• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 543
  • 16
  • 7
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 571
  • 278
  • 208
  • 200
  • 160
  • 160
  • 132
  • 88
  • 58
  • 56
  • 55
  • 52
  • 48
  • 46
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Det är ju ett antal journalister som har ringt och sagt upp bekantskapen för alltid” : Fem journalister om hur det är att granska andra journalister

Johan, Frick January 2013 (has links)
I denna C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap redovisas resultatet av fem kvalitativa intervjuer. De intervjuade är fem yrkesverksamma granskande journalister. Syftet är att med utgångspunkt i deras tankevärld nå förståelse om hur det är att som journalist granska andra journalisters arbete. Intervjuerna, från planering till utskrift, följer Steinar Kvales rekommendationer såsom de formuleras i Den kvalitativa forskningsintervjun. Urvalet är gjort utifrån C-uppsatsens begränsningar ifråga om textomfång och tidsåtgång. I Sverige finns fem etablerade redaktioner med mediegranskning som sin huvuduppgift. De intervjuade representerar varsin redaktion. Det teoretiska ramverket utgår från medieforskare såsom Jesper Strömbäck, Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Deras teorier om ett socialt kontrakt mellan medierna och demokratin och om journalistikens grundläggande element har varit vägledande i analysen av de intervjuades svar. Även olika pressutredningar återfinns i teoriavsnittet liksom Fred Sieberts, Theodore Petersons och Wilbur Schramms teorier om de fyra pressideologierna. Resultatet visar att de intervjuade personerna uppfattar journalistbranschen som mer sluten än tidigare och mer sårbar. I egenskap av granskande journalister upplever svårigheter i sitt arbete i form av en kåranda, dåliga arbetsvillkor, knappa resurser och en plump mediekritik i sociala medier. Den ekonomiskt hårt pressade mediebranschen inte vill förlora sin trovärdighet och folkets förtroende, därför går publicisterna till motattack när rödpennan kommer fram, därför håller frilansarna tyst när de fackliga tidningarna ringer och hör sig för om arbetsförhållandena på redaktionen. För att på nytt kunna upprätta förtroendet för journalisterna och för att kunna öppna upp redaktionerna så att de blir mer välvilligt inställda till granskning, måste det till en mer strukturell och systematisk mediegranskning. Sker inte så, kommer demokratin att skadas i grunden. De dåliga arbetsvillkoren, journalistföraktet i sociala medier och slutenheten på landets redaktioner är sammantaget ett hot mot demokratin.
2

Brand i förorten : En studie av etiken i journalistiken / Fire in the suburb : A study of ethics in journalism

Tinggren, Oskar, Nilson, Erik January 2012 (has links)
A great fire seized a suburb in a small town in Sweden in the autumn of 2011. Parts of a shopping mall were burnt to the ground by youngsters. Due to the suburb's earlier problems, the event was a tough ethical dilemma for the town's journalists. The purpose of this thesis was to study and examine the local newspapers ethical treatment of this event. How do they motivate their decisions on what to publish and what not to publish? How do the articles treat ethical dilemmas? What do the journalists think about ethical journalism? This study is based on a survey of the articles published about the fire in the two local newspapers seven days after the fire. We chose 16 articles for a critical qualitative discourse analysis and we interviewed 4 of the journalists who wrote articles about the fire. The study shows that the newspapers in some ways may have contributed to a polarization of people, a so-called “us and them” scenario.
3

Från granskare till guide : om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitet

Bengtsson, Towe, Källen, Matilda January 2012 (has links)
Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory culture affect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskare till guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitet). Number of pages: 44 (48 including enclosures). Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén. Tutor: Amelie Hössjer. Course: Media and Communication Studies C. Period: Fall 2011. University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University. Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism and participatory journalism as well as an increasing range of information today have affected the professional identity and professional lives of journalists. In addition to this, study how journalists today respond to these changes. Material/Method: The study is based on Deuze’s theories about journalistic ideals, Jenkins’ theories about convergence culture, and on theories about professionalization and de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl’s theories. The study is based on eight interviews with professional journalists, four employed journalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broad theoretical framework. Main results: The results of this survey show that the role of the professional journalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentally influences the journalist's view of the profession and of him- or herself. The survey shows that the journalist role is changing and how important the identification as a journalist still is. Furthermore, the survey shows that the role is being redefined. The role consists of two levels, an ideological level and a more practical level. The survey shows how these two levels are in harmony, but also on a collision course, and how journalists seek to clarify their ideology to distinguish themselves from others, but also how they actually adapt the ideals on a more practical level. In summary, despite a de-professionalization of the profession, the journalists keep the journalistic ideals very high, although they constantly redefine their role, as well as the ideals. They see their role as an aid to guide the readers, rather than a traditional journalist, although they still cling to a traditional perception of the ideal journalist.
4

Ett Jäkla Tyckande : En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning isvensk politisk nyhetsbevakning

Elfving Söderström, Oskar, Lindström, Marcus January 2015 (has links)
Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts. Artiklarna har också värderats antingen som explicitanyhetsanalyser eller som ej explicita nyhetsanalyser.Huvudresultat: Vi har kunnat se att de explicita nyhetsanalyserna blivit både fler och större.Vi har även kunnat se att politiska artiklar överlag blivit färre till antalet men i genomsnittstörre till ytan. Dessutom ser vi tendenser på en ökad personifiering av de enskilda politiskakommentatorerna.Nyckelord: Åsiktsjournalistik, nyhetsanalys, politisk nyhetsbevakning, satsyta, tyckande,krönika
5

Genus & genrer : forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress /

Engström, Kerstin, January 2008 (has links)
Diss. Umeå : Universitetet, 2008.
6

Invandringen till Sverige och hur medier gestaltar den : En uppsats om fyra svenska rikstäckande tidningars rapportering om invandring och deras överensstämmelse till verkligheten

Andersson, Felicia, Nedlund, Evelina January 2016 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur invandring gestaltas i de fyra tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden januari 2010 till juni 2015. Den teori som uppsatsen har sin utgångspunkt i är gestaltningsteorin. Det uppstår ett problem om medierna gestaltar verkligheten på ett sätt som inte stämmer överens med den faktiska verkligheten. Eftersom nyheterna har en inverkan på människors attityder kan mediernas gestaltning av verkligheten också påverka deras bild av den faktiska verkligheten, vilket i sin tur kan påverka opinionen och demokratin. Resultaten visar att medierna rapporterat mer om flyktinginvandring än om någon annan typ av invandring. Tidningarna gestaltar även invandring som ett problem mer än dubbelt så ofta som den gestaltas som en tillgång. Det syns särskilt tydligt genom att den vanligaste gestaltningen är att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen i Sverige. En del av resultaten jämförs med statistik från Migrationsverket, vilket visar att den verklighet medierna förmedlar till stor del inte överensstämmer med den faktiska verkligheten.
7

Den granskande makten : Institutionell identitet och rättsnarrativ i SVT:s Uppdrag granskning / The Investigating Power : Institutional Identity and Legal Narrative in SVT’s Uppdrag granskning (Mission Investigate)

Danielson, Magnus January 2016 (has links)
SVT:s Uppdrag granskning ett av de mest högprofilerade TV-program som specialiserat sig på uppgiften att granska makten. Programmet studeras i den egenskapen som en fallstudie inom forskningsområdet journalistik och makt. Journalistisk granskning av makt utgör ett sätt på vilket det demokratiska samhället hanterar vissa typer av överträdelse, skuld och ansvar. Uppdrag granskning kan i det sammanhanget ses och undersökas som en social institution som agerar inom det rätts-moraliska området. Reportrar identifierar överträdelser, leder i bevis, intervjuar offer och vittnen, ställer överträdare till svars samt initierar diskussioner kring rättvisa, moral och samhällsansvar. En narrativ analys av fem utvalda program inriktar sig på att undersöka hur programmets granskningar konstruerar institutionell identitet samt formerar, reproducerar och legitimerar journalistikens egen makt och legitimitet då de presenteras i rättsnarrativ form. En kvantitativ innehållsanalys av Uppdrag gransknings samtliga program mellan 2001-2014 ger svar på frågorna: Vilka makthavare granskas? Vilken typ av maktmissbruk eller missförhållanden handlar granskningarna om, inom vilka problem- och samhällsområden görs de? Fem journalister har också intervjuats i syfte att ge perspektiv på deras egna tankar, reflektioner och åsikter om journalistik och makt. Avhandlingen utgör ett bidrag till den fortlöpande diskussion om mediernas makt och förhållande till makt som efterlyses i demokratiutredningen SOU, 2000:1 ”En hållbar demokrati” / Journalism is one of many institutions dealing with transgressions at a societal level. This dissertation is partly about how it has come to occupy that position, but foremost about how practicing that mission constructs and defines journalism as a social institution and constructs identity, legitimacy and power. The object of study is one of the most high-profile programs of investigative television journalism in Sweden, Uppdrag granskning (Mission Investigate), which is analyzed as an instrumental case study.A quantitative content analysis of all 1,034 of Uppdrag granskning’s episodes broadcast between 2001-2014 shows that the public sector is more investigated than the private, and that Vård och omsorg (social care), Ordningsmakt (society monitoring power) and Handel och industri (trade and industry) are the most frequently investigated fields. Whereas the fields of Media (media), Kultur (culture) and Genus (gender) are fields investigated to a minor degree. Politicians and other public officials are more often the objects of investigation than other professional groups. A narrative analysis of five episodes shows how investigations construct journalism’s institutional identity, and reproduce and legitimize journalistic power when presented in the form of a legal narrative. The dissertation also features results of an interview study with five of Uppdrag granskning’s journalists. They give their own perspectives and reflections about investigative journalism and power.The results of the qualitative analysis show how the examined episodes of Uppdrag granskning construct journalism as an institution that: (1) identifies what is wrong in society, and who is responsible, (2) acts as a constructor and guardian of societal moral, (3) interacts in an intricate way with the formal legal system, investigating it, collaborating with it andsometimes stepping in where it fails, (4) exercises a form of justice that is mainly retributive towards those investigated, serves to restitute victims and by means of an emotional focus endeavors to engage and activate viewers’ sense of justice, (5) justifies means of deception and deceit to expose wrongdoing, (6) faces the creative challenge of shouldering the journalistic mission to investigate in a just and fair way, while at the same time making sure the investigations are dramatic and interesting enough to be worth watching on prime time television.
8

Den Politiska Journalistiken

Fridvall, Ida, Söderberg, Sabina January 2008 (has links)
<p>Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politisk</p><p>journalistik.</p><p>Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda oss</p><p>metoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.</p><p>Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckte</p><p>exempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ”politiska skandaler”.</p>
9

Den Politiska Journalistiken

Fridvall, Ida, Söderberg, Sabina January 2008 (has links)
Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politisk journalistik. Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda oss metoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde. Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckte exempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ”politiska skandaler”.
10

Modejournalistik : En studie av dagens modejournalistik och dess förhållande till Spelreglerna för press- och yrkesetik.

Valadi, Ayda, Trupina, Anita January 2011 (has links)
Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna. En samtalsintervju har gjorts med ordförande i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. En enkät om förväntningar på yrket som modejournalist har även besvarats av yrkesverksamma modejournalister i Sverige. Denna enkät har använts för att få kommentarer och reflektioner över yrket från yrkespersoner i dagens läge. Studien visar att modejournalistiken delvis har förändrats i sin rapportering om mode och trender. I de äldre tidningarna från 1925 handlade modet om att beskriva tyger, garn, mönster och den praktiska delen av att sy upp egna kläder. Modejournalistiken hade annan struktur 1988 än vad den har idag med fler detaljer och bredare och mer förklarande rapportering, även i sina modeuppslag. Till viss del visar resultatet för undersökningen tendenser för att modejournalistiken 2010 är mer konsumtionsinriktad och gränsar till textreklam utifrån Spelreglerna för press- och yrkesetik. Analysen visar även att dagens modejournalistik inte alltid belyser vem som är avsändare i deras rapportering om trender och att sammanblandning sker emellanåt av redaktionellt material och reklambudskap.

Page generated in 0.0919 seconds