No description available.

No description available.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Bakgrund: Att ofrivilligt behöva lämna sitt hemland är en bidragande faktor till ohälsa hos flyktingar. Arbetsterapeutens arbete med aktivitet kan hjälpa denna grupp av människor in i samhället och med att komma till rätta med och förebygga ohälsa. Professor Gary Kielhofner menade att miljön vi lever i påverkar våra förutsättningar, möjligheter och färdigheter. Den fysiska och sociala miljö vi lever i är formad av kulturen. Detta innebär att vi anpassar oss efter dess kulturella kontext. Vid migration oavsett bakomliggande orsak till denna, drabbas den berörda ofta av nedsatt hälsa och integrationsproblem. Bristande socialt nätverk och ingen arbetserfarenhet samt att de kvalifikationer som man har med sig från hemlandet inte erkänns leder ofta till svårigheter. Man har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden och detta påverkar hälsotillståndet och den socio-ekonomiska statusen. Arbetsterapeuten är som enda profession lämpad att spela en central roll i sysselsättningsprogram för att öka kompetensen och bedöma funktion och aktivitet. Kan flyktingar vid samhällsintegrering återfå full aktivitet och det därmed leder till arbete ökar också känslan av egenmakt (empowerment) och självförverkligande.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva aktuellt forskningsläge gällande arbetsterapi för flyktingar för att främja integrationsprocessen samt hälsan. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna Assia, Cinahl, Medline och Psycinfo med för studien relevanta sökord. Nio artiklar av betydelse inkluderades i studien.   Resultat: Fyra teman identifierades. Dessa är Kulturella skillnader, en utmaning för arbetsterapeuter, Betydelsen av delaktighet i aktivitet vid språkträning, Betydelsen av aktivitet och delaktighet för att motverka ohälsa och Betydelsen av aktivitetsträning vid arbetsrehabilitering. Sammanfattningsvis visar resultatet på att tidig integrering i det nya samhället och att bli förstådd spelar en stor roll för flyktingars chanser att lyckas i det nya landet och komma till rätta med eventuell ohälsa. Arbetsterapeuten kan spela en nyckelroll för hur bra det blir. Arbetsterapeutiska åtgärder används vid integration på flera platser i världen men behöver utvecklas ytterligare.   Slutsats: Arbetsterapeuter kan fungera som en länk för att överbrygga klyftor och kan använda sin kunskap om aktivitet till sina klienter oavsett etnisk bakgrund. De kan översätta värderingar, normer, förväntningar och beteenden i sitt arbete med att integrera flyktingar i samhället samtidigt som värderingar från hemkulturen bevaras. Flyktingar bär med sig ett tungt bagage som påverkar hälsan, oftast negativt. Arbetsterapeuten arbetar för ökad aktivitetsförmåga och detta kan göra att flyktingar lättare kan integreras i samhället och återfå och bibehålla sin hälsa. Dock finns inte alltid tillräcklig kunskap om kulturella skillnader och likheter inom professionen.

Bakgrund: Miljöpartiet är ett parti som i sitt partiprogram målar en vision om en öppen värld där människor kan röra sig fritt. Att partiet, som tillsammans med Socialdemokraterna satt i regering, medverkade till beslutet att skärpa asyllagstiftningen till EU:s miniminivå i samband med flyktingkrisen 2015 väckte därför reaktioner. Rapporter om en splittrad miljöpartistisk riksdagsgrupp kom och röster höjdes för att partiet borde lämna regeringen. Med tanke på detta är frågan relevant som handlar om varför ett parti agerar i rak motsats till de idéer som är bärande för partiet. Syfte: Syftet är att undersöka vilken, eller vilken kombination av vilka, av Downs teori, Rikers teori och ideologisk förändring, som bäst kan förklara Miljöpartiets agerande gällande flyktingkrisen 2015. Metod: Den studie som gjorts är en fallstudie med samtalsintervju och idéanalys som metod. Det är en teoriprövande studie och fallstudie-formen prövar förklaringskraften i respektive teori. Samtalsintervjuer har skett med två representanter från Miljöpartiet som vid tiden för förhandlingarna om den nya asyllagstiftningen hade centrala roller som riksdagsledamöter i Sveriges Riksdag. Även en idéanalys med hjälp av idealtyper har genomförts på Miljöpartiets partiprogram så väl som på intervjusvaren. En kartläggning av processen inom partiet har också gjorts med hjälp av intervjusvaren och de uppställda kriterierna för slutsatsdragning. Resultat: Analysen visar att det är Rikers teori som har starkast förklaringskraft på Miljöpartiets agerande i samband med beslutsfattandet av den nya asyllagstiftningen. Denna teori handlar kortfattat om att det som driver partier att agera som de gör är strävan efter att inneha regeringsmakten så partiet får så stort inflytande som möjligt. Även indikatorer på att Downs teori skulle ha förklaringskraft finns men de bedöms som svaga. Att det skulle vara en ideologisk förändring som skett är osannolikt men däremot finns det en möjlighet att det kan bli en långsiktig konsekvens av partiets förda politik.

Denna uppsats, ”Den som flyr har inget val, ingen människa är illegal” -En kritisk diskursanalys över framställningen av flyktingar i politik och media, handlar om hur begreppet flyktingar konstruerats i den flyktingpolitiska diskursen i regering/riksdag och hur Dagens Nyheter konstruerat begreppet flyktingar i den flyktingpolitiska diskursen under två olika perioder. Som teori och metod används en kritisk diskursanalys för att ta reda på om flyktingar framställts som en belastning eller en resurs och i så fall hur och vem som belastas eller de blir en resurs för. Analysen visar att synen på flyktingar i riksdagen och regeringen är att de i störst utsträckning är belastning för Sverige och den svenska befolkningen under båda perioderna. Flyktingar har framställts som ett hot både ekonomiskt och socialt. Under den senare av de två perioderna framställdes de även som ett hot mot landets och folkets säkerhet.  Den framställningen som fanns i riksdagen återspeglades under båda perioderna i Dagens Nyheters artiklar. / This paper, " There is nothing illegal about a person, being forced to flee " - A critical discourse analysis of how the construction of refugee concepts in politics and media has changed over time deals with how refugees as concept have been construced in the refugee political discourse in government / parliament and how Dagens Nyheter makes refugees in it Refugee policy discourse for two different periods. As a theory and method, a critical discourse analysis is used to find out whether refugees are presented as a load or resource, and if so, how and who are charged or they become a resource. The analysis shows that the view of refugees in the parliament is that they are to a large extent the burden for Sweden and the Swedish population during both periods. Refugees have been produced as a threat both economically and socially. During the latter of the two periods, they were also produced as a threat to the country and the people's security. The petition that existed in the goverment and the parliament was reflected in Dagens Nyheter's articles in both periods.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever. Det är av stor relevans att en pedagogisk verksamhet inte blandas ihop med en terapeutiskt och i skolan fokuserar man på att arbeta utifrån det friska hos eleverna. Skolan saknar även resurser för att arbeta med ren traumabehandling. Utmärkande är också att Skolverket inte utarbetat nationella riktlinjer för den här verksamheten vilket givit upphov till en del dilemman.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

Syftet med studien var att granska krishanteraring i kommunen gällande flyktingkrisen. Detpågår en flyktingkris i världen och Sverige är en av dem som har haft den generösasteflyktingpolitiken. Sverige har tagit emot ca 160 000 asylsökande, vilket har utmanatkommunernas organisering och resurser. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån har varit:Hur värderar man situationen? Hur agerar kommunen under flyktingkrisen? Studien ärgenomförd med en kvalitativ metod. Intervjuguiden utformades efter de utvalda teorierna;krisers aktivitetsfaser och A Best Practice Model och frågeställningarna besvarades genomsemistrukturerade intervjuer. Studiens syfte och frågeställningar har behandlats genominnehållsanalys med en hermeneutisk ansats och problematiserades med hjälp avreferensramen mänskliga rättigheter som kopplades till socialt arbete. Resultatet somframkom visar att kommunen hanterar flyktingkrisen genom att skapa snabba beslutsvägaroch prioritera krisen i första hand.