1 |
Implementering av IT-lösningar i äldreomsorgen : Hur nystartade e-hälsoföretag kan skapa en lönsam position med innovativa IT-lösningarMach, Klara-Maria January 2017 (has links)
The elderly care in Sweden needs to change because predictions states that proportion of elderly is expected to rise with 30 % between 2010 and 2050. This means that a quarter of the entire population in Sweden will be at the age of 65 years or older by 2050. With this background it is clear that the efficiency in the elderly care is an important issue. The Swedish government has therefore presented a report which states the goal of Sweden being the number one in e-health by the year of 2025. This will be achieved by letting entrepreneurs create tools to make the healthcare more efficient. Because of that, this project will investigate how a startup company can create a lucrative position with ehealth products for the elderly care market. This was done by conducting a qualitative research study based on 31 interviews and three focus groups with stakeholders in the elderly care. The stakeholders were elderly people, staff and head of divisions at retirement homes and Uppsala city officials. The study was conducted at the e-health start-up company Cenvigo which is located in the city of Uppsala. From the result it is shown that it exist a difference between how different healthcare providers implement IT. As of today there exist a lot of different IT-systems in the elderly care which are difficult to work with because they are poorly build and not compliant with other systems. The effect is that the systems are difficult to work with and that the staff needs to document the same data twice. Even though the reality looks like that our findings show that people working in the elderly care has a positive attitude towards IT solutions. But still, as an e-health company, it will be an good idea to make the product easy to use and compliant with other systems because it affects how it can perform on the market. The products also need to add value to the elderly care by for example make the working process more efficient. The findings show that staff put a lot of time in surveillance which probably can be digitalized. In order to gain a lucrative position a company also needs to identify customer groups. Potential customers are the elderly, the retirement homes or the government. The elderly has shown no interest in paying for e-health solutions themselves and they are also skeptical to use the product though they do not object to have them in the organizations. The government purchase routines are highly regulated by laws in contrast with privately driven retirement homes which do not have as strict routines. An e-health company therefore needs to be able to adapt to the demands of the market.
|
2 |
Det man önskar åt andra och gör åt andra, måste man vara beredd på att själv acceptera. : en kvalitativ studie utifrån personalens perspektiv kring missförhållanden inom äldreomsorgen. / What you wish for others and do for others, you must be prepared to accept yourself. : a qualitative study based on staff perspectives on abuse of the elderly in eldercare.Ståhl, Anne, Claudia, Daivyes January 2012 (has links)
No description available.
|
3 |
Vårdpersonalens psykiska hälsa på arbetet inom äldreomsorgenBohlin, Johanna, Krüger, Merle, Larsson, Sofie January 2014 (has links)
Syftet med undersökningen var att kartlägga om och i så fall hur vårdpersonalen inom äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun upplevde att deras trivsel samt eventuella utsatthet för hot och våld från de äldre på arbetsplatsen påverkade deras psykiska hälsa. Forskning visar att vårdpersonalens arbete inom äldreomsorgen har påverkan på deras psykiska hälsa. Faktorer såsom hot och våld, vantrivsel, arbetsbelastning och relation till de äldre är av stor vikt att uppmärksamma när det gäller förebyggande arbete för psykisk ohälsa. Det kan innebära stora kostnader för individen, organisationen och samhället om vårdpersonalen är drabbade av psykisk ohälsa. En tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. 150 stycken av vårdpersonalen i Örnsköldsviks kommun deltog i undersökningen. Resultatet analyserades utifrån socialpsykologi. Resultatet visade att vårdpersonalen trivdes mycket bra med vissa faktorer och inte alls med andra. Majoriteten av vårdpersonalen upplevde sig ha blivit utsatt för hot och våld, cirka hälften av dessa kände behov av hjälp och stöd. Det framkom att vårdpersonal som trivdes mindre bra, upplevde oftare symtom på psykisk ohälsa. Även utsattheten för hot och våld visade sig kunna vara en orsak till psykisk ohälsa.
|
4 |
Att dokumentera rätt är inte lätt : en intervjustudie om omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentationGustafsson, Magnus, Yousef, Dahlia January 2009 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar:</p><p>- <em>Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? </em></p><p>- <em>Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? </em></p><p>- <em>Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? </em></p><p>För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats, dels för att det var en ekonomisk och praktisk fråga, dels för att informanterna skulle befinna sig på hemmaplan. Valet av plats gjordes av enhetscheferna och godkändes av omsorgspersonalen.</p><p>Analysen av vårt empiriska material och diskussion utgår från informanternas syn på och uppfattning om den sociala dokumentationen. Meningskoncentrering är den analysmetod som har använts i uppsatsen, där intervjuinnehållet har koncentrerats och kodats in i olika kategorier. Kategorier som framkommit utifrån meningskoncentreringen är social dokumentation som arbetsverktyg, utbildning och kunskap, språk - det skriftliga och det muntliga, tillsyn och ansvar, tid för dokumentation och informationsöverföring samt former för dokumentation.</p><p>Resultatet av vår studie visar att såväl omsorgspersonal som enhetschefer anser att omsorgspersonalen har ett huvudansvar för att social dokumentation utförs. Detta för att omsorgspersonalen arbetar för och med omsorgstagare och att man även är kontaktman till en eller fler omsorgstagare. Vidare anses att sjuksköterskorna har ansvaret att se till att det dokumenteras, eftersom de, enligt denna studie, arbetar i närkontakt med omsorgstagarna och omsorgspersonalen. Både muntlig och skriftlig rapport tycks vara nödvändig. Den muntliga för att ha en möjlighet att reflektera, samtala och utbyta tankar. Den skriftliga för att säkerställa att omsorgstagaren får den hjälp som han/hon är beviljad och i behov av. Resultatet av vår studie visar att omsorgspersonal uppfattar den sociala dokumentationen som något komplext, att den är svår men nödvändig.</p>
|
5 |
Att dokumentera rätt är inte lätt : en intervjustudie om omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentationGustafsson, Magnus, Yousef, Dahlia January 2009 (has links)
Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: - Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats, dels för att det var en ekonomisk och praktisk fråga, dels för att informanterna skulle befinna sig på hemmaplan. Valet av plats gjordes av enhetscheferna och godkändes av omsorgspersonalen. Analysen av vårt empiriska material och diskussion utgår från informanternas syn på och uppfattning om den sociala dokumentationen. Meningskoncentrering är den analysmetod som har använts i uppsatsen, där intervjuinnehållet har koncentrerats och kodats in i olika kategorier. Kategorier som framkommit utifrån meningskoncentreringen är social dokumentation som arbetsverktyg, utbildning och kunskap, språk - det skriftliga och det muntliga, tillsyn och ansvar, tid för dokumentation och informationsöverföring samt former för dokumentation. Resultatet av vår studie visar att såväl omsorgspersonal som enhetschefer anser att omsorgspersonalen har ett huvudansvar för att social dokumentation utförs. Detta för att omsorgspersonalen arbetar för och med omsorgstagare och att man även är kontaktman till en eller fler omsorgstagare. Vidare anses att sjuksköterskorna har ansvaret att se till att det dokumenteras, eftersom de, enligt denna studie, arbetar i närkontakt med omsorgstagarna och omsorgspersonalen. Både muntlig och skriftlig rapport tycks vara nödvändig. Den muntliga för att ha en möjlighet att reflektera, samtala och utbyta tankar. Den skriftliga för att säkerställa att omsorgstagaren får den hjälp som han/hon är beviljad och i behov av. Resultatet av vår studie visar att omsorgspersonal uppfattar den sociala dokumentationen som något komplext, att den är svår men nödvändig.
|
6 |
"Ett slit och släng jobb" : en studie om gymnasieelevers uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgenAndersson, Ida January 2012 (has links)
Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan. Resultatet innebar att sju olika uppfattningar hittades, de presenteras i varsin beskrivningskategori där uppfattningen beskrivs. Dessa sju är; ”En plats där livet slutat”, ”att visa respekt skapar värdighet”, ”ett enkelt arbete”, ”inget framtidsyrke”, ”förebilder och positiva erfarenheter stärker vårdyrket”, ”status bidrar till (o)intresse” och ”gymnasieutbildningen har betydelse för yrkesutövandet”. Respondenterna uppfattade inte äldreomsorgen som ett attraktivt framtidsyrke, de menade att vem som helst kunde utföra arbetsuppgifterna och att det var en stor anledning till att de hade andra framtidsplaner.
|
7 |
Sjuksköterskans perspektiv på nutritionsfrågor inom äldreomsorden / Nurse's perspective on nutrition in elderly careAnna, Nortunen January 2020 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Äldre personer tillhör riskgruppen för malnutrition på grund av ålder, kroniskasjukdomar och multipla läkemedel. Sjuksköterskan har en viktig roll i nutritionsbehandlingeninom äldreomsorgen. Studier har visat att sjuksköterskorna ofta har begränsad kunskap omnutrition och relaterade risker som förekommer vid malnutrition. Brist på tid, personal ochkunskap har visat sig kunna öka risken för brukarnas viktnedgång. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring nutritionsbehandlingsamt att synliggöra hur sjuksköterskorna upplever ansvarsfördelningen inutritionsbehandlingen. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor frånfyra olika kommunala vård-och omsorgsboenden i en kommun i norra Sverige. Intervjuernaanalyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att de bär det yttersta ansvaret förnutritionsbehandlingen. Nutritionen ansågs att vara viktigt inom äldreomsorgen men till vissmån är det naturligt att äldre får en sämre aptit och går ned i vikt. Tids- och kunskapsbristenhos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen ansågs vara största anledningen tillibland bristande nutritionsbehandling. Andra hinder var bristande kommunikation ochomsättningen av omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna uttryckte att de skulle behöva merkunskap kring nutrition och såg kostutbildningar som en möjlighet att öka kunskapsnivånbland vårdpersonalen. Mer tid att genomföra nutritionsåtgärder och stöd av dietisten somkunde vara med i verksamheten ansågs kunna öka kvalitén på nutritionsbehandlingen. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de har ansvaret för nutritionsbehandlingen samtidigtsom de kände att de inte alltid har tillräckligt med kunskap för att utföra nutritionsåtgärder.Bristande kunskap inom nutrition hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen bidrartill brister i nutritionsbehandlingen och kan leda till försämring av vårdkvalitén. Utbildning, tid och stöd från dietist ansågs som möjliga förbättringsförslag för att utveckla vården och omsorgen av äldre.
|
8 |
Enhetschefen, multikonstnären : En litteraturstudie om enhetschefen i äldreomsorgens komplexa arbete belyst ur ett etiskt perspektivDunér, Sarah, Ringblom, Anneli January 2015 (has links)
Att vara enhetschef inom äldreomsorgen är en stor utmaning i ett verksamhetsområde som inte sällan beskrivs i negativa ordalag i både massmedia och forskning. En enhetschef befinner sig i korsdrag mellan kravet om en värdig vård och omsorg och organisatoriska krav. I syftet att beskriva enhetschefen i äldreomsorgens komplexa arbete belyst ur ett etiskt perspektiv genomfördes en litteraturstudie. Resultatet av studien bygger på tio artiklar varav åtta kvalitativa, en enkätstudie och en av blandad konstruktion. Artiklarnas resultat redovisades sedan i följande sex kategorier; "Enhetschefen som multikonstnär", "Enhetschefens motstridiga krav", "Kravet om tillgänglighet", "Att tillhandahålla god vård och omsorg", "Enhetschefens ansvar för bemanningen" och "Enhetschefens ansvar för vårdpersonalen". En enhetschef inom äldreomsorgen hanterar flera komplexa arbetsuppgifter i form av brukarfrågor, vårdpersonalens frågor och organisatoriska frågor å ena sidan och kraven från politiker och överordnade chefer å andra sidan. Enhetschefen arbetar dessutom i en miljö som präglas av bland annat begränsad budget, underbemanning, undermålig vård och överbelastning av administrativa arbetsuppgifter vilket kan ge upphov till flera etiska dilemman.
|
9 |
Vad motiverar omvårdnadspersonal till arbete inom äldreomsorgen? : en studie om arbetsmotivation / What motivates nursing staff to work within eldercare? : a study concerning work motivationBjörkman, Anna, Rademaekers, Susanna, Waldåker, Michelle January 2011 (has links)
Utgångspunkten för studien är fenomenet arbetsmotivation med inriktning påomvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbättringar i produktivitet. Att värna om personalensarbetsmotivation är därav en ytterst strategiskt resursfråga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vårt svenska välfärdssystem och är ett väldebatterat ämne i samhället. De största bekymmersområdena berör bristen på tillgång på vård och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalité på den vård som ges. Dessa faktorer som präglar vården i dagens läge får också stora konsekvenser för omvårdnadspersonals arbetsmotivation.Det är ur denna problematik som vårt intresse härstammar för vad som egentligen motiverar och gör att omvårdnadspersonal trivs inom äldreomsorgen.Uppsatsen inbegriper tidigare forskning som Yoshio Kondo, Victor Grant, Karen Dana ochRicky W. Griffin, samt teorier av Frederick Herzberg och Victor Vroom. Vårdtagare,arbetskamrater, arbetsmiljö och utbildning var de faktorer som i vårt resultat visat sig vara mest avgörande för arbetsmotivation.Genom dem kvalitativa forskningsmetoden var dessa var de faktorer som uppkom mestfrekvent under studiens gång genom de nio intervjuer vi genomfört på ett äldreboende iVästsverige.De två främsta motivationsfaktorerna som uppgavs av respondenterna uppskattning ochgemenskap inom organisationen. Gemenskapen gäller arbetsgruppens sammanhållning ochdärmed dess stämning, men också att vårdgivaren finner motivation av att de boende mår väl. Uppskattningen får en motiverande effekt främst då den ges från arbetstagarna eller ifrån de boende samt deras anhöriga. / <p>The theme of this study is motivation for nursing staff within healthcare with its focus on eldercare. This study emphasis lays on the definition motivation which can lead to a more effective or improved productivity within healthcare. This has the effect that employees strive for a higher quality of healthcare for the elderly. Theories of Frederick Herzberg and Victor Vroom are used in this study as well as studies from Yoshio Kondo, VJ Grant, Karen Dana and Ricky W. Griffin. During interviews with employees at a certain elderly home somewhere in the western part of Sweden the words colleagues, patients, work environment and education came up repeatedly and are therefore central parts in this study. The two factors most related to motivation are appreciation and community. This study points out that the factor community can be defined as solidarity between colleagues and thereby its</p><p>atmosphere and also includes the relationships between patients and employees. The wellbeing of patients creates motivation inside the community together with an appreciation of patient or their relatives.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
|
10 |
Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? : Hur påverkas deras self-efficacy?Thulin, Christina January 2007 (has links)
<p>Christina Thulin-Andersson</p><p>Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?</p><p>VT 2007 Antal sidor: 27</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.</p>
|
Page generated in 0.0787 seconds