk baseras i teori kring etik, genus och visuell kommunikation. Metoden som används för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ för att få en djupare förståelse för magasinet Hälsas strategi för val av bilder. Metoden består av en semiotisk bildanalys av ett urval reklambilder i magasinet Hälsa och intervjuer med ansvariga på magasinet och andra ämneskunniga personer. Resultatet av studien visar att magasinet Hälsa till största delen följer sina etiska förhållningsregler även om det förekommer undantag som kan tolkas som objektifierande reklam och har sexuella anspelningar. Vidare visar resultatet att genusperspektivet används mycket i Hälsas reklambilder

Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med låg global självkänsla. Personer med låg global självkänsla kan istället ha hög villkorad självkänsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad självkänsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka självkänsla i relation till hudsjukdomar, självobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjälp av enkäter. Resultaten visade att högt socialt stöd predicerade högre global självkänsla och lägre kompetensbaserad självkänsla. Självobjektifiering predicerade global självkänsla, personer med hög grad av objektifiering hade lägre självkänsla. Inga kopplingar till hudsjukdom fanns. Kontrollgruppen skiljde sig något från patientgruppen, bland annat gällande ålder, vilket skulle kunna vara en anledning till att ingen effekt av hudsjukdom fanns. Föreliggande studie har visat att socialt stöd är en viktig prediktor för självkänsla och att självobjektifiering kan predicera självkänsla hos både män och kvinnor. Den har också bidragit med metodologisk information för framtida forskning.

<p>Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män. Sambandet mellan objektifiering och body-esteem är negativt för kvinnor. Det tyder på att kvinnor är mer utsatta för objektifiering jämfört med män samt att objektifiering kan användas för att förstå kvinnors negativa body-esteem</p>

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män. Sambandet mellan objektifiering och body-esteem är negativt för kvinnor. Det tyder på att kvinnor är mer utsatta för objektifiering jämfört med män samt att objektifiering kan användas för att förstå kvinnors negativa body-esteem

I resultatet framgår det att det finns tydliga ideal för hur man ska se ut och inte se ut men de upplevs verklighetstrogna och fullt uppnåbara om lite tid och energi läggs ner på kroppen. Dessa ideal påverkar dessutom kvinnor mer än vad de påverkar männen. Även idealen på männen ansågs påverka kvinnor mer än männen själva.

Denna studies syfte är att undersöka hur genus och könsroller påverkar samt påverkas av ensembleundervisning på gymnasienivå hur könsroller influerar det individuella musicerandet bland barn och ungdomar. I studien undersöks hur de två traditionella könsrollerna flickor och pojkar behandlas av lärare samt varandra i den gymnasiala musikundervisningen. Utöver detta utforskas fenomen som instrumentval, ledarroll, platstagande och musikalisk förtrogenhet relaterat till genus och könsroller. För att åstadkomma detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts av fyra föra detta elever på gymnasium med estetisk inriktning. Intervjudeltagarna gick i gymnasiet någon gång under 2010-talet och gick alla på olika gymnasieskolor. I resultatet redovisas hur genus och könsroller framträder som något som har en stark påverkan på musikundervisningen. En tydlig könsrelaterad fördelning av musikinstrument bland musikelever framträder i resultat, samt påvisar att musikaliska förväntningar skiljer sig från pojkar gentemot flickor. Pojkar ses ofta som kreativa och dynamiska och flickor betraktas som duktiga men passiva. Studien lyfter platstagande i musiksalen som genuskodat, då pojkar tenderar att ta mer fysisk och social plats än flickor.

Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället. I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen. Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan. Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.

I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka människors förhållande till det privata fotografiet. Både ur aspekten varför människor väljer att fotografera men också hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet är allmängiltigt och lättillgängligt och ett viktigt område att synliggöra och reflektera på för människor i alla åldrar. Min förhoppning är att människor som inte problematiserat ämnet tidigare ska börja intressera sig och därigenom få ett vidgat synsätt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av främst Roland Barthes, Susan Sontag och Vilém Flusser. I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning ägt rum om människors fotografering. Exempel på begrepp som tas upp i texten är: appropriation, objektifiering, noem, motminnen och sanningen på snedden. Till uppsatsen bifogas två bilagor varav den ena innehåller bilder från den etnografiska undersökningen. I gestaltningen har både andra människors fotografering undersökts samt mitt eget förhållande till fotografering och representation. Den första delen behandlar de visuella representationer som blev till när informanter fotograferade under en etnografisk undersökning. Del två har utgått från ett fotografi taget av en fotograf på sin döda mor i förhållande till ett fotografi som både representerar mig och är berättat av mig. Del tre tar ett steg längre i de tankar som de första två delarna behandlar. Den lyfter fram hur lika berättelser kan representera samma person. Uppsats och gestaltning interagerar med varandra främst genom den visuella etnografiska undersökningen. Men självklart har alla olika delar befruktat varandra eftersom de behandlats och problematiserats under samma tidsperiod. Min metod att undersöka hur människor använder sig av fotografering kom att bli ett handfast pedagogiskt verktyg. Det material som finns i gestaltningen kan jag med fördel använda som igångsättare när jag i olika pedagogiska rum ska behandla ämnet fotografi. / BI/Media