No description available.

Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer. / Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Syfte: Samverkansformen partnering är ett relativt nytt koncept inom byggbranschen. Syftet med studien är att analysera och öka förståelse för orsaker till entreprenörer och beställares upplevda hinder och problem med att arbeta i partnering. Främst vilka hinder som finns för båda parter för att de inte väljer partnering som arbetsform och vilka problem som väl uppstår när de arbetar i partneringprojekt.   Metod: För att uppnå målet med studien har partnering studerats utifrån litteraturstudier och intervjuer. Litteraturstudier utfördes för att skapa en grund för intervjuerna då det ger författarna en bredare kunskap om partnering. Totalt intervjuades åtta personer, fyra entreprenörer och fyra beställare varav alla haft olika typer av erfarenhet av partnering. Detta för att kunna besvara studiens tre föreliggande frågeställningarna.   Resultat: Resultatet visar att det existerar hinder och problem i partnering. Hinder för entreprenörerna har varit bl.a. att det har varit för låg budget från beställarna för att de ska ta an sig ett partneringprojekt. Ett stort hinder för beställaren är att de inte behöver entreprenörens tekniska kompetens och att projektet helt enkelt inte behöver vara i partnering. De problem som väl uppstått för både entreprenören och beställaren har varit bl.a. att de inte ändrat på byggkulturen och att de inte är lika engagerade i projektet samt att det varit brist på resurser. För att överbrygga de hinder och problem författarna bidragit med rekommendationer och förbättringsförslag.   Konsekvenser: För att överbrygga de hinder och problem som uppstått för båda parter har författarna kommit med förbättringsförslag. Beställare och entreprenörer bör framförallt ändra på byggkulturen och ha samarbetstanke. Det är viktigt att de inblandade passar för partnering, att det ges tydliga instruktioner så att båda parter vet va som sker i och runt projektet och att partnering bör tillämpas när resurser finns från beställares och entreprenörens håll annars fungerar det inte för partnering är en resurskrävande arbetsform.   Begränsningar: Examensarbetet kommer endast behandla partnering mellan beställare och entreprenör i Sverige. Studien fokuserar på ett stort entreprenadföretag. Om studien hade omfattat mindre företag och med mindre erfarenhet av partnering hade slutsatser blivit bredare. Respondenterna har avgränsats till projekteringsledare, affärschef, platschef, fastighetschef och byggledare. / Purpose: Partnering is a relatively new concept in the construction industry. The aim of this study is to analyze the obstacles and problems for clients and contractors as they work with partnering and how these obstacles and problems can be prevented. Mainly what barriers exist for both parts for not choosing partnering and the problems that arise when they well work in a partnering project.   Method: In order to achieve the aim of this study literature studies and interviews has been chosen as methods. Literature studies were conducted to provide a basis for the interviews because it gives the writers a broader knowledge of partnering. The total amount of interviews were eight people, four entrepreneurs and four clients, all of who had different kinds of experience in partnering. This is to answer the study´s three present issues.   Findings: This study’s results show that obstacles and problems in partnering exists. Obstacles for the contractor has shown that it has been for the low budget from the clients for them to take to a partnering project. A major obstacle for the customer is that they do not need the contractor's technical competence and that the project simply does not need to be in partnering. The problems that arose well for both the contractor and the client have included they have not changed at the culture and that they are not as committed to the project, and the lack of resources. In order to overcome the obstacles and problems the authors helped with recommendations and suggestions for improvement.   Implications: In order to overcome the obstacles and problems encountered by both parties, the authors have come up with suggestions for improvement. Clients and entrepreneur should be above all to change the culture and building cooperation have thought. It is important that those, who are involved in the project, are suitable for partnering. It should be given clear instructions so that both parties know what takes place in and around the project. Partnering should be applied when resources exists from both parts otherwise the partnering project will not work just because it is a resource-intensive work form.   Limitations: This study will deal only with partnering between client and entrepreneur in Sweden. The study focuses on a major entrepreneur. If the study had included the smaller companies with less experience in partnering conclusions had become broader. Respondents has been limited to the construction manager, business manager, branch manager, property manager.

<p>Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år. Data erhölls genom intervjuer som tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet antyder att dynamiska beslutsmodeller möjligen är att föredra i förhållande till statiska, samt att förväntningar måste ingå i en kontext för att få betydelse. Resultatet tyder också på att beslutsfattning i samspel med värdering har betydelse för hur förväntningar uppstår.</p>

<p>Titel:     Mätinstrument: Kundnöjdhet – Att jämföra image, förväntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet är att undersöka de förväntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart på en varumärkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumärkesbaserade nöjdhetsförväntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förväntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförväntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumärkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som är viktigt för de deltagande konsumenterna när de handlar kläder.Metod:Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod där vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förväntningar en varumärkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen på Åhléns i Umeå. Vi utgick från ett deduktivt angreppsätt med befintliga teorier som stöd för våra frågeställningar. Resultat/slutsatser:Resultaten från vår studie ger en inblick i vilka dimensioner som kvinnliga konsumenter förväntar sig bli nöjda med i en modebutik. Våra resultat visar även hur det skiljer sig mellan respondenternas förväntade nöjdhet och upplevda nöjdhet på dimensionerna.Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att varornas kvalitet är den aspekt där förväntningar påverkas allra mest av varumärkesmixen. Bland egenskaper i butiken är väntetid för service och miljöaspekter det som påverkas mest. Sökord:Förväntning (expectation), nöjdhet (satisfaction), image, varumärken.Omfång, sidor:68 sidor + 3 bilagorAntal ref/källor:13 Böcker, 44 Artiklar och Forskningsrapporter, 4 Internetkällor.</p>

Titel:     Mätinstrument: Kundnöjdhet – Att jämföra image, förväntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet är att undersöka de förväntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart på en varumärkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumärkesbaserade nöjdhetsförväntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förväntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförväntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumärkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som är viktigt för de deltagande konsumenterna när de handlar kläder.Metod:Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod där vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förväntningar en varumärkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen på Åhléns i Umeå. Vi utgick från ett deduktivt angreppsätt med befintliga teorier som stöd för våra frågeställningar. Resultat/slutsatser:Resultaten från vår studie ger en inblick i vilka dimensioner som kvinnliga konsumenter förväntar sig bli nöjda med i en modebutik. Våra resultat visar även hur det skiljer sig mellan respondenternas förväntade nöjdhet och upplevda nöjdhet på dimensionerna.Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att varornas kvalitet är den aspekt där förväntningar påverkas allra mest av varumärkesmixen. Bland egenskaper i butiken är väntetid för service och miljöaspekter det som påverkas mest. Sökord:Förväntning (expectation), nöjdhet (satisfaction), image, varumärken.Omfång, sidor:68 sidor + 3 bilagorAntal ref/källor:13 Böcker, 44 Artiklar och Forskningsrapporter, 4 Internetkällor.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år. Data erhölls genom intervjuer som tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet antyder att dynamiska beslutsmodeller möjligen är att föredra i förhållande till statiska, samt att förväntningar måste ingå i en kontext för att få betydelse. Resultatet tyder också på att beslutsfattning i samspel med värdering har betydelse för hur förväntningar uppstår.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa psykologiska faktorers betydelse vid smärta och smärtbehandling. Litteraturstudien bestod av 19 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visar att smärta och smärtbehandling påverkas av psykologiska faktorer såsom förväntningar, tidigare erfarenheter och känslomässigt tillstånd. Det är av betydelse att sjuksköterskan är medveten om de psykologiska faktorer som påverkar smärta och smärtbehandling. Genom denna kunskap kan en maximal smärtbehandling uppnås och risken för att den akuta smärtan övergår i långvarig smärta minimeras.

Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskrev patientens upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. De intervjuade uppfattade sjukgymnastens uppriktighet i att vilja förstå varför patienten sökte. Tillvägagångssättet var genomgående att sjukgymnasten ställde frågor i kombination med en undersökning. I samtalet upplevde patienten sjukgymnastens särskilda intresse av att få en förståelse för individen och få en helhetsbild. Patienterna kände att de blev tagna på allvar och ansåg att sjukgymnastens fullständiga uppmärksamhet var riktad mot patienten som noggrant hann beskriva sina symtom i kombination med att sjukgymnasten kom fram till en funktionsdiagnos med fortsatt behandlingsstrategi. Sammanfattning: Resultatet av studien visade på många förhållanden som ledde fram till ett bra möte. Samspelet mellan patient och sjukgymnast byggde på att sjukgymnasten visade ett intresse, hade empati och gav motivation samt lyssnade till patientens berättelse.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori. Interventioner för akut, reparativt respektive preventivt arbete som kan tillämpas på individ-, grupp- samt organisationsnivå presenterades. Interventionerna sammanfattades i en interventionsmatris. Respondenternas mål var en god och mobbningsfri arbetsplats och i linje med ett salutogent perspektiv förespråkades preventivt arbete. Ett bifynd var att så stor del av frustrationen i mobbningsprocessen relaterades till diskrepanser mellan förväntningar och verklighet. Likheter mellan förväntansdiskrepans och psykologiska kontraktsbrott diskuterades.