<p>Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk?</p><p>Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare år</p><p>Resultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever. Det fanns en vilja till att inkludera elevers olika etniska bakgrunder och synsätt i undervisningen. Möjligheterna som lärarna såg med att inkludera olika etniska bakgrunder i undervisningen var att de själva och eleverna fick en möjlighet att lära sig av varandra. Detta genom att variera undervisningen med elevers berättelse om deras erfarenheter och traditioner. Rädslan som informanterna upplevde med detta var att eleverna som valdes ut för diskussion gjorde dem avvikande genom att peka ut dem. Dock menade informanterna att kunskap om eleven och en god relation med honom/henne kunde förhindra att situationer där eleven kände sig utpekad kunde uppstå. Svårigheterna med arbetet var att finna gemensamma referensramar för elever med olika etniska bakgrunder. Informanterna upplevde även språket, kulturkrockar och elevernas hemförhållanden som svårigheter i sitt arbete av elever med annan etnisk bakgrund än svensk.</p>

Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk? Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare år Resultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever. Det fanns en vilja till att inkludera elevers olika etniska bakgrunder och synsätt i undervisningen. Möjligheterna som lärarna såg med att inkludera olika etniska bakgrunder i undervisningen var att de själva och eleverna fick en möjlighet att lära sig av varandra. Detta genom att variera undervisningen med elevers berättelse om deras erfarenheter och traditioner. Rädslan som informanterna upplevde med detta var att eleverna som valdes ut för diskussion gjorde dem avvikande genom att peka ut dem. Dock menade informanterna att kunskap om eleven och en god relation med honom/henne kunde förhindra att situationer där eleven kände sig utpekad kunde uppstå. Svårigheterna med arbetet var att finna gemensamma referensramar för elever med olika etniska bakgrunder. Informanterna upplevde även språket, kulturkrockar och elevernas hemförhållanden som svårigheter i sitt arbete av elever med annan etnisk bakgrund än svensk.

Den omfattande migrationen till och från Sverige har ökat intresset för etniska relationer i rikspolitiken, regionpolitiken, kommunalpolitiken, samhällsplaneringen och inte minst forskningen. De senaste årtiondena har forskningen om etnicitet – och om integrationen – vuxit såväl i omfattning som bredd och djup. Aktuell kunskap kan tillföra diskussionen om integrationen nya perspektiv. Forskning om samhällsplaneringen och förhållandena i de så kallade utanförskapsområdena analyserar problemen och diskuterar möjligheterna att hantera dem. Ett av målen med 2008 års symposium var att öka kontakterna mellan forskare och arkitekter samt företrädare för byggföretag, bostadsbolag, bostadskonsumenter, samhälls- och bostadsplanerare inom stat, landsting och kommuner så att forskningsresultaten bättre kan tas tillvara och forskarna stimuleras till nya uppgifter. Vid Vadstena forum medverkade tretton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet. Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2008 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Boverket.

År 2000 erkändes de fem svenska nationella minoriteterna (samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar) i och med att Sverige skrev under Europarådets ramkonvention om skydd förnationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk. Med erkännandettillkom attskolorna blev skyldiga attundervisa om minoriteter. I denna analys har jag först klarlagt vilka skillnader som gjordes i läroplanen efter erkännandetav minoriteterna för att sedan analysera läroböcker i ämnen där minoriteter på något vis behandlas.Analysens syfte var att undersöka om läroböcker i samhällskunskap,svenska och historia från 1990-talet till 2014 implementerat kursplanernas målangående vad som ska ingå i undervisningen om de nationella minoriteterna.I 13 analyserade läroböcker återkommer en skillnad i texterna när det handlar om minoriteternas omfattning, samer får mest utrymme i samtliga läroböcker. De övriga minoriteterna får lite utrymme iläroböckernaochav dessa fårromer tillsammans med judar allra minst. Analysen visar också att nyare böcker i samhällskunskap inte svarar upp till ämnets kursmål.

Detta är en studie i etnologi. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns möjlighet att bli bedömd efter kunskaper och färdigheter som fotbollsspelare, istället för att i första hand bli bedömd efter etnisk eller kulturell tillhörighet. Detta har gjorts utifrån observationer och intervjuer med spelare och tränare i ett herrlag från Stockholm. Teoretiska perspektiv såsom poststrukturalism och postkoloniala teorier används i denna studie om maskulinitet, etnicitet och normalitet. Sociala praktiker såsom språk och nyckelsymboler skapar en gemenskap inom fotbollslaget. Resultatet visar att samtidigt som fotbollsspråket förenar så skiljer det även spelarna åt. Genom en markerad definition av »Den andre« görs både motståndare och spelare med annan etnisk och kulturell bakgrund avvikande.

No description available.

<p>Varje år adopteras 800 barn från hela världen till Sverige genom internationella adoptioner. Uppsatsens syfte var att spegla hur adoptionen påverkat tre unga adopterade kvinnors identitetsutveckling där deras anknytningsprocess och etniska ursprung har haft stor betydelse. Denna c-uppsats visar att adoptionen alltid kommer att spegla en individs liv och val. Dock finns det andra faktorer under uppväxten som om möjligt har större betydelse för en individs utveckling, detta blev även uppsatsens slutsats För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ undersökning genomförts med tre stycken intervjuer, som redovisar familjeförhållanden, sociala relationer, tonårsperiod samt deras situation idag. Resultatet har analyserats utifrån anknytningsteorin, identitetsutveckling samt ur ett etnicitetsperspektiv.</p>

No description available.

<p>Det har inte gått att undvika mångfald i dagens samhälle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det såväl som offentligt som privat. Ordet mångfald är ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det är ett ord som för många betyder ett positivt sådant. Även om mångfald är ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika människor framkommer det i denna uppsats att mångfald innehåller två viktiga begrepp, nämligen etnicitet och kön. Det är just det som jag kommer att analysera i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om mångfald inom polisyrket. Det har länge varit känt att polismyndigheten arbetar med att likna det samhälle det verkar i. Men någonstans på vägen har det blivit ett hinder. I denna uppsats undersöker jag hur poliser ser på mångfald och vad det innebär för de och hur dem använder sig av ordet. I uppsatsen har jag intervjuat åtta personer, svenskar, invandrare, kvinnor och män. Detta har jag gjort för att få en ökad förståelse på vad mångfald betyder för just dem.</p>

Varje år adopteras 800 barn från hela världen till Sverige genom internationella adoptioner. Uppsatsens syfte var att spegla hur adoptionen påverkat tre unga adopterade kvinnors identitetsutveckling där deras anknytningsprocess och etniska ursprung har haft stor betydelse. Denna c-uppsats visar att adoptionen alltid kommer att spegla en individs liv och val. Dock finns det andra faktorer under uppväxten som om möjligt har större betydelse för en individs utveckling, detta blev även uppsatsens slutsats För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ undersökning genomförts med tre stycken intervjuer, som redovisar familjeförhållanden, sociala relationer, tonårsperiod samt deras situation idag. Resultatet har analyserats utifrån anknytningsteorin, identitetsutveckling samt ur ett etnicitetsperspektiv.