Syftet med studien är att finna de nycklar man behöver för att lyckas i affärsförhandlingar. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och förfarandet utfördes på så sätt att vi först införskaffade teoretiskt underlag och därefter genomförde intervjuer till empirin. Vi valde att intervjua personer till empiridelen med lång erfarenhet av ämnet förhandling och som är eller har varit verksamma som chef eller motsvarande i arbetslivet. Utifrån underlaget har vi sedan gjort egna reflektioner. Det visade sig att samarbete och partnerskap var viktiga inslag för att lyckas med framgångsrik förhandling och för att uppnå detta så behövdes en god kommunikation mellan parterna och även en ömsesidig respekt. Detaljer som visade sig ha stor betydelse under förhandlingen var följande; att kunna lyssna, vara ärlig, förstå sig på motparten,Vvara väl förberedd, agera professionellt och vara väl medveten om vilka signaler den egna kroppen sänder ut.

Syfte: Studiens syfte är att studera relationen mellan revisorer och deras klienter och huruvida relationen kan definieras som proaktiv eller som reaktiv, och utifrån detta avgöra om typ av relation påverkar revisorns val av förhandlingstaktik när meningsskiljaktigheter mellan de båda parterna uppstår.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där data samlats in via semistrukturerade intervjuer. Vid insamlandet har delar av intervjuguiden givits en kvantitativ karaktär för att tydliggöra revisorernas taktikval. Såväl analysen som presentationen av resultatet har skett uppdelat i två delar. Inledningsvis presenteras klassificeringen av relationen och därefter redo-görs val av förhandlingstaktik.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att revisorer upplever förhandlingar vara en ovanlig företeelse. Vi fann dock en distinkt skillnad i de taktiker som tillämpades beroende på relation. I båda relationerna var den problemlösande taktiken främst förekommande. I den proaktiva relationen använde sig revisorn dessutom av den kompromissande taktiken medan revisorn i den reaktiva använde sig av den stridande taktiken. Studien indikerar därmed att val av förhandlings-taktik är beroende av relation.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera klienten och dennes syn på såväl relationer som förhandlingar. Vi rekommenderar även att de taktiker som studeras bör kompletteras och/eller omarbetas för att anpassas till de lagar och regler som gäller i Sverige. En fördjupning angående huruvida förhandlingar över huvud taget förekommer finner vi vara av intresse, då revisorer i vår studie ansåg detta tillhöra ovanligheten.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur relationen är en avgörande faktor för den förhandlingstaktik som tillämpas av revisorer, och bidrar därmed till en större medvetenhet till varför förhandlingar tar en viss form. Studien spekulerar även kring flertalet anledningar till varför förhandlingar visat sig förekomma mer sällan än i tidigare publicerad forskning, och bidrar därmed till uppslag för fortsatta studier inom ämnet.   Nyckelord: Revisor, klient, relation, förhandling, oberoende

Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer. / Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Syftet med studien är att undersöka bild-, menings- och subjektskapandets samband och betydelse för barns kreativa utveckling i relation till förskolans uppdrag. Detta är en minietnografisk ansats där videoobservation och barnintervjuer använts i arbetet på en förskola där barnen varit från 3-6 år. Poststrukturalistisk teori och diskursanalys är metoder som använts i analysarbetet med fokus på språkets innebörd av kunskap, subjekt och ritandet som idé i en tillblivande förhandling med de bildliga uttrycken. Studiens resultat visar på att det finns samband mellan hur barnen bedöms och hur de värderar sig själva och varandra. Då prestationen överordnas kan det drabba både självkänslan och lusten till att lära. Empirin i relation till teorin och tidigare forskning visar även betydelsen av att det finns ett eller flera sätt att skapa för att upptäcka sin annanhet och kreativa potential. Det skulle också kunna öka risken för diskriminering ifall alla ska göra lika och vara lika i sinnets förhandling med pennan.

Studiens syfte är att undersöka barns samspel i tillträdet till den fria leken. De frågeställningar som syftet utgår från är hur barn förhandlar med varandra i tillträdet till leken och hur uteslutning i tillträdet till leken sker. I studien användes en kvalitativ metod och det undersökningsinstrument som användes var observation med hjälp av videoinspelning. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 26 barn på två olika förskolor belägna i två olika kommuner. Observationerna transkriberades och analyserades för att kunna urskilja de tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier som barn använder sig av i tillträdet till leken. I studien framkom det att barn använder sig av flera strategier för att ta sig in i en pågående lek. Resultatet visade att vissa tillträdesstrategier är mer förekommande än andra. Det urskiljdes också att uteslutningar i observationerna var mindre förekommande än tillträden och att uteslutningar skedde både i tillträdet till leken samt från den pågående leken. Genom att barnen prövar sig fram med olika strategier blir de skickligare på att avgöra vilken strategi som är mest lämplig i en viss situation. Barnen får också erfarenheter av vilka strategier som kan leda till tillträde och vilka som kan leda till uteslutning. En närvarande pedagog som är lyhörd och kan vägleda barnen för att hitta en lämplig strategi behövs dock när barnen inte har de erfarenheter som krävs.

Lagstiftaren har skapat Lagen om anställningsskydd (LAS) för att skydda de arbetstagarna som arbetat längst i företaget och mot godtycke. Det har blivit allt vanligare att avtala bort LAS, vid uppsägning av personal på grund arbetsbrist. Istället används Medbestämmandelagen (MBL). Fackföreningen kan då förhandla bättre villkor om ersättning för dem som avskedas än vad LAS kräver och de anställda blir överraskade av att de har blivit utvalda trots många år i företaget. Syftet med studien är att genom intervjuer jämföra hur sju olika fackförbund går tillväga vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det finns mycket forskning ur det juridiska perspektivet men lite forskning ur det sociologiska perspektivet. Det menar även Roine Johansson som vill med sin socialpsykologiska studie bidra till teoriutveckling inom organisationsanalysen, den här studien har en stomme av Johanssons förslag om förhandskontroll, kontroll under själva arbetsprocessen och efterhandskontroll. Denna kvalitativa studie visar att fackföreningar inte har ett gemensamt arbetssätt att hantera rutinerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist och fackligt stöd före, under och efter uppsägningsprocessen. För att komma tillrätta med detta och stärka fackföreningsrörelsen samt den svenska modellen, med att arbetsmarknadens parter gör egna avtal, bör de centrala arbetsorganisationerna arbeta fram gemensamma arbetsrutiner vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. De anställda ska också få det fackliga stöd som de förväntar sig med sitt medlemskap. Lagstiftarna bör se över uppsägningsvillkoren vid uppsägningar enligt lagen om anställningsskydd.

Uppsatsen undersöker hur hetereosexuella par i åldern 20 - 40 utan barn väljer film, serier och dokumentärer att titta på tillsammans och vilken betydelse tittandet har för relationen. Genom kvalitativa djupintervjuer med tre kvinnor och tre män som lever i en parrelation syftar studien att undersöka frågorna utifrån Hochschilds och Martins teorier om genus, Asplunds teorier om mikromakt samt teorier runt förhandling. Resultatet uppvisar sju huvudpoänger. För det första att tittande är en ritual, men att vad parterna ska titta på bestäms genom förhandling. För det andra att tittandet verkar vara en del av att konstruera par och förhåller sig till en trevlighetsnorm för rekreativa aktiviteter som bildar ramen för förhandlingen. För det tredje är tittandet funktionsstyrt, vilket påverkar beslutsprocessen. För det fjärde framstår beslutsprocessen som frustrerande för parterna till följd av genuskodade preferenser. För det femte beskrivs tittandets syfte som avkoppling, fast analysen visar att tittandet hjälper paren att skapa en meningsfull gemenskap. För det sjätte skapar tittandet också en samhällelig gemenskap och för det sjunde beskriver både intervjuade män och kvinnor en vilja att nå konsensus i förhandlingarna, men använder mikromakt för att korta ned förhandlingstiden och få igenom sin vilja, något som kan påverka relationens gemenskap negativt. Studien bidrar med ökad kunskap om förhandlingar av rekreativa aktiviteter bland hetereosexuella par utan barn.

Denna uppsats ämnar studera en interkulturell förhandling mellan två parter från Sverige respektive Tanzania. Ur ett retoriskt perspektiv undersöks hur förhandlingsparterna, i denna specifika förhandling, följer Hellspongs interkulturella förhandlingsideal respektive inte, utifrån en analys av attityd och actio. Intressanta sekvenser väljs ut som visar parternas utmärkande drag som sedan transkriberas och analyseras. Slutsatserna visas sedan genom analysens helhet.Resultatet blev att vid de olika förhandlingspunkterna började oftast den part yttra sig som upplevde en viss irritation över att något inte fungerat. Därefter fördes en diskussion om förhandlingspunkten som ledde till att någon eller några av delegaterna var extra uppmärksamma på den interkulturella kommunikationen vilket i sin tur ledde till en rörlighet hos individerna till att se förhandlingsärendet ur ett nytt perspektiv. Därmed kunde parterna finna nya nämnare i problematiken som kunde mynna ut i en ömsesidig förståelse och en eventuell förändrad överenskommelse.

<p>Syftet med vår uppsats är att diskutera hur SME bör agera på den egyptiska marknaden för att göra framgångsrika affärer. Detta genom hänsyn till kulturella skillnader, nätverksbyggande samt personliga relationer. Syftet är att alla företag inte ska behöva göra samma misstag från grunden utan kunna ta lärdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.</p><p>Detta är en kvalitativ studie där vi samlat in data med hjälp av mestadels semi- strukturerade intervjuer där våra respondenter själva fått berätta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter från internationell försäljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angående den Egyptiska affärskulturen.</p><p>Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kännetecknar det väsentliga när ett företag gör affärer i Egypten och baseras på de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen är extremt viktig för att göra affärer i Egypten varför det är grundstenen i modellen. Av detta byggs ett nätverk av kontakter som alla regelbundet måste vårdas för att upprätthålla en god relation.</p><p>Därefter kan en förhandling byggas upp som nästa steg och det har visat sig att en god kunskap om den egyptiska kulturen och religionen kan förenkla en förhandling då det finns en del kulturella faktorer som ett företag skall ta hänsyn till. Som murbruk i modellen ser vi kultur som rör sig löpande genom alla faktorerna.</p>

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur SME bör agera på den egyptiska marknaden för att göra framgångsrika affärer. Detta genom hänsyn till kulturella skillnader, nätverksbyggande samt personliga relationer. Syftet är att alla företag inte ska behöva göra samma misstag från grunden utan kunna ta lärdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort. Detta är en kvalitativ studie där vi samlat in data med hjälp av mestadels semi- strukturerade intervjuer där våra respondenter själva fått berätta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter från internationell försäljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angående den Egyptiska affärskulturen. Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kännetecknar det väsentliga när ett företag gör affärer i Egypten och baseras på de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen är extremt viktig för att göra affärer i Egypten varför det är grundstenen i modellen. Av detta byggs ett nätverk av kontakter som alla regelbundet måste vårdas för att upprätthålla en god relation. Därefter kan en förhandling byggas upp som nästa steg och det har visat sig att en god kunskap om den egyptiska kulturen och religionen kan förenkla en förhandling då det finns en del kulturella faktorer som ett företag skall ta hänsyn till. Som murbruk i modellen ser vi kultur som rör sig löpande genom alla faktorerna.