Denna uppsats intresserar sig för professional wrestling och då specifikt bolaget World Wrestling Entertainment, WWE. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nationalitet representeras i World Wrestling Entertainments produkt. Uppsatsens teoretiska ramverk består utav tre olika författare. Dessa tre är Michael Billig, Stuart Hall och Roland Barthes. Från Michael Billig används begreppen 'hot and banal nationalism' för att definiera nationalism. Från Stuart Hall hämtas teorier om 'representation', vad det är och hur det fungerar samt olika perspektiv på varför det är intressant att studera 'olikhet'. Slutligen använder sig uppsatsen utav Roland Barthes artikel Le monde où l'on catche, the World of Wrestling i den engelska översättningen, som analyserar wrestling på ett semiotiskt vis. Många av de teorier som Barthes presenterar i denna artikel är relevanta än idag trots att han skrev artikeln på 1950-talet. Uppsatsens frågeställning kommer att undersökas genom en multimodal analys. En multimodal analys lämpar sig väl för ett så visuellt fenomen som wrestling. Det möjliggör även för studier av de rent textuella elementen i programmen och inte bara det visuella. Materialet består utav de inledande videomontagen från två olika wrestlingmatcher. Båda matcherna är hämtade från WWEs största årliga pay-per-view Wrestlemania som gått av stapeln varje år sedan år 1985. Den ena matchen är hämtad från Wrestlemania 29 år 2013 och den andra är hämtad från Wrestlemania 31 år 2015. Båda matcherna inkluderar icke-amerikanska karaktärer. Den första matchen ser amerikanen Jack Swagger möta mexikanen Alberto Del Rio och den andra matchen ser amerikanen John Cena möta den ryske Rusev. Efter analysen kunde slutsatsen dras att vad gällde de matcher som analyserats framställdes de ickeamerikanska karaktärerna varken positivt eller negativt. Vad analysen lyckades komma fram till var att de icke-amerikanska karaktärerna var där för att reproducera en bild av den amerikanska nationella identiteten och att de icke-amerikanska karaktärernas nationaliteter egentligen inte var relevanta. Det relevanta var det faktum att de var just icke-amerikaner. Deras faktiska nationaliteter behandlades inte i någon större utsträckning i materialet. Materialet verkade mest kretsa kring USA och dess nationella identitet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling. Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin. Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten. Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010. Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska? Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare – har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen? Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt. Studien visar även att Nobelpriset i medicin ständigt får mer utrymme än Nobelpriset i kemi. Rapporteringen skiljer sig föga vid en kvinnlig pristagare och nationalitet har inte påverkat artiklarnas innehåll, utom möjligen då en av pristagarna var svensk.

The purpose of this thesis is library work in exile, more specifically The Kurdish library in Stockholm (”Kurdiska biblioteket”). The Kurds have a long history of exile, forming a part of their national and cultural identity. I have therefore chosen in the analysis three concepts: nationalism, ethnicity and culture. The Kurdish library is unique and is different from a traditional library in many ways. I will therefore analyse acquisition, catalogue, and information work in a broader perspective. The method I have chosen is a Cultural sociology method (”cultural studies”), derived from theories by Karl Mannheim and Anthony Giddens. I will also, for a broader perspective, use theories from the Sociology of literature-field, by Johan Svedjedal and Lars Furuland. My thesis will also include a historical exposé over the Kurds and Kurdistan, related to the questions about the library work. Part of the thesis deals with publishing, press and writing in Kurdistan. Many of the Kurdish immigrants in Sweden are working in these fields (Mehmed Tayfun names circa 50 authors in his book). There are no sharp lines between authorship, publishing, press, or library. I discuss what this means to the Kurdish library. Also what the Internet can mean for the library’s future. My thesis tries to show and exemplify what a library in the Diaspora can be, but also what makes it so special. / Uppsatsnivå: D

No description available.

No description available.

Att säga att man har ”en nationalitet” är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006. Nexhat var 24 år gammal och intervjun ägde rum i hans hemort i Eksjö i Småland. Intervjun behandlar bland annat upplevelser av resan, tillbakablickar och minnen som beskriver Nexhat och hans familj och det liv de levde innan de lämnade Kosovo 1999. Jag provar mig fram och försöker tolka vad jag fick syn på och vad jag lärde mig av resan. Att tolka materialet bidrar till en djupare förståelse för hur det kan vara att leva i en kultur för att sedan förflytta sig till en annan. Minnen och berättelser som speglar hur det kan vara att leva i två kulturer eller, mellan två kulturer. Jag vill således belysa vad jag tror är ett viktigt ämne i vårt samhälle och så även i den mångkulturella skolan idag. Min undersökning består av två delar, en teoretisk; denna uppsats, och en gestaltning. Uppsatsen redogör för två nivåer i undersökningen, dels en som fokuserar intresset och nyfikenheten på ”andra kulturer”, de Andra och vad jag kallar mellanrum. Dels en reflektionsnivå som berör själva hanteringen av det material jag har arbetat med utifrån moraliska, etiska och konstnärliga aspekter. I denna studie arbetar jag utifrån antropologi, etnografi och begreppet visuell kultur. Diaspora och mellanrum är begrepp jag berör i min text. Jag redogör också för två olika sätt att ”placera” sig som forskare; den informationsinriktade forskaren och den ”rituellt engagerade” forskaren/filmaren. Syftet med min undersökning är att synliggöra det mellanrum som kan infinna sig hos människor som flytt eller lämnat sina hemländer, via min text kring ämnet men också via min gestaltning. Syftet är också att lyfta fram faktorer som kan skapa en bättre förståelse för människor med ”annan bakgrund”, som har socialiserats in i vårt samhälle och i skolan. I min gestaltning vill jag också påvisa hur etnografin tar sin plats i konsten. Jag visar en etnografisk undersökning som en kommunikativ process via bildmaterialet. Symboliskt försöker jag få fram de fragment och mellanrum av minnen och upplevelser man bär med sig genom livet.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters. These two images combined create a notion of a particularly Swedish type of soldier, who brings the separate roles of soldier, humanitarian worker and diplomat together and realises them in one individual, and who appears to be more capable in all these roles than both their American and Afghan allies. By shifting the narrative focus and change which part of the Swedish metanarrative that they choose to connect to, the series can also maintain the emphasis on the soldiers as Swedes, while at the same time showing them participating in situations or discussing aspects of their work that is not usually associated with swedishness, or that previously has not been a part of the broader metanarrative.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering. Trots att dessa två diskrimineringsformer grundar sig på olika saker leder de fram till samma sak, att diskriminering föreligger. När en person etablerar sig i en annan medlemsstat behövs ett fastställande av vilken medlemsstats rättsordning personen tillhör. I Commerzbank-målet ansågs bolagets säte finnas i ursprungsstaten, det vill säga Tyskland. I målet likställs ett bolags säte med en fysisk persons nationalitet. När en sådan jämförelse görs är det svårt att se skillnaden på om det föreligger öppen eller dold diskriminering. Det är viktigt att kunna avgöra vilket form av diskriminering som föreligger för att kunna bestämma vilka rättfärdigandegrunder som kan tillämpas. Författaren anser att det behövs en klarare definition av kriterierna för öppen och dold diskriminering för att tydliggöra vad som är diskriminerande. Författaren uppfattar att det först utreds om det föreligger en öppen diskriminering, om det inte föreligger öppen diskriminering utreds om det föreligger en dold diskriminering. Det ger ett starkt skydd mot diskriminering men författaren anser att det behövs en tydligare definition av kriterierna nationalitet och hemvist, därav skulle diskriminering kunna förebyggas i ett tidigare skede.