Syfte: Samverkansformen partnering är ett relativt nytt koncept inom byggbranschen. Syftet med studien är att analysera och öka förståelse för orsaker till entreprenörer och beställares upplevda hinder och problem med att arbeta i partnering. Främst vilka hinder som finns för båda parter för att de inte väljer partnering som arbetsform och vilka problem som väl uppstår när de arbetar i partneringprojekt.   Metod: För att uppnå målet med studien har partnering studerats utifrån litteraturstudier och intervjuer. Litteraturstudier utfördes för att skapa en grund för intervjuerna då det ger författarna en bredare kunskap om partnering. Totalt intervjuades åtta personer, fyra entreprenörer och fyra beställare varav alla haft olika typer av erfarenhet av partnering. Detta för att kunna besvara studiens tre föreliggande frågeställningarna.   Resultat: Resultatet visar att det existerar hinder och problem i partnering. Hinder för entreprenörerna har varit bl.a. att det har varit för låg budget från beställarna för att de ska ta an sig ett partneringprojekt. Ett stort hinder för beställaren är att de inte behöver entreprenörens tekniska kompetens och att projektet helt enkelt inte behöver vara i partnering. De problem som väl uppstått för både entreprenören och beställaren har varit bl.a. att de inte ändrat på byggkulturen och att de inte är lika engagerade i projektet samt att det varit brist på resurser. För att överbrygga de hinder och problem författarna bidragit med rekommendationer och förbättringsförslag.   Konsekvenser: För att överbrygga de hinder och problem som uppstått för båda parter har författarna kommit med förbättringsförslag. Beställare och entreprenörer bör framförallt ändra på byggkulturen och ha samarbetstanke. Det är viktigt att de inblandade passar för partnering, att det ges tydliga instruktioner så att båda parter vet va som sker i och runt projektet och att partnering bör tillämpas när resurser finns från beställares och entreprenörens håll annars fungerar det inte för partnering är en resurskrävande arbetsform.   Begränsningar: Examensarbetet kommer endast behandla partnering mellan beställare och entreprenör i Sverige. Studien fokuserar på ett stort entreprenadföretag. Om studien hade omfattat mindre företag och med mindre erfarenhet av partnering hade slutsatser blivit bredare. Respondenterna har avgränsats till projekteringsledare, affärschef, platschef, fastighetschef och byggledare. / Purpose: Partnering is a relatively new concept in the construction industry. The aim of this study is to analyze the obstacles and problems for clients and contractors as they work with partnering and how these obstacles and problems can be prevented. Mainly what barriers exist for both parts for not choosing partnering and the problems that arise when they well work in a partnering project.   Method: In order to achieve the aim of this study literature studies and interviews has been chosen as methods. Literature studies were conducted to provide a basis for the interviews because it gives the writers a broader knowledge of partnering. The total amount of interviews were eight people, four entrepreneurs and four clients, all of who had different kinds of experience in partnering. This is to answer the study´s three present issues.   Findings: This study’s results show that obstacles and problems in partnering exists. Obstacles for the contractor has shown that it has been for the low budget from the clients for them to take to a partnering project. A major obstacle for the customer is that they do not need the contractor's technical competence and that the project simply does not need to be in partnering. The problems that arose well for both the contractor and the client have included they have not changed at the culture and that they are not as committed to the project, and the lack of resources. In order to overcome the obstacles and problems the authors helped with recommendations and suggestions for improvement.   Implications: In order to overcome the obstacles and problems encountered by both parties, the authors have come up with suggestions for improvement. Clients and entrepreneur should be above all to change the culture and building cooperation have thought. It is important that those, who are involved in the project, are suitable for partnering. It should be given clear instructions so that both parties know what takes place in and around the project. Partnering should be applied when resources exists from both parts otherwise the partnering project will not work just because it is a resource-intensive work form.   Limitations: This study will deal only with partnering between client and entrepreneur in Sweden. The study focuses on a major entrepreneur. If the study had included the smaller companies with less experience in partnering conclusions had become broader. Respondents has been limited to the construction manager, business manager, branch manager, property manager.

Organisationskultur är idag väl omtalat och det finns flertalet olika exempel på forskning som behandlar ämnet. Diskussioner som är aktuella forskare emellan och som direkt blir av intresse är hur en  kulturförändring sker och vilken betydelse ledarskap har. Med denna kvalitativa studie valde vi därav att försöka öka förståelsen för hur kultur ter sig hos en organisation under pågående förändring. Organisationen vilken studien gjorts på är ursprungligen från Tyskland och verksam på internationell nivå. Denna uppsatsen tog sin utgångspunkt i Sverige och fokuserade på kontoret i Malmö. Vi fann en organisationskultur på ENERCON i Sverige och en organisationskultur på ENERCON i Tyskland där de grundläggande antaganden för kulturen skiljer sig åt. Vi identifierade kulturella olikheter vilket direkt gav en påverkan på kontoret i Malmö. Implementering och utveckling av förändringen har vidare skett på ett sådant sätt att det har funnits en genomgående osäkerhet hos medarbetarna både på nationell och internationell nivå.

Purpose: The purpose of this bachelor's thesis is to investigate the safety culture among employees within the garment factory industry in Bangladesh. This is made in order to increase the understanding of the need for improvements and how these can be made. Methodology: This qualitative thesis has an abductive approach. The empirical findings are based on semi-structured interviews with 26 garment factory workers. Theoretical framework: The thesis deals with two theoretical areas. It addresses the concepts of safety culture and safety climate as well as their relation to organizational culture. Thereto it addresses theories on method implementations and changes in organizational culture. Results: Five recurring themes were found in the semi-structured interviews with factory workers: a new focus among management, training, risk and dangers at work, speaking about safety at work and wish for changes at work. It is hoped that the recurring themes reflect distinctive patterns within organizational and safety culture among garment factory workers in Bangladesh. Conclusions: In the aftermath of Rana Plaza the safety culture within the ready-made garment industry have seen major improvements. However, the safety culture still possesses several of shortcomings. In order for international initiatives to succeed in their objective of creating a safer and healthier ready-made garment industry in Bangladesh these shortcomings must be acknowledged. Thereto a bottom-up perspective must complement a top-down perspective in the ongoing implementation process of an organization culture which aim to empower factory workers and support factory owners to take responsibility for safety and health at work. / Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen var att undersöka säkerhetskulturen bland anställda inom textilindustrin i Bangladesh. Detta görs för att öka förståelsen om behovet av förbättringar och hur dessa kan göras. Metod: Denna kvalitativa uppsats har en abduktiv ansats. De empiriska fynden baseras på semistrukturerade intervjuer med 26 textilarbetare. Teoretiskt ramverk: Uppsatsen behandlar två teoretiska områden. Dels behandlar den begreppen säkerhetskultur och säkerhetsklimat samt deras relation till organisationskultur. Dels behandlar den teorier om metodimplementering och förändringar inom organisationskultur. Resultat: Fem återkommande teman återfanns ide semistrukturerade intervjuerna medtextilarbetare: ett nytt fokus hos ledningen, utbildning, risker och faror i arbetet, att tala om säkerhet på arbetsplatsen samt önskemål om förändringar på arbetet, Förhoppningen är att de återkommande temana speglar tydliga mönster i organisations- och säkerhetskulturen bland textilarbetare i Bangladesh. Slutsatser: I efterdyningarna av Rana Plaza har säkerhetskulturen inom textilindustrin sett stora förbättringar. Säkerhetskulturen lider dockfortfarande av flera brister. För att internationella initiativ ska lyckas nå sin lyckas skapa en säkrare och mer hälsosam textilindustri i Bangladesh måste dessa brister erkännas. Därtill krävs ett bottom-up perspektiv kompletterar ett top-down perspektiv i den pågående implementeringen av en organisationskultur som syftar till att skapa empowerment hos textilarbetare och att stötta fabriksägare till att ta ansvar för en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Bakgrund: Organisationskultur är ett begrepp med olika definitioner och eftersom en kultur inte går att mäta krävs det istället tolkningar för att förstå organisationskulturen. Denna studie grundas på två svenska myndigheter, Försvarsmakten och Polismyndigheten, vars kulturer är präglade av historia och tradition. Båda myndigheterna beskriver att de befinner sig i en kulturförändring. En planerad förändring av rådande organisationskulturen kan utspela sig olika beroende på interna och externa faktorer. Jämställdhetsintegrering i myndigheter är en strategi som regeringen har beslutat ska implementeras i statliga myndigheter, vilket innefattar att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla nivåer inom verksamheten. Jämställdhetsintegrering tolkas som ett försök till kulturförändring då rådande strukturer, normer och värderingar i organisationskulturen måste synliggöras och hanteras för att jämställdhetsperspektivet ska kunna implementeras på alla nivåer. Syfte: Studien syftar till att öka kunskapen om hur chefer inom två svenska myndigheter tolkar organisationskulturen och en planerad förändring av den. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, fyra från Försvarsmakten och fyra från Polismyndigheten. Slutsats: Chefer inom både Polismyndigheten och Försvarsmakten ser på sina respektive organisationskulturer på liknande sätt. De båda studerade myndigheterna ser i vissa fall på sina organisationskulturer som variabler, möjliga att förändra och påverka genom ledarskap. I andra fall ses organisationskulturerna på som rotmetaforer, där förändring sker genom påverkan från samhället och när medarbetare socialt interagerar med varandra. Då svaren går åt olika håll kan det konstateras att de båda studerade myndigheterna hamnar någonstans mittemellan de båda synsätten. / Background: Organizational culture is a concept with different definitions and since a culture cannot be measured, interpretations are required instead to understand the organizational culture. This study is based on two Swedish authorities, the Swedish Armed Forces and the Swedish Police Authority, whose cultures are characterized by history and tradition. Both authorities describe that they are in a cultural change. A planned change in prevailing organizational cultures can take place differently depending on internal and external factors. Gender mainstreaming in authorities is a strategy that the government has decided to implement in government agencies, which includes that a gender equality perspective must be integrated at all levels within the business. Gender mainstreaming is interpreted as an attempt at cultural change as prevailing structures, norms and values in the organizational culture must be made visible and managed for the gender equality perspective to be implemented at all levels. Purpose: The study aims to increase knowledge of how managers within two Swedish authorities interpret the organizational culture and a planned change in it. Method: The study was conducted with a qualitative method through semi-structured interviews with eight respondents, four from the Swedish Armed Forces and four from the Swedish Police Authority. Conclusion: Managers within both the Swedish Police Authority and the Swedish Armed Forces view their organizational cultures in a similar way. The two studied authorities in some cases see their organizational cultures as variables, possible to change and influence through leadership. In other cases, organizational cultures are seen as root metaphors, where change takes place through influence from society and when employees socially interact with each other. As the answers go in different directions, it can be stated that the two studied authorities end up somewhere in between the two approaches.

Throughout time organizations have adapted and implemented different technological solutions to streamline their operation. With the adaption of new technology, employees will have to change their current routines. This readjustment is challenging for organizations because of people’s dislike towards changes. Studies in recent years within organizational change has highlighted soft skills value in this situation. A consulting company in Scandinavia (IT-consulting firm AB) has recently invested in soft skills to manage organizational change. The aim of this study is to investigate how significant soft skills are within IT-related organizational changes, for IT-consulting firm AB and their customers. Our investigation was a qualitative case study involving six semi-structured interviews with employees on IT-consulting firm AB. The results showed that soft skills are hard to define but involves intrapersonal skills like flexibility, adaptation and communication. Soft skills are essential both for IT-consulting firm AB and its customers. Its value creation within IT-related organizational change is interconnected to human activity like relationship building and understanding human needs.

Den ökade datakraften och digitaliseringen av arbete har bidragit till möjligheten att automatisera processer. En metod för att automatisera processer är med Robotic Process Automation (RPA), vilket utför regelstyrda uppgifter baserat på detaljerade processbeskrivningar. Användningen av RPA blir allt vanligare inom den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är Trafikverket som infört RPA för att automatisera processer med målet att frigöra tid för medarbetare. Denna studie har undersökt vad Trafikverkets införande och användning av RPA har inneburit för den digitala arbetsmiljön. Studien har undersökt detta genom att genomföra intervjuer med medarbetare som påverkats till följd av införandet och användning av RPA eller varit delaktig i införandet av RPA-lösningen. Studiens bidrag skapar en ökad förståelse för vad införandet och användandet av RPA har för konsekvenser på digital arbetsmiljö i organisationer i den offentliga sektorn genom att presentera tre konsekvenser. Studien visar att användningen av RPA kan resultera i en initial oro och en upplevd minskad anställningstrygghet bland medarbetarnas. Nya arbetsuppgifter kan uppstå till följd av införandet av RPA, dessa kan upplevas som monotona och irritationsmoment av medarbetarna. Slutligen kan det innebära att medarbetare får mer tid till varierande och kvalificerade arbetsuppgifter med möjlighet till kompetensutveckling. Detta resulterar i att medarbetarna uttrycker en ökad förändringsbenägenhet gentemot fortsatt automatisering med RPA.

An organization’s culture is constantly changing as the organization goes through new challenges and growth. The evolution of the culture will occur naturally, however, it can also be managed and steered in the direction desired by the leaders in the organization. When managing culture change, the leadership is essential for the changes to be established and embedded in the organization. This leadership can take many forms and constellations, and finding a suitable one can be essential. This thesis is an inductive case study aiming to investigate what benefits a shared leadership constellation can entail for the leaders in the organization, what the attitudes towards the constellation are, and how the culture better can be managed by changing to said constellation. The case study is conducted at a manufacturing company in Enköping which has recently expanded its operations significantly. Through this, the culture has not kept up with the changes in the organizations, leading to a vaguely defined culture and plenty of subcultures. The results are found from combining organizational culture theory and leadership theory focusing on shared leadership. The findings suggest that there is potential for the implementation of a shared leadership constellation to both be beneficial for the group of managers and the culture change work that is to be implemented. / En organisations kultur förändras ständigt när organisationen går igenom tillväxt och nya utmaningar. Utvecklingen av kulturen kan ske naturligt, men den kan också hanteras och styras i den riktning som anges av ledarna i organisationen. När man hanterar kulturförändringar är ledarskapet essentiellt för att förändringarna ska etableras och förankras i organisationen som avsett. Detta ledarskap kan anta många olika former och konstellationer, och att hitta rätt form kan vara väsentligt för att den avsedda kulturen ska uppnås. Det här examensarbetet är en induktiv fallstudie som syftar till att undersöka vilka fördelar en delad ledarskapskonstellation kan innebära för ledarna i organisationen, hur attityden mot konstellationen är och hur kulturen bättre kan hanteras genom att byta till denna konstellation. Fallstudien är gjord på ett tillverkande företag i Enköping som nyligen utökat sin verksamhet avsevärt. Genom detta har kulturen inte skalats upp i takt med förändringarna i organisationen, vilket lett till en vagt definierad kultur och ett flertal subkulturer. Resultaten har uppnåtts genom att kombinera organisationskulturteori och ledarskapsteori med fokus på delat ledarskap. Resultaten tyder på att det finns potential för implementeringen av en delad ledarskapskonstellation att både vara till nytta för chefsgruppen, såväl som det kulturförändringsarbete som ska genomföras.

The business environment of the 21st century is rapidly changing. Customers demand are diversifying, governments enforce stricter environmental regulations and start-ups are entering with disruptive business models. Traditional industrial organisations need to adapt to compete on a market revolving around time-to-market actions. One solution for this is to do an agile transformation. This thesis investigates the agile transformation process of traditional organisations through a case study. The objective is to identify find the main success drivers and key challenges in stated transformation. The research was designed to do a qualitative, interview based case study in the automotive and aerospace industries involving four companies from an interpretivistic paradigm. In addition, two companies from insurance and banking and four agile coaches were also part of the case study to establish generalisability. The theoretical and empirical findings succeed to find three main success drivers: management support, identifying the “Why?” and “How?”, and three key challenges: structural legacies, cultural legacies and configuration of transformation process. Additionally, it was found that current transformations in the selected industries are diverging from change management theories, which emphasises a greater focus on changing mindset, behaviour and culture. Finally, the study contributes with actions as to help companies pursuing agile transformation as well identifying a continuous need for research of agile methods in non-software environments. / Marknaden har under 2000-talet ändrats snabbt. Kunders krav på produkter ökar, statliga miljöregleringar träder i kraft och start-ups går in med disruptiva affärsmodeller. I detta läge behöver traditionella industribolag anpassa för att kunna konkurrera på den nya marknaden som kräver en kortare tid till marknaden. En lösning på detta problem är en agil transformation. Den här uppsatsen undersöker de agila transformationsprocesserna genom en fallstudie. Målsättningen är att identifiera de huvudsakliga framgångsfaktorer samt utmaningar som återfinns i nämnda transformationer. Forskningen designades genom en kvalitativ intervjufallstudie hos fyra företag inom vägfordons- och flygplansindustrin från ett interpretivistiskt forskningsparadigm. Vidare deltog två företag från försäkring och bank samt fyra agila coacher för att kunna etablera generaliserbarhet. De teoretiska och empiriska ramverken lyckades hitta tre stycken framgångsfaktorer: ledarstöd, identifierandet and “Varför?” samt ”Hur?”, samt tre primära utmaningar: strukturella och kulturella arv samt konfigurationen av transformationsprocessen. Vidare fann studien att de nuvarande transformationerna som finns i valda branscher divergerar från förändringsledningsteorierna, som i sin tur betonar ett större fokus på förändring av mindset, beteende och kultur. Slutligen bidrar denna studie med föreslagna åtgärder som hjälper företag som genomgår en transformation och identifierar ett fortsatt behov av att forska kring användandet av agila metoder in icke-mjukvaruområden.

The main purpose of this thesis is to analyze how Global Organizations work with Gender Equality, what type of challenges they experience and how they can be addressed. Secondarily, it addresses how Global Organizations can create an international Gender Equality strategy and how Gender Equality work differs among four countries. Earlier research has focused on gender equality as a stand-alone topic, and few models exist to incorporate such work in global organizations that efficiently manages to address the complexity of gender equality across varying cultures and business units. By surveying current research in gender equality, change management, and cultural management, this thesis proposes a framework for change that more adequately manages the inherently subjective nature of gender, together with the cross-cultural complexities of global organizations. The results, analysis, and discussion are based on a literature review enumerating the components of the synthesized framework and on interviews with two Swedish multinational companies, one construction company, and a mining company. Countries of interest are Czech Republic, Sweden, United Kingdom and the United States. Analyzed through this framework, the results indicate an increasing gap between different business units across the organizations, despite an overall increase of Gender Equality in total. The framework suggests that informal systems need to be addressed more explicitly and that centralized initiatives need to better account for geopolitical contexts to stay relevant when educating, informing and dictating change initiatives. The nature of the problem suggests it be managed by a shaping type of strategy with an emphasis on international networks dedicated to the issue. The similarities between Gender equality-specific models, selected change-models and cultural descriptive models indicate that there is possible to amalgamate insights from different academic fields more coherently. Utilizing the definition of gender and confirming the subjective nature of Gender Equalityissues leads to strategy models and cultural descriptions that - independent of Gender Equality work - confirm and strengthens the key takeaways from each model. The research shows that there are overlapping interests and areas of interest between academia and the industry, which is something that can be further developed. / Huvudsyftet med denna masteruppsats är att analysera hur globala organisationer arbetar med jämställdhet, vilken typ av utmaningar de upplever och hur de kan hanteras. Den behandlar även hur globala organisationer kan skapa en internationell jämställdhetsstrategi och hur jämställdhetsarbetet skiljer sig mellan fyra länder. Tidigare forskning har fokuserat på jämställdhet som ett fristående ämne och det finns få modeller som adresserar jämställdhetsarbete i globala organisationer och som effektivt hanterar jämställdhetens komplexitet över olika kulturer och affärsenheter. Genom att kartlägga aktuell forskning inom jämställdhet, förändringsledning och kulturhantering, föreslår denna uppsats ett ramverk för förändring som hanterar könens inherent subjektiva karaktär tillsammans med de globala organisationernas tvärkulturella komplexitet. Resultaten, analysen och diskussionen baseras på en litteraturöversikt som sammanfattar komponenterna i ramverket och intervjuer med två svenska multinationella företag, ett byggföretag och ett gruvbolag. De länder som analyseras är: Tjeckien, Sverige, Storbritannien och USA. Genom en analys utifrån ramverket indikerar resultaten ett ökande gap mellan olika affärsenheter i hela organisationen, trots en total ökning av jämställdheten inom organisationerna. Ramverket tyder på att informella system måste adresseras tydligare och att centraliserade initiativ behöver anpassas bättre utifrån geopolitiska sammanhang för att kunna förändringen ska vara relevant för de olika enheterna. Problemets karaktär tyder på att det hanteras av en formgivande typ av strategi med tonvikt på internationella nätverk som är avsedda för frågan. Likheterna mellan jämställdhetsspecifika modeller, utvalda förändringsmodeller och kulturella beskrivande modeller visar att det är möjligt att sammanfoga insikter från olika akademiska områden till att bli mer sammanhängande. Att utnyttja definitionen av kön och bekräfta den subjektiva karaktären av jämställdhet leder till strategimodeller och kulturella beskrivningar som - oberoende av jämställdhetsarbete - bekräftar och stärker de viktigaste delarna från varje modell. Forskningen visar att det finns överlappande intressen och intresseområden mellan akademin och industrin, vilket är något som kan vidareutvecklas.