This qualitative study focuses to highlight the pedagogues’ experience of the pedagogic meals in preschool. In the study has six pedagogues from three different departments/preschool been interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed and then categorized. This study is based on socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction with others and language is seen as a mediating tool.   The result of this study reveals that the pedagogues believe meals to be important for the children’s social skills. Furthermore, many learning situations occurs at mealtime and it is important that the pedagogues are good role models during the meals. The environment during the meals differs a lot, however nice and quiet sought during the meals.   In the result, it appears that all pedagogues see meals as a pedagogic situation, although special educations before the meals are never planned. It is found that even the children have the opportunity to steer the conversation during the meals and take food by themselves. The pedagogues also consider the learning of math and language develops through the conversation during the meals.

Min studie syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger upplever förskolebarnets stress vid måltidssituationer. Studien utgår ifrån det salutogena sättet att se på hälsa, vilket syftar till att befrämja en individs aktuella hälsosituation. En kvalitativ metod har varit mitt tillvägagångssätt för att utföra studien. Kvalitativ forskningsmetod skapade möjligheten att kunna bidra med en nyanserad bild över hur pedagoger inom förskolans verksamhet upplever förskolebarnets stress vid måltider. Det forskningsverktyg som jag använt har varit semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex stycken pedagoger. De arbetar på olika förskolor i olika områden i en liten stad. Förskolorna avviker från varandra i storlekssammanhang och personaltäthet. Gemensamt för förskolorna är att de har tillgång till ungefär lika stora utrymme och samma materiella ting. Gemensamt är också att pedagogerna på de olika förskolorna upplever att barnen är eller lätt kan bli stressade vid måltidssituationer. Stressen kan uppstå genom flera olika moment som de intervjuade pedagogerna beskrivit. Det kan till exempel vara så att pedagogens stress kan smitta av sig till barnet. Barnet kan drabbas av olika psykiska tillstånd så som neofobi, aversion och matvägran med den gemensamma nämnaren att barnet inte äter på grund av upplevd stress. Barnets stress kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara genom att barnet blir högljutt, apatiskt, oroligt eller att barnet får svårt att sitta stilla. Pedagoger kan minska barnets stress genom att vara en förebild som föregår med gott exempel. Förebilden verkar som en inidvid för barnet att imitera under måltider. Till exempel är det av vikt att förebilden har ett gott bordsskick för barnet att efterlikna. Pedagogerna som intervjuats anser att även vårdnadshavare bör vara goda förebilder till barnet vid måltider i hemmet. Det är viktigt att vårdnadshavare upprätthåller måltider där alla familjens medlemmar tillåts delaktighet. Pedagogerna menar att det även är av vikt att också hemifrån berikas av förebilder för att barnet ska veta hur hen ska föra sig vid måltider i förskolan. Resultatet bidrar till en bild av att pedagoger i förskolan idag generellt behöver fler verktyg och mer erfarenhet för att kunna bemöta samt rusta förskolebarnet med detsamma för att kunna hantera sin stress.

Syftet med denna studie grundar sig i ett intresse för fenomenet pedagogisk måltid i förskolan och syftar till att med studien undersöka hur förskollärares förhållningssätt under måltiden påverkar dess utformning. Forskarna vill med studien undersöka komplexiteten kring utformningen av den pedagogiska måltiden i syfte att uppmärksamma måltidens pedagogiska potential för verksamhetens utveckling. Resultatet av videoobservationerna analyseras utifrån studiens tidigare forskning samt utifrån ett postmodernistiskt och utvecklingspedagogiskt perspektiv.Utifrån studiens syfte och frågeställning valde forskarna att med en kvalitativ metod utföra videoobservationer av den pedagogiska måltiden på två förskolor i Malmö, med en förskollärare i respektive situation, för att synliggöra och analysera deras pedagogiska förhållningssätt. Utifrån studiens teoretiska referensram resulterade analysen av videoobservationerna två skilda pedagogiska förhållningssätt som i sin tur återspeglas i måltidssituationens utformning. Utifrån studiens analys har forskarna kunnat synliggöra sambandet mellan förskollärarnas förhållningssätt och måltidssituationens utformning. Studien syftar till att uppmärksamma betydelsen av medvetenheten kring den pedagogiska rollen i förskolan genom ett kritiskt förhållningssätt för att främja individuell, barns och verksamhetens utveckling.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor. Vi berör skolmatens historia och politiken kring hur det kom sig att barn överhuvudtaget skall serveras mat i de verksamheter de befinner sig i. Vi har försökt se bortanför det psykomedicinska paradigmet för att förklara vissa orsaker till koncentrationsvårigheter.</p><p>The purpose with this work is to examine how the pedagogy personnel in pre-school and school thinks about the connection between food and concentration. Do they believe that food has meaning for the children’s ability to participate in the educational programs they attend in? The strength children and adults need to have, for the ability to participate in social interaction, demands good nourishing food. Therefore we have tried to find answers to what a nutritious meal is for children. Trough questionnaire, interview, observation and litterateur studies we have tried to find answers to these questions. We discuss the history of the school-meal and the politics surrounding the question why children should be served food in the educational programs they attend in. We have tried to look beyond the psycho medical paradigm to explain some causes to behavior problem.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor. Vi berör skolmatens historia och politiken kring hur det kom sig att barn överhuvudtaget skall serveras mat i de verksamheter de befinner sig i. Vi har försökt se bortanför det psykomedicinska paradigmet för att förklara vissa orsaker till koncentrationsvårigheter. The purpose with this work is to examine how the pedagogy personnel in pre-school and school thinks about the connection between food and concentration. Do they believe that food has meaning for the children’s ability to participate in the educational programs they attend in? The strength children and adults need to have, for the ability to participate in social interaction, demands good nourishing food. Therefore we have tried to find answers to what a nutritious meal is for children. Trough questionnaire, interview, observation and litterateur studies we have tried to find answers to these questions. We discuss the history of the school-meal and the politics surrounding the question why children should be served food in the educational programs they attend in. We have tried to look beyond the psycho medical paradigm to explain some causes to behavior problem.