No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa. Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa? Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil? Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien. Resultat En samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna. Slutsats Vi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har. Tidigare forskning och vårt resultat visar att fysisk hälsa betonas och att momentet rörelse får störst utrymme i undervisningen. För att ytterligare betona vikten av hälsa kanske ämnet bör byta namn till hälsa och idrott?

The elderly care in Sweden needs to change because predictions states that proportion of elderly is expected to rise with 30 % between 2010 and 2050. This means that a quarter of the entire population in Sweden will be at the age of 65 years or older by 2050. With this background it is clear that the efficiency in the elderly care is an important issue. The Swedish government has therefore presented a report which states the goal of Sweden being the number one in e-health by the year of 2025. This will be achieved by letting entrepreneurs create tools to make the healthcare more efficient. Because of that, this project will investigate how a startup company can create a lucrative position with ehealth products for the elderly care market. This was done by conducting a qualitative research study based on 31 interviews and three focus groups with stakeholders in the elderly care. The stakeholders were elderly people, staff and head of divisions at retirement homes and Uppsala city officials. The study was conducted at the e-health start-up company Cenvigo which is located in the city of Uppsala. From the result it is shown that it exist a difference between how different healthcare providers implement IT. As of today there exist a lot of different IT-systems in the elderly care which are difficult to work with because they are poorly build and not compliant with other systems. The effect is that the systems are difficult to work with and that the staff needs to document the same data twice. Even though the reality looks like that our findings show that people working in the elderly care has a positive attitude towards IT solutions. But still, as an e-health company, it will be an good idea to make the product easy to use and compliant with other systems because it affects how it can perform on the market. The products also need to add value to the elderly care by for example make the working process more efficient. The findings show that staff put a lot of time in surveillance which probably can be digitalized. In order to gain a lucrative position a company also needs to identify customer groups. Potential customers are the elderly, the retirement homes or the government. The elderly has shown no interest in paying for e-health solutions themselves and they are also skeptical to use the product though they do not object to have them in the organizations. The government purchase routines are highly regulated by laws in contrast with privately driven retirement homes which do not have as strict routines. An e-health company therefore needs to be able to adapt to the demands of the market.

<p>Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.</p>

<p>Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin</p><p>tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse.</p><p>Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till</p><p>förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för</p><p>lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets</p><p>högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra</p><p>utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver.</p><p>Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka</p><p>förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid.</p><p>Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som</p><p>bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl</p><p>praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens</p><p>individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid.</p><p>Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och</p><p>Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid</p><p>Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten</p><p>jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning.</p><p>Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet</p><p>Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa</p><p>förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.</p>

<p>Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne.</p><p>Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser</p><p>begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med</p><p>utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan</p><p>när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade</p><p>för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett</p><p>praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och</p><p>Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas.</p><p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att</p><p>dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven</p><p>kvantitativ enkätundersökning. 204 elever från nio olika gymnasieprogram i årskurs ett till tre</p><p>deltog i undersökningen.</p><p>Undersökningen visade att en majoritet av eleverna ställde sig positiva till en uppdelning av</p><p>ämnet Idrott och hälsa i ett praktiskt och ett teoretiskt ämne. Betydligt fler trodde dock att en</p><p>uppdelning skulle ledda till att de lärde sig mer om hälsa samt att fler blev medvetna om</p><p>vikten aven god hälsa. Det visade sig även att intresset för att lära sig mer om hälsa var stort</p><p>samt att flickornas intresse var större än pojkarnas. Vidare visade det sig att de flesta ansåg att</p><p>idrottsdelen får större utrymme i undervisningen än hälsodelen men trots att många vill lära</p><p>sig mer om hälsa var inte lika många villiga att låta idrottsutövandet stå tillbaka.</p>

<p>Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsundervisningen påverkat respondenternas inställning till fysisk aktivitet. Med läroplanerna och dess målformuleringar i utgångspunkt jämför studien hur väl dessa stämmer överens med respondenternas upplevelse av ämnets syfte och mål. Undersökningsgruppen kom att bestå av 8 respondenter, tillika studenter på Högskolan i Kalmar. Resultatet visar en osäkerhet kring idrottsämnets mål även om flera respondenter lyfter upp rörelseglädje som en viktig del i undervisningen, vilket stämmer väl överens med mål från flera kursplaner. Prestation är något som flera respondenter lyfter upp som en del i undervisningen och då oftast mätbara sådana. Prestationer av det slaget lyser däremot med sin frånvaro i de senare läroplanerna, Lgr 80, Lpo 94 och Lpf 94. Det fanns en skeptisk syn bland flera respondenter kring huruvida ämnet påverkat deras inställning till fysisk aktivitet. Detta trots att alla respondenter främst hade positiva upplevelser från undervisningen. Två respondenter uttrycker däremot tydligt att de genom idrotten i skolan fått positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Vidare lyfter några respondenter upp lärdomar de fått av idrottsundervisningen som vi menar tyder på att de har blivit påverkade, även om de själva inte ger uttryck för detta. Exempel är ledarskaps- och ansvarsförmåga samt att aktiviteter gynnas av att alla känner delaktighet.</p>

No description available.

<p>In recent years more and more people have been sick-listed due to stress and it has happened to more women than men. The purpose of this paper is to see if recoveringfrom stress related states of ill-health can be promoted through participation in a stress management course. Five women who were or had been sick-listed and had participated in the life management course were interviewed. The results show that the course was an important forum for expressing emotions. The participants were more positive about the future after than before they entered the course. The participants believed that they had developed new attitudes towards life and that they had become more conscious about their coping strategies. They were more aware of the need of balance in life but that would sometimes interfere with their need of supporting others. The women made no big changes in their habits but the course seems to have taught them how to relax, a skill they used in different ways in their everyday lives.</p>

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.