Den här uppsatsen syftar till att visa hur olika uppfattningar om jämställdhet hos några kommunalt anställda öppnar upp möjligheter till tre olika former av jämställdhetsintegrering som Judith Squires har identifierat. Genom intervjuer besvaras frågan om vilka idéer som finns representerade hos de kommunanställda. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys där koder har hämtats från Squires teori om hur argument för jämställdhet också öppnar upp för en viss typ av jämställdhetsintegrering. Syftet är även att undersöka om det uttrycks argument för jämställdhet som öppnar upp för en så kallad transformativ jämställdhetsintegrering, vilket är den enda formen som, enligt Squires, möjliggör en djupare förändring av samhället. Något som den svenska jämställdhetspolitiken faktiskt har som mål. Resultatet visar att det förvisso finns personer som talar om jämställdhet utifrån ett sätt som skulle kunna generera en transformerande jämställdhetsintegrering, men även att den allmänt vedertagna bilden i kommunen snarare inte verkar tala för detta.

The problem definition of the essay is established by the gendergap that has shown its significance in the refugee migration between 2010 and 2016. The purpose of the essay is to examine the Swedish parliament parties suggestions about the gender mainstreaming of the family migration. The relevance of the family migration research depends on the fact that the category is the only one with women majority. That depend, as previous research has shown, on the circumstances women experiencing in their home countries and on their way to Europe. Except the gender mainstreaming of the suggestions the content and the change of these has also been analyzed. The method of the essay is a qualitative textual analysis where the mainstreaming strategy has converted to a flow chart to answer the research question. The results has shown that only a few parties have included a gender perspective to their suggestions. The results has also shown that the Social Democrats, the Green Party, the Moderate Party and the Sweden Democrats have changed their conclusions on the subject since 2010. It is also a fact that these parties has converged their content towards the Sweden Democrat’s.

No description available.

The Swedish authorities' work on the implementation of gender equality often means that they produce different action plans and policies to regulate how the authority will work for gender equality. This has been criticized by gender researchers as they have been given the character of becoming an administrative measure that develops checklists and control documents and does not handle the problems of an unfair gender balance within the organization. We have chosen to investigate one of Sweden's largest authorities, the Swedish Armed Forces (SAF), through a qualitative approach.The purpose of the essay isto analyze why SAF fails torecruit more women through an analysis of SAF gender equality plans between2009 and 2019.Hereby we have carried out a selection of texts that have been guiding for the gender equality work within SAF from 2009 to 2019. Inorder to analyse these documents, we have used Bacchi's WPR analysis as well as theories within gender research to try to explain how SAF's work on gender equality with focus on what problems and solutions are formulated and what effects this will have on how this work is conducted. Ourconclusion isthat, what SAF considers to be problematic in its gender equality work can be linked to working conditions within SAF such as, harassment and sexual harassment within the SAF, problems recruitment of women to SAF, lack of knowledge about gender equality and lack of responsibility primarily among managers and also employees within SAF. To explain why SAF problematizes as they do, we have used gender research theories. One explanation we see is that the neo-liberal governance methodology of authorities in Sweden today means that gender equality is depoliticized and reduced to bureaucratisation and the creation of checklists, plans and measurable results that are to be audited. The second explanation for SAF problems in their gender equality work we found is the homosociality and the male norm that has long existed within the authority. It counteracts gender equality work within the authority

<p>Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ”lika behandling”, ”kvinnans perspektiv” och ”genusperspektivet” som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete. Studien visar ett möjligt glapp mellan kunskapen på regional nivå och viljan att utveckla jämställdhetsperspektivet på kommunal nivå och att det främsta forumet att få information om invånarnas intressen är samrådet. Den påvisar också att det finns en motvilja att ställa sig bakom positiv särbehandling av kvinnor i planeringen.</p><p>Nyckelord: Jämställdhetsintegrering, genusperspektiv, planering.</p>

No description available.

Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Gunnel Forsberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ”lika behandling”, ”kvinnans perspektiv” och ”genusperspektivet” som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete. Studien visar ett möjligt glapp mellan kunskapen på regional nivå och viljan att utveckla jämställdhetsperspektivet på kommunal nivå och att det främsta forumet att få information om invånarnas intressen är samrådet. Den påvisar också att det finns en motvilja att ställa sig bakom positiv särbehandling av kvinnor i planeringen. Nyckelord: Jämställdhetsintegrering, genusperspektiv, planering.

Denna uppsats behandlar hur Ovanåker kommun arbetar med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omständigheter som påverkar arbetet. Studien är uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod där den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmäktige, en gymnasielärare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt präglar kommunen och olika aktörer arbetar med jämställdhet på olika vis. Med ett fåtal undantag satsar samtliga aktörer på en jämn könsfördelning. Dessutom så diskuteras frågan inom skolan, planeringen och politiken för att alltid ha ett jämställdhetstänk med i olika projekt och processer. Det finns olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet vilka bland annat är hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket i sin tur formar samhällets strukturer. Samhället är under en ständig förändring och både kvinnor och män anses ha förändrats. För att främja jämställdhetsintegrering är det viktigt att aktivt arbeta med frågan och diskutera kring den med olika parter för att den ska vidareutvecklas.

<p>This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method. Our theoretical framework consists of Gösta Esping-Andersen’s welfare state theory, Yvonne Hirdman’s gender theory and the theory of Europeanization.</p><p>During the Swedish presidency Sweden choose to focus on putting gender mainstreaming into all policy areas. We found the Swedish presidency being quite effective, concerning gender equality. A lot of discussions about gender equality took place and a few decisions were made. We found some indicators showing that Swedish gender policy and women’s situation has been affected by the EU-membership and Europeanization. But we also found that the EU is not the whole cause of changes in policies affecting women.</p>

I den svenska politiken är arbete av avgörande betydelse för människans liv då det ska förhindra utanförskap och inverka positivt på människans fysiska och psykiska hälsa. I och med detta har arbete fått en stor roll även i integrationspolitiken. Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare och Arbetsförmedlingen fick överta huvudansvaret för etableringsarbetet. Syftet med denna reform var bland annat att främja jämställdhet och öka kvinnors sysselsättning. Trots detta är nyanlända invandrade kvinnor bland de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Nu efterfrågas mer jämställdhetsintegrering. En metod som väckt skilda åsikter vad gäller dess omvandlande potential kontra dess förmåga att i själva verket befästa normer. För att undersöka jämställdhetens närvaro i etableringsuppdraget, och vilka effekter den får för kvinnorna har en kritisk policyanalys, med diskurser i fokus genomförts. Hur formar politiken jämställdhet och individer genom policy då kön inte är den enda diskrimineringsgrunden? Genom att studera jämställdhetsdiskurser som cirkulerar i etableringsuppdragets policydokument, samt i intervjuer med myndighetsanställda på arbetsförmedlingen. Visade resultaten i studien att istället för att jämställdhet hade den omvandlande effekt som den ofta förknippas med, var det begreppet jämställdhet som omvandlades från ambition till projekt då det skulle gå från policy till handling. Risken finns då att strukturer fortgår och kvinnornas förutsättningar förblir samma.