Bakgrund: Organisationskultur är ett begrepp med olika definitioner och eftersom en kultur inte går att mäta krävs det istället tolkningar för att förstå organisationskulturen. Denna studie grundas på två svenska myndigheter, Försvarsmakten och Polismyndigheten, vars kulturer är präglade av historia och tradition. Båda myndigheterna beskriver att de befinner sig i en kulturförändring. En planerad förändring av rådande organisationskulturen kan utspela sig olika beroende på interna och externa faktorer. Jämställdhetsintegrering i myndigheter är en strategi som regeringen har beslutat ska implementeras i statliga myndigheter, vilket innefattar att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla nivåer inom verksamheten. Jämställdhetsintegrering tolkas som ett försök till kulturförändring då rådande strukturer, normer och värderingar i organisationskulturen måste synliggöras och hanteras för att jämställdhetsperspektivet ska kunna implementeras på alla nivåer. Syfte: Studien syftar till att öka kunskapen om hur chefer inom två svenska myndigheter tolkar organisationskulturen och en planerad förändring av den. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, fyra från Försvarsmakten och fyra från Polismyndigheten. Slutsats: Chefer inom både Polismyndigheten och Försvarsmakten ser på sina respektive organisationskulturer på liknande sätt. De båda studerade myndigheterna ser i vissa fall på sina organisationskulturer som variabler, möjliga att förändra och påverka genom ledarskap. I andra fall ses organisationskulturerna på som rotmetaforer, där förändring sker genom påverkan från samhället och när medarbetare socialt interagerar med varandra. Då svaren går åt olika håll kan det konstateras att de båda studerade myndigheterna hamnar någonstans mittemellan de båda synsätten. / Background: Organizational culture is a concept with different definitions and since a culture cannot be measured, interpretations are required instead to understand the organizational culture. This study is based on two Swedish authorities, the Swedish Armed Forces and the Swedish Police Authority, whose cultures are characterized by history and tradition. Both authorities describe that they are in a cultural change. A planned change in prevailing organizational cultures can take place differently depending on internal and external factors. Gender mainstreaming in authorities is a strategy that the government has decided to implement in government agencies, which includes that a gender equality perspective must be integrated at all levels within the business. Gender mainstreaming is interpreted as an attempt at cultural change as prevailing structures, norms and values in the organizational culture must be made visible and managed for the gender equality perspective to be implemented at all levels. Purpose: The study aims to increase knowledge of how managers within two Swedish authorities interpret the organizational culture and a planned change in it. Method: The study was conducted with a qualitative method through semi-structured interviews with eight respondents, four from the Swedish Armed Forces and four from the Swedish Police Authority. Conclusion: Managers within both the Swedish Police Authority and the Swedish Armed Forces view their organizational cultures in a similar way. The two studied authorities in some cases see their organizational cultures as variables, possible to change and influence through leadership. In other cases, organizational cultures are seen as root metaphors, where change takes place through influence from society and when employees socially interact with each other. As the answers go in different directions, it can be stated that the two studied authorities end up somewhere in between the two approaches.

Under 2018 byggs den nya transportnoden Rosengårds station i Malmö. Syftet med denna studie är att förstå hur jämställdhet används som verktyg i planeringsprocessen för att skapa ett transportsystem som svarar mot både kvinnor och mäns behov på ett likvärdigt sätt. Malmö utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering antogs 2011 av Malmö stad och fallstudien utforskar hur jämställdhetspolicys implementerats i planeringen av Rosengårds station. Studien består av semi-strukturerade intervjuer och dokumentanalyser. Fallstudiens resultat pekar på att det jämställdhetsarbete som bedrivits främst har fokuserats på trygghet och saknar de kvalitativa ansatser som skulle behövas. Försvårande omständigheter i jämställdhetsintegreringen av planeringen har varit såväl organisatoriska som kunskapsmässiga faktorer, samt maktstrukturer i samhället. En kollektivtrafiksatsning som Rosengårds station är inte samma sak som att satsa på jämställdhet. Malmö stad uppfyller inte sina egna mål om jämställdhet som en del av alla beslut och planer. Glappet mellan visioner i policydokument kring jämställdhetsintegrering och det faktiska arbetet i Rosengårds station är stort, policymålen omsätts inte till praktisk handling. / In 2018, the new transport node Rosengård Station, will be built in the Rosengård district of Malmö. The purpose of this study is to understand how gender equality is used as a tool in the planning process to create transport system that aims to cater for both women and men’s needs in an equivalent way. In 2011, Malmö City Council adopted a Development Plan for Gender Mainstreaming. This case study explores how gender equality policies were implemented in the planning of Rosengård Station. The study consists of semi-structured interviews and document analysis. The results from the case study indicate that the gender equality work has primarily focused on security, and consequently lacks qualitative approaches, that this paper argues, is highly needed. There have been several obstacles in the gender mainstreaming of the planning, especially in terms of how it´s been organized, but also to lack of knowledge, as well as power structures in society. A public transport initiative, such as the construction of Rosengård Station, cannot be equaled to investing in gender equality. Malmö City does not fulfil its own goals of gender equality, in terms of its decisions and plans. There is a large gap between visions in policy documents on gender mainstreaming, and what has been realized in Rosengård Station. In other words, the policy goals are not translated into concrete action.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en uttalad målsättning inom internationell samt svensk politik. Under de senaste 20 åren har jämställdhetsintegrering har varit den huvudsakliga strategin för jämställdhetsarbete men långt ifrån alla är överens om hur strategin ska tolkas och praktiskt implementeras inom förvaltningsmyndigheter. Syftet med denna studie var att beskriva hur förvaltningsmyndigheterna Arbetsmiljöverket och Ekonomistyrningsverket tolkar begreppet jämställdhetsintegrering för att sedan redogöra vilka likheter och skillnader som fanns i deras arbetssätt gentemot deras respektive externa verksamhet och även se hur deras utfall kan förklaras. Studiens teoretiska ramverk användas för att belysa möjligheter och begränsningar inom jämställdhetshetsintegrering. Genom en kvalitativ tematisk textanalys presenteras resultatet som visar att myndigheternas implementering av jämställdhetsintegrering skiljer sig åt. Slutsatserna visar likheter och skillnader inom implementeringen där utfallas förklaras utifrån myndigheternas resurskapacitet, kunskap om ämnet och tillgång till externt stöd.

Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga? Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. / This paper aims to gain a picture of how gender equality is implemented in a public administration, from political decision of the board to the practical work in preschool. The survey is conducted in a medium-sized municipality and the selected management is Children- and Youth Administration. This administration was chosen because we believe that it is with help of our children we can change the prevailing norms of equality. By conducting qualitative interviews with people of different hierarchical levels in the organisation, we gained a picture of which operators and which approach is required for gender equality to be a priority all over the organisation. Our questions have been: Does the organization actively work with gender equality and, if so, how? What are the governing documents and policies regulating gender equality? Who has the responsibility in the organization's work with gender equality? What resources are available and how do they use them? and last but not least Is gender equality a priority? The result shows that the municipality have difficulties to implement an active gender equality work. There is an absence of a important dialogue and the gender equality concept is confused with idea of equality. The desire to implement all childrens equal opportunities is strong but knowledge about gender equality and the time to use existing resources are lacking.

The overall aim of this study is to contribute to knowledge about the implementation of equality policies in public sector organisations. This is achieved through the development of a theoretical framework of feminist implementation studies. It involves the study of influential factors that impact upon the implementation process, with the aim of contributing to an understanding of the outcome of implementation processes within the equality policy field. The methodology used is based on qualitative case study research combined with a meta-analysis that allows for comparisons across cases. Four initiatives in the implementation of gender mainstreaming strategy were studied in different contexts, namely, two local municipalities and one government agency in Sweden. The main questions asked are: How was gender mainstreaming implemented? What were the main factors influencing the implementation process and why? What was the impact of change actors working to implement gender mainstreaming? The case studies were conducted using an interactive research approach where the different dilemmas encountered by the gender mainstreaming practitioners are used as a starting point for developing a joint learning process. The thesis comprises an introduction and five published papers. The main findings of the study include how the implementation process developed over time and the impact of the micropractices of the “gender mainstreamers” involved. The study provides insights into the factors influencing the implementation process, and how these factors change over time. Different types and levels of conflict, together and interlinked with different ambiguities, affect the practical work where dilemmas inherent in the concepts of “gender”, “equality” and “change” become central. Overall, the study shows how the specific preconditions for implementation of gender mainstreaming make the local arenas of implementation crucial for understanding the outcomes. / Syftet med avhandlingen är att bidra till kunskapen om implementeringen av jämlikhetsstrategier i offentliga organisationer. Detta görs genom utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för implementeringsstudier med ett feministiskt perspektiv. För att bidra till en ökad förståelse av de resultat som nås inom jämlikhetspolitiken studeras faktorer som påverkar implementeringsprocessen. Studien är baserad på kvalitativa fallstudier och en meta-analys som möjliggör jämförelser mellan fallstudierna. Fyra olika fall av implementering av jämställdhetsintegreringsstrategin har studerats utifrån olika kontexter; i två svenska kommuner och en statlig myndighet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställningar är: Hur implementerades jämställdhetsintegreringsstrategin? Vilka var de huvudsakliga faktorer som påverkade implementeringsprocessen och varför? Hur påverkades processen av de förändringsaktörer som arbetade med att implementera strategin? Fallstudierna har genomförts med en interaktiv forskningsansats i vilken olika dilemman i det praktiska arbetet har använts som utgångspunkt för en gemensam lärandeprocess med de som arbetat med implementeringen av strategin. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling och består av en introduktion och fem publicerade paper. Avhandlingens huvudsakliga resultat inkluderar hur implementeringsprocessen utvecklades över tid och den påverkan som "jämställdhetsintegrerarnas" mikropraktik haft på implementeringen. Avhandlingen visar vilka faktorer som påverkar  implementeringsprocessen samt att dessa varierar över tid. Olika slags konflikter påverkar tillsammans och sammanvävt med jämställdhetsstrategiers mångtydighet det praktiska arbetet i vilket dilemman rörande betydelsen av "kön", "jämlikhet/jämställdhet" och "förändring" blir centrala. Sammantaget visar avhandlingen hur de specifika förutsättningarna för implementering av  jämställdhetsintegreringsstrategin gör det lokala implementeringsarbetet avgörande för att förstå resultaten. / <p>The articles in this Ph.D. thesis are published in full text with kind permisson from Studentlitteratur (article I, II and V), TGV (article II) and VINNOVA (article IV).</p>

Mot bakgrunden av den könsneutrala värnplikten var uppsatsens syfte att identifiera diskurser om gender och jämställdhet inom Försvarsmakten. För att undersöka detta användes en diskursanalys där dagstidningsartiklar och Försvarsmaktens jämställdhetsdokument analyserades utifrån frågeställningarna om hur gender respektive jämställdhet diskuteras och förstås i dessa material. Analysen resulterade i elva identifierade diskurser; sex för gender och fem för jämställdhet. För gender identifierades en binär uppfattning av gender, drivande manlig sexualitet och kvinnliga offer som diskursiva ramar i jämställdhetsdokumenten. I dagstidningarna identifierades diskurser om mäns och kvinnors olika intresse, om maskulint förhållningssätt och manlig sexualitet. I analysen av jämställdhet identifierades en diskurs där kvinnor synliggörs och jämförs mot en osynlig manlig standard samt en diskurs om sexuella trakasserier i jämställdhetsdokumenten. I dagstidningsartiklarna identifierades diskurser om att kvinnor bidrar till försvarets operativa förmåga, att sexuella trakasserier utgör hinder för jämställdhet och att jämn könsfördelning ses som jämställdhet. Diskurserna i jämställdhetsmaterialen och dagstidningarna överlappade varandra till viss del, exempelvis gällande manlig sexualitet och sexuella trakasserier. Utifrån analysen konstaterades att Försvarsmaktens jämställdhetsarbete har ett fokus på sexuella trakasserier. Femininitet associeras till offerskap medan mäns sexualitet formuleras som aggressiv, vilket underbygger förståelsen av sexuella trakasserier inom Försvarsmakten. Den slutsats som dras från uppsatsen är att uppfattningarna om jämställdhet baseras på diskursiva uppfattningar om gender. Likaså baseras uppfattningarna om gender inom organisationen på de diskursiva förståelser som finns om jämställdhet. / In the context of the Swedish conscription being reformulated as gender neutral, this thesis aimed to identify discourses about gender and equality in the Swedish Armed Forces. A discourse analysis was used to identify how gender and gender equality is understood and discussed in newspaper articles as well as in the Swedish Armed Forces’ documents on gender equality. The analysis resulted in six identified discourses on gender. A binary understanding of gender, aggressive male sexuality and female victims were discourses about gender in the gender equality documents, whereas men’s and women’s different interests, masculine attitudes and aggressive male sexuality was discursive perceptions of gender in the newspapers. The analysis resulted in five identified discourses on gender equality. In the gender equality documents a discourse about women being compared to an invisible male standard was identified as well as a discourse about sexual harassment. In the newspapers one discursive notion was that women contribute to the efficiency of the defense; another was that sexual harassment is an obstacle for gender equality and a third discourse regards even gender ratio as gender equality. To some extent, the discourses in the newspapers and the gender equality documents overlapped, for example regarding male sexuality and sexual harassment. The analysis showed a skewed focus on sexual harassment in the Swedish Armed Forces’ gender equality work. Femininity is associated with victim hood while men’s sexuality is articulated as aggressive, which underpins the understanding of sexual harassment. The conclusions that are drawn from this thesis are that perceptions of gender and gender equality are co-constructed, meaning that they mutually depend on and construct each other.

Since the 1990’s the Swedish gender equality work has been characterized by management-inspired models, where New Public Management (NPM) has been particularly influential. An NPM-influenced method for gender equality is called gender mainstreaming – the idea that gender equality should shape all decisions within an organization. This thesis analyzes the Swedish Film Institute’s gender equality reports by highlighting the aspects which the Film Institute believes can measure gender equality and diversity. The analysis looks at these aspects through the lens of organizational theory, with a special focus on NPM and gender mainstreaming. The analysis shows that the Film Institute’s gender equality and diversity goal (as a result of being pursued within the framework of gender mainstreaming) paradoxically is to be interpreted as a method for the goal fulfillment that the Film Institute wants to achieve with the method. The analysis also shows that the work related to gender equality is depoliticized when it takes place within the framework of gender mainstreaming. Thus, gender mainstreaming, rather than benefitting equality and diversity, prioritizes NPM-centered performance management, which inevitably shifts the actual meaning of gender equality and diversity and its perceived relationship to quality – a concept of great importance within the film industry.

Jämställdhet är ett omdebatterat ämne som får allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle och blivit en allt viktigare del av den svenska politiken. För att arbeta för jämställdhet har Sveriges regering beslutat att ha jämställdhetsintegrering som strategi. 2013 skrev Luleå kommun under den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen) vilket innebär ett tydligt engagemang för att arbeta mot att bli en jämställd kommun. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur en kommunal verksamhet tillämpar målstyrning för att integrera jämställdhet i organisationen och hur målstyrning i praktiken används ur ett vertikalt perspektiv. För att besvara studiens syfte har en fallstudie på Luleå kommun genomförts, där fem anställda på olika hierarkiska nivåer inom kommunen deltagit i intervjuer. Utöver intervjuer har interna styrdokument studerats. För att vidare besvara våra forskningsfrågor har begreppen anpassning- och omvandlingstolkning använts för att skapa förståelse för jämställdhetsarbetet. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med induktiva inslag där tidigare forskning kring jämställdhetsintegrering använts för att förstå det empiriskt insamlade materialet. Resultatet från studien visar att Luleå kommuns styrdokument huvudsakligen förhåller sig till anpassningstolkning med fokus på kortsiktiga mål. Resultatet visar också att samspelet mellan de organisatoriska nivåerna inte ger rätt förutsättningar för jämställdhetsarbetets vertikala resa. Resultatet visar att medvetenhet kring att omvandlingstolkningen finns, men att arbetet idag främst handlar om att synliggöra obalanser och reglera omedelbara orättvisor med fokus på anpassningstolkning. Uppsatsens slutsats är att den kunskap inom ämnet stannar högt upp i organisationen vilket medför att jämställdhetsarbetet huvudsakligen innefattar anpassningstolkningen. Studien visar att styrning mot jämställdhet är komplex och att målstyrning medför att jämställdhetsintegrering huvudsakligen tolkas utifrån anpassningstolkning. Avslutningsvis konstateras att om än medvetenhet kring omvandlingstolkningen verkar finnas, tycks de kvalitativa aspekterna av jämställdhet i dagsläget inte “fångas” genom målstyrning. / Gender equality is a discussed topic that is gaining increasing attention in today's society and has become an increasingly important part of Swedish politics. To work towards gender equality, the Swedish government has decided to have gender mainstreaming as a strategy. In 2013, Luleå municipality signed the European Declaration for Gender Equality (The CEMR- declaration), which implicates a clear commitment to work towards becoming an equal municipality. The purpose of this study is to create an understanding of how a municipality applies management by objectives to integrate gender equality into the organization and how management by objectives is used in practice from a vertical perspective. To answer the study's purpose, a case study at Luleå municipality has been carried out, where five employees at various hierarchical levels within the organization participated in interviews. In addition to interviews, internal documents have been studied. In order to further answer our research questions the concepts of adaptation and conversion interpretation have been used to create an understanding of gender equality work.   The thesis is based on a deductive method with inductive elements, where previous research on gender mainstreaming has been used to understand the empirically collected material. The result of the study shows that Luleå municipality’s governing documents mainly relate to the adaptation interpretation with a focus on short-term goals. The results also show that the interaction between the organizational levels does not provide the right conditions for the vertical journey of gender equality work. The result shows that awareness of the transformation interpretation exist, but that the work today mainly is about making imbalances visible and regulating immediate inequalities with a focus on the adaption interpretation. The conclusion of the thesis is that the knowledge on the subject stays on higher levels in the organization, which indicates that gender equality work mainly involves the adaptation interpretation. The study shows that governance towards gender equality is complex and that management by objectives allows gender mainstreaming to be interpreted primarily on the basis of adaptation interpretation. Finally, it is stated that, although awareness of the transformation interpretation seems to exist, the qualitative aspects of gender equality does not seem to be "caught" by management by objectives.

The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose. The theoretical starting points used in this study was organizational theories with discussion of concepts such as institutional isomorphism, rationalized myths, organizational hypocrisy, parallel processes, and especially the theory of loosely coupled systems. The conclusion of this study is that the municipalities within the county of Stockholm handle demands from the environment in different ways. Some municipalities loose couple their system as a temporary solution to deal with various demands placed on the municipality. The result is that there is a lack of coordination within municipalities and their various governments, which in turn results in many municipalities working with the gender issue in parallel processes, hence they lack an overview of the activities in the municipality. These factors are common barriers to gender mainstreaming efforts in the studied municipalities.

I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ”What is the problem represented to be?”. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ”skapas” i policys problemformulering. Efter att materialet analyserats framkom det att jämställdhetsarbetet utgick från flertalet olika problem som inte alltid hade en självklar koppling till jämställdhetsbegreppet. Jämställdhetsarbetet används till smått som stort för att förbättra den kommunala verksamheten. Detta kan medföra en avpolitiserande effekt på jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd.  Analysen visade även att avsaknaden av en tydlig problemformulering, med utgångspunkt i ett könsmaktsperspektiv, utgjorde en försvårande faktor för att åstadkomma en positiv förändring mot ett mer jämställt samhälle. Det som i synnerhet lämnas oproblematiserat i jämställdhetsarbetet är ett strukturellt maktperspektiv, så som könsmaktsordningen. Könsmaktsordningen kan sägas utgöra ”elefanten i rummet” i jämställdhetsarbetet eftersom den är närvarande som teoretisk utgångspunkt men kan samtidigt inte benämnas utan att väcka motstånd. / This paper uses discourse analysis to examine what is portrayed as the problem of gender equality policies and the consequences of the problem representation for gender equality and gender mainstreaming as a political measure. The study was performed in a local context by analyzing Karlstad municipality's equality policy, two gender equality programs as well as a coordination meeting on gender equality issues. The discourse analytic method which is the basis for the analysis is Carol Lee Bacchis policy analysis "What is the problem represented to be?". It is a method approach that analyzes policies with the aim to create an understanding of how problems is "created" in the policies of problems. After the material has been analyzed, it emerged that gender equality was based on several different issues that had not always an obvious connection to the concept of equality. The gender equality work is used for both large and small to improve municipal operations. This can cause a depoliticize effect on gender mainstreaming as a policy measure. The analysis also showed that the lack of a clear problem, starting with a gender perspective, constituted an aggravating factor to effect a positive change towards a more equal society. What in particular is left un-problematised in gender equality work is a structural perspective of power, as gender power relations. Gender power relations can be said to be "the elephant in the room" for gender equality, since it is present as a theoretical basis, but can also not be named without arousing opposition.