Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ”mångfald” definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ”etnicitet” och ”etnisk mångfald” konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald. Det empiriska materialet består av både skriftliga dokument (mångfaldsplaner) och intervjutranskriptioner. Materialet analyseras med hjälp av diskursanalytisk metod. Uppsatsens viktigaste slutsatser är, för det första, att mångfald definieras på tre olika sätt: utifrån diskrimineringslagens kategorier, ur ett jämlikhetsperspektiv samt ur ett nyttoperspektiv. Dessutom råder det ett antagonistiskt förhållande, det vill säga en kamp, mellan jämlikhetsdiskursen och den ekonomiska diskursen gällande hur mångfald ska definieras och hur mångfaldsarbetet ska tolkas. För det andra fann vi att mångfaldsarbetets olika mål och medel ofta är vaga eller obefintliga och att mångfaldsplanerna i detta avseende är mindre utvecklade än jämställdhetsplanerna. För det tredje fann vi att etnicitet och etnisk tillhörighet konstrueras utifrån vad som inte är ”svensk och svenskhet”.

Diss. Göteborg : University, 2002.

Studien är inriktad på att undersöka ”etnicitet” som ett av de centrala begreppen inom journalistikens och politikens fält. Syftet med uppsatsen är att visa hur begreppet etnicitet definieras och används i den politiska debatten och hur det relateras till mediernas användning i samtid. Vi förstår världen genom diskurser dvs. världen har i sig ingen annan ordning än den som vi ger den. Hur den etniska diskursen är, beror på vilken historisk kontext den uppkommit i. Historiska kontexten i studien är det senaste decenniet dvs. 1996-2006. Metoden i denna studie är en diskursanalys där en kvantifiering används som en språngbräda för en kvalitativ analys. I många sammanhang är det viktigaste inte hur många gånger utan hur något sägs. I det avseendet är det avgörande för etniska diskursen hur begreppet etnicitet används av den högsta politiska maktens representanter i en stat samt journalistikens ledarskribenter. Relationen mellan journalistik och politik analyseras ofta som en kamp, men studiens resultat är den motsatta. Relationen mellan de politiska och journalistiska institutionerna är en fråga om samarbete inom ramen för den övergripande utrikespolitiska/nationella diskursen.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.</p><p>Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.</p><p>Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.</p>

<p>Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ”svenskar” och ”svenskhet”. I studien behandlas således även konstruktionen av ”vi” och ”dom”.</p>

<p>This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: </p><ul><li>How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?</li><li>How does the identity creates and develop in the context of social relationships?</li><li> What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children</li></ul><p>The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           </p><p>The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background. </p>

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ”svenskar” och ”svenskhet”. I studien behandlas således även konstruktionen av ”vi” och ”dom”.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been:  How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school? How does the identity creates and develop in the context of social relationships?  What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.            The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier. Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.

<p>Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.</p><p>De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.</p><p>Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.</p><p>Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv. Enligt informanterna upplever de att det som är mindre bra med svenskarna är att det råder kulturkrock, diskriminering samt reservation från svenskars sida. Informanterna menar att svenskan inte är bara ett språk för samtal utan också en del av elevernas identitet.</p><p>Slutsatsen är att alla informanters grundinställning är att de har en till stor del positiv attityd gentemot svenskar och svenska språket. Informanternas föräldrar är engagerade och stöttar sina barn. Detta är en viktig faktor för att pojkarna ska lära sig det nya språket. En annan slutsats är att andraspråket har blivit en del av elevernas identitet samt det nya språket för att kommunicera i samhället men också med kompisar och landsmän. Motivation, inställning, begränsad eller utökad kontakt med majoritetsbefolkningen är aspekter som bildar dessa elevers uppfattning. Detta är den tredje slutsatsen.</p>