Studien baseras på tidigare rapporter, litteratur och andra dokument från offentliga myndigheter vilka kompletteras med egen insamlad data. Huvud data grundar sig på intevjuer som genomförts med olika aktörer inom detta område. Syftet med studien är att undersöka hur etableringsreformen fungerar i praktiken och belysa de hinder som finns på vägen in i det svenska samhället. Studien bekräftar tidigare forskningsresultat om etableringsreformen som visar på att reformen inte är individanpassad utan att det finns en stor samordningsproblematik. Vår studie visar att nyanlända möjligheter till egen försörjning och ett arbete är väldigt små. Bristande integration och fördomar hos vissa arbetsgivare påverkar de nyanländas möjligheter till jobb. Valfrihetssystem som ger möjlighet för deltagaren att byta lots när som helst under etableringsperisonen utan att motivera varför, undermineras kvalitetssäkringen och utsätter systemet för risker som t ex bestickning.

I studien undersöks hur samhällsvägledare från två olika verksamheter i en kommun arbetar med etableringsreformen för att göra nyanlända delaktiga i det svenska samhället. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Samhällsvägledares arbetssätt kan innebära allt ifrån att ge information till att vara stöd för nyanlända. Resultatet visar att samhällsvägledare gör nyanlända delaktiga dels i form av samhällsorientering men också i form av vägledande samtal. Samhällsvägledare upplever att olika faktorer som påverkar nyanlända i etableringen kan medföra hinder i arbetet. I bakgrundsavsnittet beskrivs hur Länsstyrelsen poängterar att de som arbetar med etableringsreformen ska göra den nyanlända delaktig och därmed självgående i det svenska samhället. I studien är delaktighet ett centralt område, då studien utförs utifrån att undersöka hur nyanlända blir delaktiga i det svenska samhället med hjälp av olika insatser av samhällsvägledare. Inom pedagogik är delaktighet ett av de centrala begreppen, vilket gör delaktighet relevant för studiens pedagogiska betydelse.

In this essay the aim is to analyse the Social orientation course as a part of the Establishment program of newly arrived immigrants in Sweden. The questions I intend to answer through qualitative interviews and analysis of policy documents are: What factors limit the local work with refugees and immigrants within the framework of the Social orientation course as an establishment effort? How is the Social orientation course as a part of the Establishment Reform implemented in Växjö Municipality? And, how can the result of the Social orientation course in the local context be explained by the theory of street-level bureaucracy? In the light of Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracies the study contributes to a better understanding of the factors that limit the work with Social orientation as an establishment effort. The result shows that the local work with newly arrived immigrants in Sweden is much influenced and limited by the features of street-level bureaucracies: the resources are inadequate to the task, goal expectations are vague and conflicting, goal achievement is difficult to measure, and the clients do not serve as bureaucratic reference groups. The limitations result in an introduction program which is an inadequate basis for successful integration of immigrants. This knowledge of the outcomes of the Establishment Reform is of great importance for the newly arrived immigrants in Sweden to whom the reform is directed, as well as for the policy makers.