<p>I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen. </p><p> </p>

I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen.

Det här är en studie om hur pedagoger i förskolan stödjer barns kamratrelationer. Syftet med studien var att undersöka vilka strategier pedagoger använder sig av för att stödja barns kamratrelationer och hur dessa påverkar barnen. Empirin samlades in genom åtta observationstillfällen på fyra olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna arbetade med tre övergripande strategier: användandet av material, skapande av samspelssituationer samt att agera förebildande. Därtill förekommer också vissa ageranden från de observerade pedagogerna som innebär att barn går miste om att skapa och upprätthålla kamratrelationer. Utifrån vad resultatet sammantaget visar, är det tydligt att pedagogerna hade en viktig roll i stödjandet av barns kamratrelationer. I analysen problematiseras hur pedagogernas agerande möjliggör eller försvårar för barnen att få ett erkännande som stärker deras självbild. Studiens slutsats är att när pedagoger tillämpar en strategi skapar det fler samspelssituationer som utvecklar barnens sociala kompetenser och som på sikt förväntas leda till fler kamratrelationer.

Preschool is an important social arena for children. This might be the first time that children find themselves in a larger social context and create their first peer-relations. The aim of this study was to examine children’s peer-relations with particular focus on the acts of social exclusion and inclusion, and how children use different strategies to exclude and include each other. Another aim was to investigate how both verbal and non-verbal communication is used in these processes. This study has an ethnographic approach, and the use of video observation as a method enabled us to capture the children’s everyday interactions at preschool. Our results show that children use a number of different strategies to exclude other children that seek access to an ongoing activity to protect the interactional space that they already share. We have seen how children claim access to objects and space, how they say no without explanations, how they tell each other they are not friends and how they refer to arbitrary rules. We have also seen how the children ignore those that seek access to the activity, how they create lies and how they move away from the current location. Children’s interaction with each other is to a large extent about sorting and organizing their peer-relations, and communication is very important in this process. The verbal and non-verbal communication is used to organize the acts of inclusion and exclusion and these acts are important parts of the organization of children’s peer-relations.

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja goda kamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation. Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sitt arbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på hur en bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen. Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ett viktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat är någon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger du får inte vara med.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera. Just att få barnen delaktiga i den fria leken kände många av pedagogerna var en stor utmaning men något de verkligen arbetade med och som de ville uppnå.

No description available.

Syfte med uppsatsen är att ta reda på om ungdomar efter diskussioner kring politiska och samhälleliga frågor påverkar varandras åsikter och blir mer lika. Studien baseras på enkätsvar från gymnasieelever som följts från årskurs ett i gymnasiet till årskurs två från tre skolor i Örebro. Totalt deltog 1688 elever i denna longitudinella studie. Multipel regressionsanalys visade att ungdomarna påverkar varandra men deras åsikter blev inte mer lika varandra över tid och att det fanns en svag skillnad mellan könen. Diskussionen tar upp hur dessa resultat skiljer sig ifrån befintliga studier på området och indikerar att "politik" är ett abstrakt ämne som vid diskussion skiljer sig från andra diskussionsämnen.

No description available.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares arbete med barns kamratrelationer i förskolan. Studien genomfördes i form av intervjuer med fem förskollärare för att ta del av deras erfarenheter. Svaren analyserades med grund i ett sociokulturellt perspektiv samt Corsaros (1985) tillträdesstrategier. Resultatet visar att samtliga förskollärare säger sig arbeta aktivt med barns kamratrelationer på förskolan. Flera olika arbetssätt används, som till exempel vänskapssol, lekträning och rollspel. Det arbetssätten har gemensamt är att det till stor del handlar om att finnas där för barnen ideras lek, att ge det stöd de behöver samt delge barnen vilka verktyg som krävs för att kunna utveckla sina kamratrelationer på egen hand. Vidare framkommer av resultatet att reflektion i arbetslaget blir ett viktigt inslag för förskollärarna i arbetet med barnens kamratrelationer och att det finns en del hinder för att förskollärarna ska kunna stödja barnen i deras kamratrelationer, som till exempel tidsbrist och brist på resurser.