• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 56
  • Tagged with
  • 56
  • 19
  • 18
  • 17
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Det kunde gott ha varit mycket mer!" : Några förskolepedagogers uppfattning om kunskap från sin utbildning, vad gäller mobbning mellan barn i förskolan.

Jonsson, Stina, Milebo, Lena January 2012 (has links)
Mobbning i förskolan är ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, både ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska användas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie är att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha från sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fått handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas något i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer. Frågorna som ställdes under intervjun var till största delen öppna frågor. Resultatet i studien visar att informanternas uppfattning är att mobbning mellan barn i förskolan förekommer. Resultatet visar att informanternas uppfattning är att kunskapen de fått från sin utbildning, vad gäller mobbning mellan barn i förskolan inte uppfattas som tillräcklig. Vår studie visar även på att informanternas uppfattning vad gäller handlingsberedskap, från sin utbildning, för att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning inte uppfattas som tillräcklig. Resultatet visar även att de uttrycker en önskan om mer kunskap kring mobbning mellan barn i sin utbildning.
2

Rörelse, rytm och ljud : Förskolepedagogers syn på små barns musikalitet / Movement, rhythm and sound : Preschool teachers’ views on young children's musicality

Braw, Jessica January 2010 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas.
3

Uppfattningar kring fostran

Heed, Ida January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel. Konflikthantering sker på olika sätt för respondenterna beroende på situation och barn men det kan fortfarande urskiljas en gemensam ståndpunkt respondenterna emellan. Barnens utveckling är något som samtliga intervjupersoner försöker arbeta med, fast med fokus på olika detaljer. Resultatet visade också att kommunikation är något ytterst viktigt för de deltagande, både kommunikation mellan barnen och de vuxne men även mellan hemmen och förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2013-06-07</p>
4

Förskolepedagogernas förhållningssätt till barn i den fria leken : Utifrån ett genusperspektiv

Babirye, Maureen, Rathod, Charmi January 2016 (has links)
Purpose: The purpose of this study was through qualitative interviews with six pre-school teachers and to get a deeper knowledge of how pre-school teachers relate and think about the gender perspective in the free play. We also wanted to get an idea on how they handle material in the relation to gender. Issues: How does pre-school teachers conduct themselves to gender towards children and their views on gender development over the years? What do pre-school teachers have for ideas about gender in the free play in activity? How do they handle gender coded material in the activity, their views about gender coded materials and unisex material? Method: We have used a phenomenological science approach which is an inspiration to a qualitative research. Qualitative interviews has helped us to get a deeper information about our study.   Theory: We have used Judith Butler's gender theory to explain how the concept of gender and sex are present as the basic theoretical tool in feminist theory. Results: The conclusion of our study is that pre-school teachers have different ways of conducting themselves to children in the schools. We have also noticed that pre-school teachers at the respective pre-schools are aware that they should relate to both girls and boys in similar ways and make positive impact on children. They also had a different idea of ​​what a free play is and how they use free play for children's development and learning.  Pre-school teachers in the respective pre-schools also had different ways of handling gender coded materials and unisex materials.
5

främjande av goda kamratrelationer i förskolan - pedagogers och barns berätteleser

Magnusson, Marika January 2011 (has links)
I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja goda kamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation. Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sitt arbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på hur en bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen. Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ett viktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat är någon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger du får inte vara med.
6

Man måste ju vara alldeles säker om man ska anmäla

Shala, Suzana January 2008 (has links)
<p>Syftet med min uppsats är att fördjupa mig kring hur personalen på några förskolor resonerar kring sin skyldighet att anmäla när de misstänker att ett barn far illa. Utifrån detta vill jag förstå om personalen upplever några svårigheter med anmälningsplikten, för att därmed känna</p><p>till vilka dessa svårigheter kan vara.</p><p>Utifrån detta syfte har jag formulerat om följande frågeställning:</p><p>*Vilka eventuella hinder eller problem kan uppstå i samband med anmälningsplikten</p><p>vid misstanke om att ett barn far illa?</p><p>Genom att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden lyckades jag samla in empiriskt material från förskolepedagoger på fem olika förskolor. Jag genomförde sammanlagt 5 kvalitativa intervjuer, varav tre av dem består av gruppintervjuer och två enskilda. Efter insamlingen och bearbetningen av det insamlade materialet kom jag fram till att vissa teorier</p><p>skulle kunna tillämpas för att ge en förklaring och ett svar på min frågeställning. Jag har använt mig av tre olika sociologer för att besvara min frågeställning. Erwing Goffmans teori</p><p>kring olika roller, framträdande och team har jag använt mig av för att förklara hur mina informanter måste förhålla sig till sin roll som förskolepedagog och även hur de arbetar som ett team när de har ett gemensamt intresse om barnen. Vidare använder jag mig av Anthony</p><p>Giddens teori kring de abstrakta systemen för att klargöra hur de olika myndigheterna, som t.ex. socialtjänsten fungerar i förhållande till förskolorna. Därefter tar jag upp två av Beverly Skeggs begrepp, dissimulering och disidentifikation för att förklara hur man ibland förnekar eller tar avstånd från något som verkar hotande. Resultatet från intervjuerna visar om att det</p><p>finns många hinder och problem som gör det svårt för personalen på de olika förskolorna att anmäla när de misstänker att ett barn far illa, rädsla för att konfrontera föräldrarna, man vill ha ”bevis” för att anmäla t.ex. blåmärken, anmälningar som rinner ut i sanden, många gånger känns det meningslöst att anmäla en andra gång, bristande kunskap om hur man ska upptäcka</p><p>barnen, personalen blir själva utsatt för hot och trakasserier och får ingen professionell hjälp i samband med detta.</p>
7

Man måste ju vara alldeles säker om man ska anmäla

Shala, Suzana January 2008 (has links)
Syftet med min uppsats är att fördjupa mig kring hur personalen på några förskolor resonerar kring sin skyldighet att anmäla när de misstänker att ett barn far illa. Utifrån detta vill jag förstå om personalen upplever några svårigheter med anmälningsplikten, för att därmed känna till vilka dessa svårigheter kan vara. Utifrån detta syfte har jag formulerat om följande frågeställning: *Vilka eventuella hinder eller problem kan uppstå i samband med anmälningsplikten vid misstanke om att ett barn far illa? Genom att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden lyckades jag samla in empiriskt material från förskolepedagoger på fem olika förskolor. Jag genomförde sammanlagt 5 kvalitativa intervjuer, varav tre av dem består av gruppintervjuer och två enskilda. Efter insamlingen och bearbetningen av det insamlade materialet kom jag fram till att vissa teorier skulle kunna tillämpas för att ge en förklaring och ett svar på min frågeställning. Jag har använt mig av tre olika sociologer för att besvara min frågeställning. Erwing Goffmans teori kring olika roller, framträdande och team har jag använt mig av för att förklara hur mina informanter måste förhålla sig till sin roll som förskolepedagog och även hur de arbetar som ett team när de har ett gemensamt intresse om barnen. Vidare använder jag mig av Anthony Giddens teori kring de abstrakta systemen för att klargöra hur de olika myndigheterna, som t.ex. socialtjänsten fungerar i förhållande till förskolorna. Därefter tar jag upp två av Beverly Skeggs begrepp, dissimulering och disidentifikation för att förklara hur man ibland förnekar eller tar avstånd från något som verkar hotande. Resultatet från intervjuerna visar om att det finns många hinder och problem som gör det svårt för personalen på de olika förskolorna att anmäla när de misstänker att ett barn far illa, rädsla för att konfrontera föräldrarna, man vill ha ”bevis” för att anmäla t.ex. blåmärken, anmälningar som rinner ut i sanden, många gånger känns det meningslöst att anmäla en andra gång, bristande kunskap om hur man ska upptäcka barnen, personalen blir själva utsatt för hot och trakasserier och får ingen professionell hjälp i samband med detta.
8

Pedagogers syn på datorer i förskolan : "Sen spelar de lite också, sånna pedagogiska spel"

Jönsson, Lisa, Gunnarsson, Ingrid January 2012 (has links)
Denna studie om datoranvändandet i förskolan är en kvalitativ studie som baserar på intervjuer med fem olika pedagoger på två olika förskolor. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger ser på datorer i förskolan. Detta för att datoranvändandet ökar och är idag lika självklart som TV-tittandet. Barn i dag kommer i kontakt med datorer redan i tidig ålder. Under 2012 kom nyheten att varannan treåring har använt internet. Samtidigt som det har visat sig att det finns kunskapsbritser bland pedagogerna på förskolorna när det kommer till IKT. För att undersöka detta gjorde vi en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer ute på förskolorna. Intervjuerna bearbetades för att kunna se mönster, de här mönstret blev sedan grunden till resultatet. I resultatet framkommer det att pedagogerna belyser sin egna användning i form av dokumentation. Ett annat användningsområde var Youtube, som pedagogerna använde för att kunna få ny kunskap inom olika området. Youtube användes även med barnen, då i form av filmklipp som barnen hade önskemål att se. Något som pedagogerna sa som inte användes mycket var datorspel. De spelen som fanns var pedagogiska datorspel. Vilket pedagogerna var noga med att lyfta fram. Den teoretiska utgångspunkt vi har valt för studien är sociokulturellt perspektiv där artefakter, samspel och interaktion har en stor betydelse för inlärning.
9

Förskolan slöjdar? : Pedagogers uppfattning av barns textila kompetens.

Lager, Sanna January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan. Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker. På förskolorna förekommer sömnad, vävning, tygtryck, garnteknik barnen skapar även med pärlor. Pedagogerna anser att det är lättare att skapa med barn som slutat stoppa saker i munnen men säger även att man i de yngre åldrarna måste anpassa materialen efter åldern. Barnen lär av sina erfarenheter, det är något som förskolepedagogerna är ytterst medveten om och utmanar och utvecklar uppgifterna. Resultatet av min litterära undersökning visar att man enligt författarna inte är för ung att skapa i förskoleåldern och att det är den skapande leken som utvecklar barnen. I läroplanerna LPO94 och Lpfö98 uppmuntras skapande. I litteraturen kan man även utläsa att det är uppmuntran från pedagoger/vuxna som utvecklar barnens möjlighet till att skapa. Det som litteraturen anser lämpligt att göra i förskolan är vävning, tygtryck, färgning tovning, brodering, sömnad och stickning. Ett skapande utan dömande är det som både pedagoger, litteratur och läroplanerna förespråkar.
10

Livslångt lärande : En intervjustudie om förskolans betydelse i att lägga grunden för ett livslångt lärande.

Dahlback, Stig, Malmström, Maria January 2009 (has links)
Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.

Page generated in 0.0504 seconds