Att externa kriser utanför ett samhällssystem kan leda till en policyförändring är något som ofta hävdas i policylitteraturen. Idag möts Europa och Sverige av den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Detta har satt stora krav på hur man ska hantera flyktingmottagandet på ett så effektivt sätt som möjligt. I denna uppsats utförs en analys av regeringens argument för att införa en mer restriktiv flyktingpolitik. Studien undersöker hur regeringen argumenterar för införandet av åtgärderna, varför de införs, och ämnar således ge en djupare förståelse av varför krisen ledde till en förändring i politiken. Uppsatsen ansats är att belysa resultatet utifrån teori om policyförändring och undersöka mekanismen mellan kris och förändring. För att urskilja vilka huvuddragen i regeringens argument är och huruvida dessa stämmer överens med uppsatsens olika antaganden om hur en kris leder till förändring har argumenten för policyförändringen granskas kritiskt. Detta har gjorts genom att studera publicerat material där åtgärderna presenteras och diskuteras utifrån olika vinklar. Studiens resultat tyder på att regeringens argument för de restriktiva åtgärderna inte bara kan antas bero på att en extern kris gör det resursmässigt omöjligt att implementera den tidigare policyn utan det finns flertal argument som pekar på en annan mekanism.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

The problem definition of the essay is established by the gendergap that has shown its significance in the refugee migration between 2010 and 2016. The purpose of the essay is to examine the Swedish parliament parties suggestions about the gender mainstreaming of the family migration. The relevance of the family migration research depends on the fact that the category is the only one with women majority. That depend, as previous research has shown, on the circumstances women experiencing in their home countries and on their way to Europe. Except the gender mainstreaming of the suggestions the content and the change of these has also been analyzed. The method of the essay is a qualitative textual analysis where the mainstreaming strategy has converted to a flow chart to answer the research question. The results has shown that only a few parties have included a gender perspective to their suggestions. The results has also shown that the Social Democrats, the Green Party, the Moderate Party and the Sweden Democrats have changed their conclusions on the subject since 2010. It is also a fact that these parties has converged their content towards the Sweden Democrat’s.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en mer restriktiv riktning. Metoden som har använts i undersökningen av källmaterialet är en kombination av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys. Undersökningsperioden har avgränsats till tre nedslag: 1965 till 1970, 1975 till 1980 och 1985 till 1993.   I resultaten kunde jag se en utmaning i invandrarnas integration som krävde särskilda åtgärder. Vissa partier kunde dock se fler fördelar med invandring så som arbetskraftsinvandringens positiva påverkan på den svenska arbetsmarknaden och flyktinginvandringens effekt som innebar en ökad välvilja och solidaritet bland det svenska folket. Vissa partier uttryckte dock en oro att en för omfattande flyktinginvandring skulle leda till mer främlingsfientlighet i samhället. Vid slutet av undersökningsperioder märktes en polarisering i debatten där vissa partier hade tydliga kommunitaristiska uppfattningar som innebar att Sveriges befolkning inte fick påverkas negativt av en för generös flyktingpolitik. Andra partier uttryckte kosmopolitanistiska åsikter som innebar att de ansåg att det svenska samhällets problem inte kunde jämföras med de svåra situationerna och problem som flyktingarna befann sig i.   När det gäller frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en restriktiv riktning visade riksdagsdebatterna en mer ansträngd situation redan efter 1985 och vissa beslut som diskuterades i riksdagen som ledde till en minskning av asylsökande skedde under året 1989. / The purpose of this study has been to analyse the debates about immigration and refugee policy in the Swedish parliament between the years 1965 and 1993 in order to find out which difficulties and possibilities the different parties saw connected to immigration and refugees. I also aimed to contribute with empiricism regarding the question of when Swedish refugee policy started going towards a more restrictive direction. The method used in the research was a combination of argumentation analysis and qualitative textual analysis. The research period has been delimited to the following years: 1965 to 1970, 1975 to 1980 and 1985 to 1993.   In the result I could see a challenge connected to the immigrants’ integration which demanded special measures from the state. Certain parties could see more advantages of immigration such as the labour migrations positive effects in the Swedish labour market and refugee migrations effect which contributed to rising tolerance and solidarity among the Swedish people. Some parties, however, expressed a concern about increased refugee immigration leading to a rise of xenophobia within the society. By the end of the research period there was a noticeable polarization of the debate which meant that some parties had obvious communitarian opinions which meant that the Swedish citizens shouldn’t be negatively affected by what was considered a too generous refugee policy. Other parties showed cosmopolitan ideas and believed that the problems of the Swedish society couldn’t be compared to the difficulties that refugees had to deal with.   Regarding the question of when Swedish refugee policy started heading towards a more restrictive direction, the debates showed a strained situation as early as 1985 but the decisions which were discussed in parliament which led to a reduction of asylum seekers took place during 1989.

Denna uppsats undersöker om antalet flyktingar som anlände mellan 2010–2018, under vilket den så kallade ”flyktingkrisen” inträffade, har lett till en ökad opinion för en mer restriktiv flyktingpolitik i Sverige. För att beskriva det utgår uppsatsen både från teorier om hur invandring kan påverka mottagarlandets arbetsmarknad och vilken inverkan kontakter mellan majoritets- och minoritetsgrupper har. För att besvara frågeställningen har ett paneldataset med invånarnas flyktingpolitiska attityder skapats utifrån data från SOM-undersökningarna och flera socioekonomiska kontrollvariabler. Genom att använda både en OLS- och fixa-effekter-modell finner vi att ett större flyktingmottagande uppvisar ett negativt men icke-signifikant samband med en mer generös syn på Sveriges flyktingmottagande. Förändringarna som setts i de flyktingpolitiska attityderna under tidsperioden verkar snarare bero på generella normförskjutningar i hela landet. Att signifikanta resultat saknas kan dock bero på att uppsatsen mäter en för kort period efter flyktingkrisen, vilket vidare studier bör undersöka.

<p>Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.</p>

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

The aim of this study is to examine how daily newspapers in Sweden are reportingabout the reception of refugees. To do this we have done a qualitative textanalysis of different text articles published in Dagens Nyheter, Göteborgs-Postenand Sydsvenskan. We have created three different problem perspectives that willshow how and in what way the daily newspapers are writing about the receptionof refugees in Sweden. We used agenda-setting theory as one of our theoreticalperspectives. The theory states that those issues that media addresses morefrequent to will be those that people tends to think are the most important socialissues. Research shows that media today has gotten more power to sett the agendaand to create (new) social problems. Using agenda-setting theory gives us thelegitimacy to study our material in the way we want to.Our text analysis indicates that the articles are portraying the reception of refugeesas a threat to Sweden the Swedish welfare system and that the reception ofrefugees, are and will become, problematic for Sweden in one or another way.