Syftet med undersökningen var att belysa varför barn anses hamna i utanförskap i förskolan. Ett annat syfte var att undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger upplever när det gäller att arbeta för alla barns delaktighet och lärande i förskolan. Forskningsfrågorna som undersökts har varit: Vad är orsaken till att barn kan hamna i utanförskap enligt pedagoger? Hur ges barn förutsättningar för delaktighet och lärande i verksamheten? Vilka möjligheter och hinder finns i förskolan för att barn ska få det stöd de behöver för att bli delaktiga i leken? Hur beskriver barn utanförskap och delaktighet? Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola med en etnografisk ansats. Metoden har utgått från fältstudier, kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Resultatet visar att stora barngrupper och brist på tid kan orsaka att pedagoger inte kan stödja barn i lek på det sätt de önskar. Barnen anser det mycket viktigt att alla ska få vara med i lek. En slutsats som kan dras är att förutsättningar för lek i verksamheten kan förhindra känslan av utanförskap hos barnen.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv. Arbetets syfte är att få en inblick i ett antal utvalda elevers relation till det svenska språket utanför skolan för att sedan koppla ihop det med deras språkutveckling. En ytterligare aspekt av detta blir hur pedagogers undervisning kan byggas upp så att elevernas varierande språkutveckling kan tillgodoses på bästa sätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie. De intervjuade är åtta elever på en högstadieskola som alla har svenska som sitt andraspråk. Elevernas tid i Sverige skiljer sig åt och likaså deras förstaspråk. Ett huvudresultat är att de sociala praktiker som eleverna ingår i utanför skolan spelar en markant roll i hur de lär sig sitt andraspråk. Språkinlärningen är varierad och går inte att förutspå utan det är många olika faktorer som spelar in. Det visar sig också att pedagoger bör skilja mellan ankomstålder och inlärningstid när de bedömer elevernas språkliga nivå och vid eventuell gruppering av undervisningsgrupper.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar. Vidare har detta kopplats till reciprocal teaching och andra metoder i läsförståelseundervisningen, där reciprocal teaching varit ett viktigt inslag. Informanterna är i skilda åldrar med liknande utbildning och arbetar på två skolor. Två av mina informanter arbetar på en mångkulturell skola i stadsmiljö, och den tredje informanten på en lantligt belägen skola. Resultaten visade att två av informanterna hade liknande tankar kring läsförståelse där egna erfarenheter och läsning mellan raderna var tydliga inslag. Den tredje skiljde sig åt då hon var mer påläst inom ämnet. Hon arbetar utifrån beprövade metoder som poängterar kommunikation, stöttning och modellering inom ramen för undervisningen. Det var också denne informant som skiljde sig i tillvägagångssätt i undervisningen, då hon arbetar med utveckling av läsförståelsestrategierna. Jämförelsevis med de andra två informanterna som arbetar mer med en kontroll av elevernas läsförståelse istället för att utveckla den.

This qualitative study focuses to highlight the pedagogues’ experience of the pedagogic meals in preschool. In the study has six pedagogues from three different departments/preschool been interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed and then categorized. This study is based on socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction with others and language is seen as a mediating tool.   The result of this study reveals that the pedagogues believe meals to be important for the children’s social skills. Furthermore, many learning situations occurs at mealtime and it is important that the pedagogues are good role models during the meals. The environment during the meals differs a lot, however nice and quiet sought during the meals.   In the result, it appears that all pedagogues see meals as a pedagogic situation, although special educations before the meals are never planned. It is found that even the children have the opportunity to steer the conversation during the meals and take food by themselves. The pedagogues also consider the learning of math and language develops through the conversation during the meals.

Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet. Metoden i denna studie bestod av intervjuer som utfördes på fyra anställda som alla jobbar på boenden för ensamkomna flyktingbarn. Studien resulterade i att en god verbal kommunikation hade en positiv påverkan på arbetsglädjen. Resultatet visar även att kommunikationen ser olika ut med olika personer av olika anledningar och detta har en avgörande roll för hur bra kommunikationen blir i slutändan. Det sociokulturella perspektivet visar bland annat att människan lär sig i samspel med sin omgivning som resulterar i ett visst beteende och detta ser olika ut från människa till människa. På detta sätt kan man förstå varför kommunikationen ser annorlunda ut med olika människor. Intersubjektiviteten visar bland annat vikten av ömsesidighet för att samordna tidigare erfarenheter och för att se resultaten av interaktionen mellan individer som har en gemensam förståelse kring någonting.

Lärplattan in the compulsory school mathematic education - how do the teachers use lärplattan and what opportunities and obstacles do they seeSmartphone, iPad, iPhone, computer, Smart board and other digital tools can be summarized with the concept of ICT (Internet, Communication, Technology). The fokus in this work is on lärplattan (iPad) and how it is used within the compulsory school as a learning tool in mathematic education. Teachers working in compulsory school were interviewed and they have given their views on the opportunities and obstacles for lärplattan in mathematics education. The study is made on the basis of a socio-cultural perspective. The results shows that teachers don´t see lärplattan as a learning tool in mathematic teaching because the absent of communication. But it is used in many other ways.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur. I uppsatsen visas fyra olika laborativa material som användes under mina observationer. Det viktiga med dessa material är att den som använder det ska veta syftet och målet med övningen för att tillägna sig kunskapen på rätt sätt. Utan syfte och mål är materialet dött. Diskussion och reflektion ska hjälpa eleverna framåt i utvecklingen.

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer. Elevernas svar behandlar motivation i ämnet matematik, och vilka faktorer som inverkar på den motivationen. De intervjuade eleverna i årskurs 5 och 9 har även behandlat frågan om, och i så fall hur, deras motivation förändrats från de lägre åldrarna fram till idag. Det övergripande resultatet visar att elevernas motivation påverkades av omgivande faktorer, beroende på om dessa faktorer var positiva eller negativa. Tendensen i resultatet visar på en avsaknad av praktisk matematik, varierande uppgifter och arbetssätt. Utfallet av analysen visar på betydelsen av lärarens engagemang samt att ett sådant engagemang inverkade på arbetslusten. I resultatet framgår också att undervisningen i matematik blev meningsfull då eleverna förstod varför de lärde sig en viss sak, samt vikten av matematikuppgifter som är förankrade i verkliga situationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser på anknytning och vilken betydelse de ger den vad gäller möjligheter till barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ intervjustudie där data analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Utifrån de kategorier som framträdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv på lärande och läroplanens utsagor om förskolans uppdrag så framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lär och utvecklas – däremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lära och utvecklas på ett så positivt sätt som möjligt för att på så vis klara framtidens krav och förväntningar bättre.