Bakgrund: Att ofrivilligt behöva lämna sitt hemland är en bidragande faktor till ohälsa hos flyktingar. Arbetsterapeutens arbete med aktivitet kan hjälpa denna grupp av människor in i samhället och med att komma till rätta med och förebygga ohälsa. Professor Gary Kielhofner menade att miljön vi lever i påverkar våra förutsättningar, möjligheter och färdigheter. Den fysiska och sociala miljö vi lever i är formad av kulturen. Detta innebär att vi anpassar oss efter dess kulturella kontext. Vid migration oavsett bakomliggande orsak till denna, drabbas den berörda ofta av nedsatt hälsa och integrationsproblem. Bristande socialt nätverk och ingen arbetserfarenhet samt att de kvalifikationer som man har med sig från hemlandet inte erkänns leder ofta till svårigheter. Man har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden och detta påverkar hälsotillståndet och den socio-ekonomiska statusen. Arbetsterapeuten är som enda profession lämpad att spela en central roll i sysselsättningsprogram för att öka kompetensen och bedöma funktion och aktivitet. Kan flyktingar vid samhällsintegrering återfå full aktivitet och det därmed leder till arbete ökar också känslan av egenmakt (empowerment) och självförverkligande.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva aktuellt forskningsläge gällande arbetsterapi för flyktingar för att främja integrationsprocessen samt hälsan. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna Assia, Cinahl, Medline och Psycinfo med för studien relevanta sökord. Nio artiklar av betydelse inkluderades i studien.   Resultat: Fyra teman identifierades. Dessa är Kulturella skillnader, en utmaning för arbetsterapeuter, Betydelsen av delaktighet i aktivitet vid språkträning, Betydelsen av aktivitet och delaktighet för att motverka ohälsa och Betydelsen av aktivitetsträning vid arbetsrehabilitering. Sammanfattningsvis visar resultatet på att tidig integrering i det nya samhället och att bli förstådd spelar en stor roll för flyktingars chanser att lyckas i det nya landet och komma till rätta med eventuell ohälsa. Arbetsterapeuten kan spela en nyckelroll för hur bra det blir. Arbetsterapeutiska åtgärder används vid integration på flera platser i världen men behöver utvecklas ytterligare.   Slutsats: Arbetsterapeuter kan fungera som en länk för att överbrygga klyftor och kan använda sin kunskap om aktivitet till sina klienter oavsett etnisk bakgrund. De kan översätta värderingar, normer, förväntningar och beteenden i sitt arbete med att integrera flyktingar i samhället samtidigt som värderingar från hemkulturen bevaras. Flyktingar bär med sig ett tungt bagage som påverkar hälsan, oftast negativt. Arbetsterapeuten arbetar för ökad aktivitetsförmåga och detta kan göra att flyktingar lättare kan integreras i samhället och återfå och bibehålla sin hälsa. Dock finns inte alltid tillräcklig kunskap om kulturella skillnader och likheter inom professionen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur invandring gestaltas i de fyra tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden januari 2010 till juni 2015. Den teori som uppsatsen har sin utgångspunkt i är gestaltningsteorin. Det uppstår ett problem om medierna gestaltar verkligheten på ett sätt som inte stämmer överens med den faktiska verkligheten. Eftersom nyheterna har en inverkan på människors attityder kan mediernas gestaltning av verkligheten också påverka deras bild av den faktiska verkligheten, vilket i sin tur kan påverka opinionen och demokratin. Resultaten visar att medierna rapporterat mer om flyktinginvandring än om någon annan typ av invandring. Tidningarna gestaltar även invandring som ett problem mer än dubbelt så ofta som den gestaltas som en tillgång. Det syns särskilt tydligt genom att den vanligaste gestaltningen är att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen i Sverige. En del av resultaten jämförs med statistik från Migrationsverket, vilket visar att den verklighet medierna förmedlar till stor del inte överensstämmer med den faktiska verkligheten.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari – juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benämns ”flyktingar”, ”invandrare” eller ”asylsökande” tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrån redaktionellt producerade debattartiklar innehållande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjälp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en låg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision är en grupp som av skribenterna beskrivs som ”terrorister”. Denna grupp ska förbli en grupp, postioneras lågt och/eller uteslutas på så många fält som möjligt. Flera tidigare undersökningar bekräftar att invandrare ges låga sociala positioner i media. Att detta inte gäller beskrivningar av framtiden återfinns inte på samma sätt i tidigare undersökningar. Detta, samt undantaget gällande ”terrorister” kan därför utgöra en intressant grund för kommande undersökningar.

Studien baseras på tidigare rapporter, litteratur och andra dokument från offentliga myndigheter vilka kompletteras med egen insamlad data. Huvud data grundar sig på intevjuer som genomförts med olika aktörer inom detta område. Syftet med studien är att undersöka hur etableringsreformen fungerar i praktiken och belysa de hinder som finns på vägen in i det svenska samhället. Studien bekräftar tidigare forskningsresultat om etableringsreformen som visar på att reformen inte är individanpassad utan att det finns en stor samordningsproblematik. Vår studie visar att nyanlända möjligheter till egen försörjning och ett arbete är väldigt små. Bristande integration och fördomar hos vissa arbetsgivare påverkar de nyanländas möjligheter till jobb. Valfrihetssystem som ger möjlighet för deltagaren att byta lots när som helst under etableringsperisonen utan att motivera varför, undermineras kvalitetssäkringen och utsätter systemet för risker som t ex bestickning.

<p>Abstract</p><p>The First Immigrant Bureaus.</p><p>On immigrant incorporation on the local level the years 1965–1984.</p><p>Immigration to Sweden increased during and after the Second World War. Initially the in-crease consisted of refugees, but after the war labour migration became the dominant form of migration to Sweden. The immigrants were expected to manage the adaptation to the Swedish society on their own, possibly with the help of voluntary organizations or the company they worked for. This situation began to change in the 1960s. The immigrants’ situation received public attention and different actions were taken to reduce the risk of marginalizing the immi-grants. Many of these actions started on a local level, in the municipalities, prior to the devel-opment of the first national immigrant policy in 1975. The first local public administrations for handling immigrant incorporation developed approximately ten years before. These or-ganizations, soon to be called Immigrant bureaus, were among the first public initiatives, on both state and local level, to actively take measures to incorporate the immigrants. The licen-tiate thesis is a comparative case study of five Swedish municipalities which started Immi-grant bureaus in the middle of the 1960s. The objective of the thesis is to study the creation and development of these organizations up until 1984. Thereby, the study gives an image of the creation and development of a specific local public administration for immigrant incorpo-ration. It describes and analyzes the common features of the bureaus as well as the unique character of each individual bureau. Accordingly, a theoretical perspective which stresses the early development in an organization’s history and accentuates the importance of specific contexts for understanding different organizational developments has been used. The result shows that the immigrant bureaus were initiated by different local actors, such as the public administration, labour unions and educational associations which meant that the purposes were somewhat divergent. Yet another consequence was not only variation in development between different bureaus, but also within each of them over time.</p>

Immigration to Sweden increased during and after the Second World War. Initially the in-crease consisted of refugees, but after the war labour migration became the dominant form of migration to Sweden. The immigrants were expected to manage the adaptation to the Swedish society on their own, possibly with the help of voluntary organizations or the company they worked for. This situation began to change in the 1960s. The immigrants’ situation received public attention and different actions were taken to reduce the risk of marginalizing the immi-grants. Many of these actions started on a local level, in the municipalities, prior to the devel-opment of the first national immigrant policy in 1975. The first local public administrations for handling immigrant incorporation developed approximately ten years before. These or-ganizations, soon to be called Immigrant bureaus, were among the first public initiatives, on both state and local level, to actively take measures to incorporate the immigrants. The licen-tiate thesis is a comparative case study of five Swedish municipalities which started Immi-grant bureaus in the middle of the 1960s. The objective of the thesis is to study the creation and development of these organizations up until 1984. Thereby, the study gives an image of the creation and development of a specific local public administration for immigrant incorpo-ration. It describes and analyzes the common features of the bureaus as well as the unique character of each individual bureau. Accordingly, a theoretical perspective which stresses the early development in an organization’s history and accentuates the importance of specific contexts for understanding different organizational developments has been used. The result shows that the immigrant bureaus were initiated by different local actors, such as the public administration, labour unions and educational associations which meant that the purposes were somewhat divergent. Yet another consequence was not only variation in development between different bureaus, but also within each of them over time.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå. Uppsatsen undersöker dels invandringens påverkan på den offentliga ekonomin i olika slags kommuner och dels om en kommuns offentliga ekonomi har ett samband med andelen invandrare i kommunen. Uppsatsen visar att invandringen har positiv nettoeffekt för vissa kommuners offentliga ekonomi och negativ nettoeffekt för vissa kommuner. Det finns endast svaga samband mellan vilka kommuntyper som påverkas positivt respektive negativt. Resultaten från uppsatsen visar också att det finns ett positivt samband mellan kommuners årsresultat och en hög andel invandrare i kommunen.

Invandringen till Sverige har under de senaste decennierna ökat och Sverige har blivitett samhälle med stor etnisk mångfald. I takt med den ökade invandringen har ocksåintresset för och diskussionerna kring ett eventuellt samband mellan invandring ochhatbrott intensifierats, då antalet hatbrottsanmälningar också har ökat kraftigt undersamma tidsperiod. Syftet med detta examensarbete var att beskriva förändringar ochskillnader i de främlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrottsanmälningarnasutveckling i Sverige, åren 2004-2014. Syftet var även att analysera förändringar ochskillnader beträffande hatbrottsanmälningarnas utveckling inom storstadskommunernasamt att analysera sambandet mellan å ena sidan hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och å andra sidan invandring,befolkningssammansättning och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet,utbildningsnivå, medianinkomst och biståndsmottagande. För att besvara syftetinhämtades information och statistik från olika myndigheter. Det insamlade materialetanalyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Det huvudsakligaresultatet visade på ett samband mellan antal hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och antal invandringar. Påverkan av antaletinvandringar på antalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv varstarkare än de socioekonomiska faktorerna. Effekten som antalet invandringar hade påantalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv påverkades dock avförändringar i befolkningssammansättningen. En slutsats som drogs var att en välfungerande integration kan vara en viktig strategi i det preventiva arbetet motfrämlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrott. / <p>2016-06-01</p>

<p>Valkare, Aina 2009: ”Det är som med allt, man vänjer sig...”. En studie om kropp, rum och platsanknytning bland latinamerikanska kvinnor i glesbygdsmiljö [It is like with everything, one get used to it...”. A study about body, space and place attachment among Latin-American women in a sparsely-populated milieu].Samhällsplanering, avancerad nivå, masteruppsats för masterexamen i samhällsplanering 30 högskolepoäng.Handledare: Gunnel ForsbergSpråk: Svenska</p><p>Denna uppsats är ett examensarbete i samhällsplanering. Den vill på ett övergripande plan öka kunskapen om internationell invandring till svenska glesbygdsområden. Fokus ligger på latinamerikanska kvinnor som bor i Bräcke kommun i Jämtland och deras upplevelser av att anlända och bo i en liten ort som Bräcke. Jag har också undersökt om platsens karaktär som ett litet samhälle spelar roll för kvinnornas möjlighet att känna tillhörighet och integreras. Studiens bygger på kvalitativ metod med åtta intervjuer med kvinnor från Latinamerika. Den teoretiska utgångspunkten är kroppen som subjekt och som mötespunkt mellan rummets sociala och materiella strukturer och subjektets förkroppsligade erfarenheter av tid och rum. Det gäller både den fysiska upplevelsen av till exempel klimatet och den sociala miljön. Hurkroppsliga fenomen som ras och kön samspelar med praktiker i rummet behandlas också. Teorier om hur ras och etnicitet kan knytas olika till olika geografier används också. Resultatet visar att kvinnorna upplever både det social och det fysiska rummet som väldigt annorlunda än vad de är vana vid. Men de har inte några problem att anpassa sig. Samhällets behov av fler inflyttare har också bidragit till att toleransen mot rasism är relativt låg. Dettaleder till att kvinnornas platsanknytning är stark och de önskar kunna stanna kvar på orten.</p> / International Migration and Rural Transformation

<p>The Swedish immigration policy is a subject constantly under scrutiny, especially in the media. The Dublin treaty, which came into effect in 2003, has meant stricter regulations for the handling of asylum seekers, which in turn increases the requirements of the officials at the Swedish Migration Board. Consequently, the staff at the Swedish Migration Board is daily facing difficulties when deciding who is to stay or not. Therefore, it is interesting to investigate how these criteria in the Dublin Treaty, are used in the daily work of the officials. Emphasizing these problematic aspects of the Dublin Treaty, this study aims to answer the following two questions:</p><p>- How has the Dublin Treaty been implemented in Swedish legislation by the officials at the Swedish Migration Board?</p><p>- How do these officials work to implement this treaty?</p><p>This case study is based on interviews with a number of officials working at the Swedish Migration Board. To complement the interviews, a brief summary of the Dublin Treaty, is also included, in order to explain its contents. To analyze the material, a number of important aspects of the Dublin Treaty have been chosen. These aspects also constitute the analytical method.</p><p>Conclusively, the officials working at the Swedish Migration Board have succeeded in the intention of implementing the Dublin Treaty. The treaty is well incorporated in the Swedish legislation, which is crucial in order for the immigration policy to function properly.</p><p><strong><strong> </strong></strong></p>