Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.

Arbetet undersöker stereotypiserade icke-västerländska kulturer i västerländsk media i form av två sorters karaktärsgestaltningar. Den ena gestaltningen bygger på historiska referenser medan den andra går efter en populärkulturell representation av kulturerna. Arbetet tar upp pseudovetenskapen fysionomi för att skapa en förståelse för stereotyper och vad som gör dem negativa eller positiva. Sex informanter deltog i undersökningen som bestod av att utföra webbenkäter som följdes upp av intervjuer. Enkäterna hade för avsikt att lägga en grund för intervjuerna och ge forskaren en överblick av informanternas åsikter. Resultatet visade att det förekom en skillnad i hur informanterna beskrev de två olika bildgrupperna. De populärkulturella kopplades i större grad till de valda kulturerna men de historiskt förankrade varianterna ansågs vara mer trovärdiga i en historisk kontext. Eftersom så få informanter deltog går det inte att göra ett generellt antagande utan en större undersökning med fler informanter bör utföras.

Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.

Arbetsmarknaden genomgår just nu ett generationsskifte där den s.k. generation Y (född mellan 1982–1999) stormar ut på arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvärderingar har det blivit nödvändigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hänsyn till varje generations unika särdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nära framtiden är därför att förstå generation Y:s arbetslivsvärderingar. Det finns många utbredda föreställningar om generation Y men dessa har dels bristfälligt empiriskt stöd, dels har de framkommit i amerikansk forskning vilket innebär att de inte kan tas för givna i Sverige. I denna uppsats undersöker vi den svenska generation Y:s arbetslivsvärderingar mot bakgrund av den amerikanska forskningen och söker förklara skillnader utifrån de nationella kulturerna i å ena sidan Sverige, å andra sidan USA. Vi finner att den svenska generation Y har delvis andra arbetslivsvärderingar än den amerikanska.

Att säga att man har ”en nationalitet” är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006. Nexhat var 24 år gammal och intervjun ägde rum i hans hemort i Eksjö i Småland. Intervjun behandlar bland annat upplevelser av resan, tillbakablickar och minnen som beskriver Nexhat och hans familj och det liv de levde innan de lämnade Kosovo 1999. Jag provar mig fram och försöker tolka vad jag fick syn på och vad jag lärde mig av resan. Att tolka materialet bidrar till en djupare förståelse för hur det kan vara att leva i en kultur för att sedan förflytta sig till en annan. Minnen och berättelser som speglar hur det kan vara att leva i två kulturer eller, mellan två kulturer. Jag vill således belysa vad jag tror är ett viktigt ämne i vårt samhälle och så även i den mångkulturella skolan idag. Min undersökning består av två delar, en teoretisk; denna uppsats, och en gestaltning. Uppsatsen redogör för två nivåer i undersökningen, dels en som fokuserar intresset och nyfikenheten på ”andra kulturer”, de Andra och vad jag kallar mellanrum. Dels en reflektionsnivå som berör själva hanteringen av det material jag har arbetat med utifrån moraliska, etiska och konstnärliga aspekter. I denna studie arbetar jag utifrån antropologi, etnografi och begreppet visuell kultur. Diaspora och mellanrum är begrepp jag berör i min text. Jag redogör också för två olika sätt att ”placera” sig som forskare; den informationsinriktade forskaren och den ”rituellt engagerade” forskaren/filmaren. Syftet med min undersökning är att synliggöra det mellanrum som kan infinna sig hos människor som flytt eller lämnat sina hemländer, via min text kring ämnet men också via min gestaltning. Syftet är också att lyfta fram faktorer som kan skapa en bättre förståelse för människor med ”annan bakgrund”, som har socialiserats in i vårt samhälle och i skolan. I min gestaltning vill jag också påvisa hur etnografin tar sin plats i konsten. Jag visar en etnografisk undersökning som en kommunikativ process via bildmaterialet. Symboliskt försöker jag få fram de fragment och mellanrum av minnen och upplevelser man bär med sig genom livet.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället. I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen. Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan. Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter. Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning. Den ”svenska” skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning. Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade. Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare. Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar.

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av skolans styrdokument och intervjuer med lärarei årskurs 7–9, undersöka vems historia, som ska/kan läras ut, och vems historia som faktisktlärs ut. Syftet är också att ta reda på varför de utvalda lärarna väljer det innehållet de gör, omelevernas etniska bakgrunder påverkar det valet och på vilket sätt i så fall. Studien undersökerockså hur lärarna arbetar med att inkludera olika kulturer i sin undervisning.Undersökningen bygger på en innehållsanalys av det centrala innehållet för historia ochkvalitativa semistrukturerade intervjuer med historielärare som undervisar i årskurs 7–9.Studien vilar på Vanja Lozics teorier om att historieundervisningen är identitetsskapande, menatt historieundervisningen trots det oftast ändå är eurocentrisk.Resultatet av undersökningen bekräftar Lozics teori om att historieundervisningen äreurocentriskt. Detta trots att denna undersökning visar att det centrala innehållet erbjuder fleramöjligheter till att ta upp andra kulturer. Flera av lärarna tar dock ändå upp en del olika kulturer,medan några gör det i väldigt liten uträckning. Här kan man ana ett samband mellan hur mångakulturer de tar upp i sin undervisning och vilken syn de har på styrdokumenten. Samtliga lärareförsöker dock att inkludera sina elevers kulturella bakgrunder i sin undervisning, men i de flestafall sker det mer i förbifarten. Faktorerna som styr lärarnas val av kulturer att ta upp iundervisningen är många och elevernas kulturella bakgrunder är bara en del i det. Det blir ocksåtydligt att undervisningen om andra kulturer påverkar lärarnas arbetssätt på flera sätt

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna. De kunde även visa på att man inom den svenska gymnasieskolan inte lyckas med de mål som skolverket sätter upp kring historieundervisningens mångkulturalitet.

Nyckeln till ett framgångsrikt och värdefullt företag är att göra bra investeringar eftersom det är investeringarna som skapar den avkastning som dess ägare får som ersättning (Froot, et al., 1994). Om företaget strävar efter att göra värdemaximerande investeringar måste de därför bedöma vilka investeringar som kan tänkas generera en avkastning som är större än kostnaden för kapitalet som investeras (Brealey, et al., 2014). Detta är den teoretiska grundregeln för all investeringsbedömning (Brealey, et al., 2014). Men eftersom framtiden är fylld av risk och osäkerhet är bedömningen av en investerings ekonomiska värde ingen enkel sak (Sandahl & Sjögren, 2005). I företagens strävan att tämja denna risk och osäkerhet har Mikes (2009;2011) identifierat två olika kulturer, den beräknande kulturen och den visualiserande kulturen. Dessa kulturer präglas av sin syn på vad som är meningsfullt att sannolikhets bedöma och vad som inte är meningsfullt att sannolikhets bedöma (Mikes, 2011). Synen på vad som är risk och osäkerhet kan också kopplas ihop med Knights (1964) definition av begreppen där risk är det mätbara och osäkerhet det omätbara. Med utgångspunkt i Knights (1964) definition av risk och osäkerhet försöker vi i denna studie förstå hur bedömningen av vindkraftsinvesteringar påverkas av företagens syn på risk och osäkerhet. Vi söker förståelsen genom att studera tre olika företag som på olika sätt kan kopplas samman med investeringar i vindkraft. De tre perspektiv vi studerar är dels bankens som lånar ut, dels den privata aktören som enbart investerar i vindkraft och dels den kommunala aktören där investeringar i vindkraft inte tillhör kärnverksamheten.  Vår studie tyder på att de flesta risker som ingår vid bedömning av ett vindkraftverks ekonomiska värde uppfattas som osäkra. Den enda faktor som företagen försöker mäta och sannolikhets bedöma är vinden, detta är därför den enda faktor som kan anses vara en kvantifierbar riskfaktor enlighet Knights definition. Osäkerhetsfaktorerna som det framtida priset på el och elcertifikat hanteras istället med hjälp av kvalitativa metoder. Även om vinden verkar uppfattas som den viktigaste faktorn kan man därför argumentera för att den slutliga bedömningen av det ekonomiska värdet framför allt är en kvalitativ bedömning där erfarenhet och intuition spelar en avgörande roll. De studerade vindkraftsexploatörerna verkar därför tillhöra den visualiserande kulturen. / The key to a successful and valuable business is to make good investments because it is investment that creates the returns that its owner receives as compensation (Froot et al., 1994). If the company strives to make value -maximizing investments they must therefore assess which investments may generate a return greater than the cost of capital invested (Brealey et al., 2014). This is the theoretical basic rule of any investment decision (Brealey et al., 2014). But since the future is fraught with risk and uncertainty assessment of an investment's economic value is not straightforward (Sandahl & Sjögren, 2005). In the companies' efforts to tame this risk and uncertainty Mike (2009: 2011) identifies two different cultures, the calculative culture and the envisioning culture. These cultures are characterized by their view of which areas it is meaningful to assess the probability for and for which areas it is not meaningful to assess the probability (Mikes, 2011). Views on what is risk and uncertainty can be paired with Knights (1964) definition of the concepts in which the risk is measurable and the uncertainty is unmeasurable. Based on Knights (1964) definition of risk and uncertainty, this study tries to understand how investments in wind power plants are affected by the companies’ view of risk and uncertainty. We seek understanding by studying three different companies who in different ways can be linked to investments in wind power plants. The three perspective we study is; the bank who is financing wind power investments, the private company who only make wind power investments, and the municipal where investments in wind power does not belong to the core business. Our study suggests that most of the factors included in the assessment of the wind power economic value are perceived as uncertain. The only factor that the companies are trying to measure and make probabilities about is in their assessment of the wind. We therefore conclude that this is the only factor that can be considered as a quantifiable risk factor according to Knights definition. The uncertainties like that of the future price of electricity and electricity certificates is instead handled using qualitative methods. Although the wind seems to be perceived as the most important factor we therefore argue that the final assessment of the economic value is primarily a qualitative assessment where experience and intuition plays a crucial role. The studied companies therefore seem to belong to the visualization culture.