• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 42
  • Tagged with
  • 42
  • 16
  • 14
  • 12
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Mobbning i förskolan : vad anser pedagoger om mobbning i förskolan?

Eliasson, Vanja January 2012 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare.   Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.     Med anledning av att mobbning börjar någonstans var det viktigt att göra denna undersökning. Resultatet pekar på att mobbning förekommer i förskolan.
2

Uteslutning och inneslutning : En observationsstudie om hur förskolebarn skapar kamratrelationer

Ulander, Johanna, Östblom, Kristin January 2012 (has links)
Preschool is an important social arena for children. This might be the first time that children find themselves in a larger social context and create their first peer-relations. The aim of this study was to examine children’s peer-relations with particular focus on the acts of social exclusion and inclusion, and how children use different strategies to exclude and include each other. Another aim was to investigate how both verbal and non-verbal communication is used in these processes. This study has an ethnographic approach, and the use of video observation as a method enabled us to capture the children’s everyday interactions at preschool. Our results show that children use a number of different strategies to exclude other children that seek access to an ongoing activity to protect the interactional space that they already share. We have seen how children claim access to objects and space, how they say no without explanations, how they tell each other they are not friends and how they refer to arbitrary rules. We have also seen how the children ignore those that seek access to the activity, how they create lies and how they move away from the current location. Children’s interaction with each other is to a large extent about sorting and organizing their peer-relations, and communication is very important in this process. The verbal and non-verbal communication is used to organize the acts of inclusion and exclusion and these acts are important parts of the organization of children’s peer-relations.
3

Får jag också vara med? : En kvalitativ studie om förskolebarns förhandlingar och strategier i tillträdet till leken / May I join? : A qualitative study of preschool children’s negotiations and strategies in the access of play

Thelin, Erica, Selldahl, Isabella January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka barns samspel i tillträdet till den fria leken. De frågeställningar som syftet utgår från är hur barn förhandlar med varandra i tillträdet till leken och hur uteslutning i tillträdet till leken sker. I studien användes en kvalitativ metod och det undersökningsinstrument som användes var observation med hjälp av videoinspelning. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 26 barn på två olika förskolor belägna i två olika kommuner. Observationerna transkriberades och analyserades för att kunna urskilja de tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier som barn använder sig av i tillträdet till leken. I studien framkom det att barn använder sig av flera strategier för att ta sig in i en pågående lek. Resultatet visade att vissa tillträdesstrategier är mer förekommande än andra. Det urskiljdes också att uteslutningar i observationerna var mindre förekommande än tillträden och att uteslutningar skedde både i tillträdet till leken samt från den pågående leken. Genom att barnen prövar sig fram med olika strategier blir de skickligare på att avgöra vilken strategi som är mest lämplig i en viss situation. Barnen får också erfarenheter av vilka strategier som kan leda till tillträde och vilka som kan leda till uteslutning. En närvarande pedagog som är lyhörd och kan vägleda barnen för att hitta en lämplig strategi behövs dock när barnen inte har de erfarenheter som krävs.
4

Matematikbokens betydelse : Styrning eller komplement

Andersson, Johanna, Rask, Emma January 2012 (has links)
Matematikboken har under många år varit ett hett ämne, både inom skolväsendet och media. De teorier som finns inom ämnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. Därav blir vårt syfte att beskriva hur lärare ser på användningen av matematikboken som läromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersätta matematikboken. Empirin har hämtats från fem semistrukturerade intervjuer av matematiklärare på mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lärarna använder sig av matematikboken då de upplever att det ör en trygghet. Även tidsbristen inom skolan gör sig ständigt påmind. Denna tidsbrist leder till mindre användning av annat material i undervisningen. Detta gör att matematikboken blir ett komplement    i undervisningen. Matematikbokens fördelar och nackdelar ställs mot varandra och värderas utifrån teorier.
5

Barns relationsarbete i skolan : Inneslutning, uteslutning och mobbning

Persson, Sofie January 2013 (has links)
A school is a social area in which children and adults meet each other. The school is were friendship, love and also enmity arise. The process to establish, maintain, split up and end relationships is constantly continuously. A Childs way of creating relationships is complex. Bullying and similar offending treatment occur and has always been a huge problem in school. It is a problem that has existed as long as there have been schools. The purpose of my thesis is to investigate children’s relationships in school and in their leisure- time as well as to investigate the school and leisure- time work to discourage bullying and other offending treatment. In order to reach my goal I have used literature, I have handled out questionnaire studies to two third grades classes as well as to two sixth grades classes. I have also been interviewing a headmistress as well as a leisure-time teacher working in a school in Värmland which is of a regular size. Studies show that children's relationship work is a complicated process and children's social interaction and companionship occupies most out of children's waking hours. To exclude any child has been shown to be part of the children's relationship work works. Scientist explains that the exclusion and expulsion documents are used as a tool to build community cohesion and community in a group. Bullying and other kinds of offending treatment affect everyone not just the victims. You’re Child, relative or friend may have been exposed and that is the reason why it is important to highlight this issue.
6

Man är bra mycket kaxigare på Facebook : en kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av social interaktion på Facebook.

Sandström, Helena, Eriksson, Elisabeth January 2013 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet på Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i åldern 16-19 år för att det i den åldern är många som använder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begränsa oss. Den teori vi har använt oss av är socialkonstruktionism och det är utifrån den och tidigare forskning på ämnet sociala medier som vi har gjort vår analys. I resultatet framkom att det normala är att hålla sig i bakgrunden på Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmärksamhetssökande. Det framkom också att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende på Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning. Vi kom till slutsatsen att det sker en viss socialisation på Facebook eftersom ungdomarna genom interaktion lär sig normer och regler för vad som är normalt respektive avvikande och hur de ska förhålla sig till detta.
7

Specialundervisningens störande inslag

Ehn, Katarina, Skog, Linnéa January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare år i den svenska skolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i studien är, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever får specialundervisning? Vilka följder får inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever får specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till?   Studien utgår från en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stängt frågeformulär. Den tar sin utgångspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgångspunkt i fenomenografin där målet är att kartlägga skilda uppfattningar om samma fenomen. Det innebär att informanternas verklighetsuppfattning står till grund för utfallet i studien. Då studien utgår ifrån vuxnas uppfattningar är studien byggd utifrån ett barnperspektiv. Detta innebär att man som vuxen ser till barns behov och hur vuxnas handlingar påverkar barnen, i detta fall, eleverna. Resultatet redovisar att inne- och uteslutning förkommer inom specialundervisningen och att dessa handlingar leder till fler effekter som majoriteten av informanterna är medvetna om. Analysen visar att inne- och uteslutande handlingar är ofrånkomliga i samband med specialundervisningens organisering. En faktor som visat sig viktig är att elevernas känslor tolkas olika av informanterna beroende på vilket kön eleverna har.
8

”Alla får vara med” : En kvalitativ studie om förskollärares reflektioner kring begreppet ”alla får vara med” / ”Anyone can join” : A qualitive study about pree-school teachers reflective thoughts about the concept of “anyone can join”

Sandell, Isabelle, Svensson, Ammie January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare från två olika förskolor ser på begreppet ”alla får vara med”. För att få inblick i hur och om de två olika verksamheterna använder begreppet och vad förskollärarna har för förhållningssätt till begreppet har tre stycken frågeställningar formulerats som berör vad förskollärare har för relation till begreppet “alla får vara med”, vad de har för föreställningar om barns agerande gällande begreppet “alla får vara med” samt hur de hanterar barns uteslutande av varandra i fri lek. Vidare formulerades intervjufrågor för att samla in empiri genom semistrukturerad intervju. I studiens resultat framkommer att majoriteten av de intervjuade förskollärarna tycker att det är ett svårt begrepp att förhålla sig till men att begreppet inte används i någon större utsträckning i de undersökta verksamheterna. Förskollärarna talar om respekt gentemot barnen och rätten att själva välja. I studien diskuteras strategier som används av barn för uteslutning av varandra och hur viktigt det är som förskollärare att vara närvarande för att upptäcka utanförskap och vidare kunna undersöka om det är något självvalt eller om det direkt handlar om uteslutning.
9

Språk för gemenskap och uteslutning

Shirazi, Izabelle, Chaban, Inas January 2016 (has links)
Sammandrag I detta examensarbete vill vi undersöka vilka sociala funktioner modersmålet har i barns fria lek utifrån en grupp arabisktalande flickor under den fria leken på en mångkulturell förskola. Våra frågeställningar är: Hur skapar barnen gemenskap med hjälp av sitt modersmål? Hur fungerar användningen av modersmålet för att utesluta andra barn ur leken?Metoden som vi använder oss av är kvalitativ och vi har valt att observera flickorna med filmkamera samt att vi har gjort en gruppintervju med dem för att utgå från flickornas perspektiv. Med hjälp av begreppen interaktion, uteslutning och kamratkultur har vi analyserat det insamlade materialet. I vår analys beskriver vi sex olika situationer och sammanfattar gruppintervjun för att vi ska få med flickornas perspektiv. Resultatet av vår studie visar hur de tre studerande flickorna använder sitt modersmål för att skapa gemenskap med varandra i leken och för att utesluta andra barn i barngruppen som inte kan prata arabiska ur deras lek.
10

Sociala grupprocesser och mobbning i mellanstadiet : Forskning och föräldraperspektiv

Helmersson, Elin January 2016 (has links)
Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars förståelse av mobbning, genom att utifrån tidigare forskning som inkluderar kontext och sociala grupprocesser beskriva tolka och förstå hur föräldrar uppfattar fenomenet. Urvalet bestod av sex föräldrar som alla hade barn i mellanstadiet. Metoden som användes för datainsamling var halvstrukturerade intervjuer och analysen och kodningen av materialet var inspirerad av ett hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att mobbning, enligt föräldrarna, var alla handlingar som uppfattades som mobbning av motparten. Mobbning skedde främst i övergången i tonåren när barnet gick från barn till vuxen vilket bidrog med en identitetskris som resulterade i en osäkerhet och dålig självkänsla hos barnet. Identitetskrisen som barnet upplevde var en produkt utav antingen en omogenhet, samhällets och vuxnas krav eller en kombination av båda. Osäkerheten och rädslan var även den främsta anledningen till att någon mobbade, blev mobbad eller stod med som åskådare. Vilket i sin tur grundade sig i antingen en medfödd personlighet hos barnet eller i ett beteende som ett resultat av barnets fostran och uppväxt. För att bli kvitt denna osäkerhet och rädsla använde sig barnen av gruppen för att skapa makt, tillhörighet och identitet. Tillhörigheten påverkades utav de normer som rådde, först och främst i gruppen men också i samhället. Att någon avvek från normen kunde starta mobbning men behövde inte alltid vara en orsak. Föräldrarna vägde in alla typer av mobbning och tog även med flera aspekter till varför mobbning sker så som sociala och kulturella dimensioner. Föräldrarna kunskap om mobbning som en social process i en grupp var till viss del begränsad, där mobbning främst ansågs vara en isolerad händelse grundade i personlighet, uppväxt eller samhällsfaktorer snarare än som ett resultat av ett relationsarbete.

Page generated in 0.0757 seconds