Undersökningen är en ideationell textanalys av åtta artiklar ur två specialbilagor som kretsar kring flyktingkrisen. Bilagorna släpptes precis efter att en bild på en drunknad flyktingpojke publicerats i media och kom från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Analysen syftar till att, med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell grammatik, utreda vilken beskrivning av världen som skapas i tidningarnas språk. Utifrån ordet flykting undersöks den lexikogrammatiska realiseringen av ordet i en transitivitetsanalys och i nominal-sammansättningar. Resultatet påvisar att flykting är ideationellt underordnat samt att det finns skillnader mellan de två tidningarna: Dagens Nyheter framställer i större grad än Svenska Dagbladet flyktingarna som utgångspunkt för händelserna. Sammantaget leder resultatet till diskussionen vad flyktingkrisen egentligen åsyftar om flyktingarna inte är utgångspunkten i rapporteringen.

Syftet med studien var att granska krishanteraring i kommunen gällande flyktingkrisen. Detpågår en flyktingkris i världen och Sverige är en av dem som har haft den generösasteflyktingpolitiken. Sverige har tagit emot ca 160 000 asylsökande, vilket har utmanatkommunernas organisering och resurser. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån har varit:Hur värderar man situationen? Hur agerar kommunen under flyktingkrisen? Studien ärgenomförd med en kvalitativ metod. Intervjuguiden utformades efter de utvalda teorierna;krisers aktivitetsfaser och A Best Practice Model och frågeställningarna besvarades genomsemistrukturerade intervjuer. Studiens syfte och frågeställningar har behandlats genominnehållsanalys med en hermeneutisk ansats och problematiserades med hjälp avreferensramen mänskliga rättigheter som kopplades till socialt arbete. Resultatet somframkom visar att kommunen hanterar flyktingkrisen genom att skapa snabba beslutsvägaroch prioritera krisen i första hand.

The problem definition of the essay is established by the gendergap that has shown its significance in the refugee migration between 2010 and 2016. The purpose of the essay is to examine the Swedish parliament parties suggestions about the gender mainstreaming of the family migration. The relevance of the family migration research depends on the fact that the category is the only one with women majority. That depend, as previous research has shown, on the circumstances women experiencing in their home countries and on their way to Europe. Except the gender mainstreaming of the suggestions the content and the change of these has also been analyzed. The method of the essay is a qualitative textual analysis where the mainstreaming strategy has converted to a flow chart to answer the research question. The results has shown that only a few parties have included a gender perspective to their suggestions. The results has also shown that the Social Democrats, the Green Party, the Moderate Party and the Sweden Democrats have changed their conclusions on the subject since 2010. It is also a fact that these parties has converged their content towards the Sweden Democrat’s.

Under flyktingkrisen 2015 hårdnade debatten kring flyktingmigration och de främlingsfientliga rösterna höjdes. Som ett resultat av den mediala uppmärksamheten kring flyktingkrisen anses nu invandrings- och integrationsfrågan vara den överlägset viktigaste samhällsfrågan i Sverige. Forskning kring främlingsfientlighet har i stor utsträckning genomförts ur majoritetsbefolkningens perspektiv, i denna studie ligger fokus istället på personer med utländsk bakgrund och deras erfarenheter av främlingsfientliga attityder. Genom en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts har denna studie undersökt hur personer med utländsk bakgrund upplever främlingsfientlighet och dess orsaker i relation till medierapportering kring invandring och flyktingfrågor. Resultatet har analyserats med hjälp av Intergroup threat theory, Cultivation theory och stereotypisering och visar att främlingsfientlighet existerar mellan majoritets- och minoritetsgrupper men även inom minoritetsgrupper. De upplevelser som identifieras är huvudsakligen vardagliga händelser och dess orsaker grundar sig på samhälleliga problem, kulturskillnader och stereotyper. Enligt respondenterna framställer media personer med utländsk bakgrund och flyktingar övervägande negativt och påverkar därmed attityder och främlingsfientliga åsikter i det svenska samhället. Ett resultat av detta menar respondenterna är att Sverige har blivit mer främlingsfientligt på grund av den mediala rapporteringen kring flyktingkrisen.

Att arbeta med flyktingar är en del av det sociala arbetet som idag blivit väldigt utbrett. Under sommaren och hösten 2015 ökade antalet flyktingar som anlände till Sverige och arbetet blev mer krävande än någonsin. Personer som arbetade med dessa flyktingar fick dra ett stort lass för att täcka upp för de växande behoven. Mycket ny personal rekryterades och antalet asylboenden, däribland boenden för ensamkommande barn, ökade markant i Umeå kommun. I samband med detta ändrades också förutsättningarna för den personal som arbetade med ensamkommande barn. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vilken upplevelse personal på boenden för ensamkommande barn hade av detta och om de upplevde någon väsentlig skillnad i sin arbetssituation. Intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide som konstruerades utifrån områdena egna uppfattningar, tidigare forskning samt Theorell & Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Resultatet visar att personalen upplevde en stor förändring i arbetet och dess omfattning. Den övergripande känslan bland deltagarna var negativ och det visade sig att strukturen ändrats såväl i arbetsuppgifterna som i flyktingverksamheternas organisation. Den mest framträdande skillnaden i arbetet nu jämfört med innan flyktingkrisen, gällde relationen till ungdomarna. Relationerna ansågs bli lidande till följd av den ökade arbetsbelastningen, då det inte längre fanns tid till varken etablerandet eller bibehållandet av dem.

No description available.

På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.

Denna uppsats redovisar en kvalitativ kritisk textanalys av nyhetsrapporteringen i Sverige, Frankrike och Turkiet kring flyktingsituationen år 2015 med fokus på ländernas största dagstidningar: Dagens Nyheter, Le Monde och Hürriyet. Studiens material bygger på sammanlagt tolv artiklar, fyra från varje dagstidning, hämtat från DN, Le Monde och Hürriyet som är publicerade under november månad år 2015 – tidsperioden då ämnet var högst aktuellt. Det teoretiska ramverket i uppsatsen bygger på Jesper Strömbäcks forskning om nyhetsfaktorer och Hallin och Mancinis tre modeller inom medieforskning som är den demokratiskt-korporativistiska modellen, den liberala modellen och den polariserade pluralismen: tre mediepolitiska system. Genom att besvara våra frågeställningar ämnar vi att undersöka om tidningarnas rapportering skiljer sig, hur flyktingarna framställs i texterna, vilka som får komma till tals och om man kan se skillnader mellan ländernas medier under angivna perioden som kan bero på deras mediesystem. Studien visar att alla artiklar har sitt nyhetsvärde i samma rötter – nämligen elitcentrering, kontinuitet och närhet. Stark politisk parallellitet är en faktor som alla tre länder har gemensamt. Däremot kan rapporteringen tyda på att de tillhör olika mediesystem, Sverige med informativ och objektiv journalistik i jämförelse med Turkiet och Frankrike som är politiskt centrerade med inslag av åsiktsbevakande journalistik. Slutligen är det politiska aktörer som får komma till tals och inte flyktingarna.

Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

This paper sets out to examine the correlation between social trust and ethnic heterogeneity. Between the years 2011 and 2015 Sweden experienced a previously unprecedented increase in the number of people applying for asylum. The study uses data from a nationwide survey to measure social trust under the period 2011 to 2017. With basis in previous studies, the essay hypothesises a negative relationship to be found between the two types of social trust examined (local and generalised trust) and the proportion of foreign-born inhabitants in Sweden’s 21 counties. The methodology used is regression analysis with and without fixed county effects. Initial bi- and multivariate regression models present a small negative correlation between social trust and ethnic diversity. However, when a fixed effects model is used the relationship turns positive for local trust and loses all statistical significance for generalised trust. The main conclusion is that ethnic heterogeneity does not seem to affect trust in the short term.