No description available.

No description available.

Sinnesmarknadsföring är ett högaktuellt begrepp inom marknadsföringssammanhang som syftar till att använda sensoriska stimulanser för att tillfredsställa konsumenter genom en differentierad och personlig upplevelse av varumärket. Att investera i strategier för de samtliga fem sinnena, ljud, doft, syn, känsel och smak, kan medvetet som omedvetet leda konsumenter till köp. Sensoriska stimulanser kan därmed stödja dolda försäljningsmetoder och styra konsumenter mot impulsköp istället för att uppfylla deras behov. Detta lade grunden för ett ifrågasättande av etiska dilemman som kan uppstå vid applicerandet av sinnesmarknadsföring i butiks- och servicelandskap. Med anledning av att det saknas ett konsumentperspektiv gällande sinnesmarknadsföring och etik, är studiens syfte att beskriva och analysera etiska dilemman inom sinnesmarknadsföring utifrån ett konsumentperspektiv. Forskningsfrågan lyder: vad utgör oetiskt agerande inom sinnesmarknadsföring ur ett konsumentperspektiv? För att få svar på denna fråga har en kvalitativ forskningsmetod med tre genomförda fokusgrupper som insamlingsmetodik tillämpats. Resultatet visar på att majoriteten respondenter har svårt att konkretisera specifika situationer där etik och moral bryts. Ett fåtal företeelser som ses som oetiska har dock kunnat urskiljas ur diskussionerna. Konsumenter tar avstånd från sinnesmarknadsföring som används för att förvränga eller försköna produkter samt när det används på produkter som kan ha en negativ påverkan på deras välbefinnande. Det finns tillfällen där sinnesmarknadsföring går över gränsen och blir oetiskt, men att sätta en universell gräns för vad som är acceptabelt är inte möjligt på grund av att människor är olika. Vad som anses vara godtagbart och inte beror på våra tidigare erfarenheter och perception.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad förskollärare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhåller sig till dem. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor: Vilka situationer på förskolan beskriver förskollärarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollärare etiska dilemman och vilka pedagogiska värden och perspektiv beaktas? På vilket sätt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att få svar på syftet och frågeställningar används en kvalitativ intervjuguide och som hjälp vid analysen av empirin används värdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likaså poängterades ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. Tiden framkom som en faktor som påverkar etiska dilemman och ställningstagande, reflektionstiden upplevdes för kort för dessa diskussioner. Yrkesetiska riktlinjer för förskollärare framkom som bristande och något som saknas. De överväganden förskollärarna gör handlar oftast om de ska tänka utifrån barnets eller verksamhetens bästa. Vad som väger tyngst bestäms av situationen.

Bakgrund: I sjuksköterskeyrket uppstår det ibland etiskt komplexa situationer och hur sådana situationer upplevs och hanteras är olika. Tidigare forskning visar att även anhöriga upplever etiskt komplexa situationer i vården bland annat när de ska ta beslut om vård för deras nära. Patienterna anser det viktigt att få vara delaktiga i beslut kring deras vård. Det finns även kunskap om olika former av stöd för både anhöriga och sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt komplexa situationer i mötet med patienter. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Från resultatet framkom två teman: Att ta på sig ett ansvar och Motstridigheter mellan professionen och personliga värderingar. Dessa bildade i sin tur fem subteman: osäkerhet kring patientens omvårdnadsbehov, osäkerhet kring prioriteringar, en känsla av ansvar för anhörigas känslor, frustration över egna etiska överväganden samt oenighet och brister i teamet. Slutsats: Etiskt komplexa situationer i mötet med patienter kan upplevas på flera olika sätt och uppstå i olika situationer som påverkar sjuksköterskorna främst negativt. Utökad kunskap behövs rörande etiskt komplexa situationer från ett patientperspektiv men även i frågor som hur förtroende i vårdteamet kan skapas

Att vara enhetschef inom äldreomsorgen är en stor utmaning i ett verksamhetsområde som inte sällan beskrivs i negativa ordalag i både massmedia och forskning. En enhetschef befinner sig i korsdrag mellan kravet om en värdig vård och omsorg och organisatoriska krav. I syftet att beskriva enhetschefen i äldreomsorgens komplexa arbete belyst ur ett etiskt perspektiv genomfördes en litteraturstudie. Resultatet av studien bygger på tio artiklar varav åtta kvalitativa, en enkätstudie och en av blandad konstruktion. Artiklarnas resultat redovisades sedan i följande sex kategorier; "Enhetschefen som multikonstnär", "Enhetschefens motstridiga krav", "Kravet om tillgänglighet", "Att tillhandahålla god vård och omsorg", "Enhetschefens ansvar för bemanningen" och "Enhetschefens ansvar för vårdpersonalen". En enhetschef inom äldreomsorgen hanterar flera komplexa arbetsuppgifter i form av brukarfrågor, vårdpersonalens frågor och organisatoriska frågor å ena sidan och kraven från politiker och överordnade chefer å andra sidan. Enhetschefen arbetar dessutom i en miljö som präglas av bland annat begränsad budget, underbemanning, undermålig vård och överbelastning av administrativa arbetsuppgifter vilket kan ge upphov till flera etiska dilemman.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär kognitiva nedsättningar som ofta bidrar till svårigheter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ofta möter vårdpersonalen problematik av etisk karaktär då personer med demenssjukdom ej kan se konsekvenserna av sitt handlande. Tvångsåtgärder är i Sverige olagligt och kan ej tillämpas i omvårdnaden då personer med demenssjukdom motsätter sig omvårdnaden. Att få personer med demenssjukdom att samverka i omvårdnaden kräver således andra åtgärder för att kringgå dessa dilemman. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenheter kring etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där 11 artiklar granskades. Analysmetoden inspirerades av Forsberg och Wengströms tidigare etablerade modell. Resultat: Två huvudkategorier med två underkategorier under vardera. Erfarenheter av svårigheter i etiska dilemman samt erfarenheter av möjligheter vid etiska dilemman. Det utkristalliserades i resultatet att tvång faktiskt förekommer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom trots att de faller utanför befintliga lagrum. Det framkom dock i resultatet att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom var en av nycklarna till att kringgå etiska dilemman. Vårdpersonalens utbildningsgrad påverkade i vilken utsträckning en personcentrerad vård utövades. Slutsats: Mer utbildning krävs för att öka vårdpersonalens kunskap i hur en personcentrerad omvårdnad skall bedrivas för att undvika att etiska dilemman uppstår. Därtill behöver vårdpersonal i större utsträckning beakta de etiska värdegrunderna för omvårdnad. Det leder till en förbättrad omvårdnad samt livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad bör således ingå redan i grundutbildningen för all vårdpersonal.

The purpose of this study is to examine librarians' reasoning regarding ethical dilemmas when meeting users. The study focuses on the librarians' views of their skills in relation to the library environment, ethical problems occurring during their workdays as well as the role of ethics among the professional skills. The empirical material has been collected through conversations with seven librarians at academic libraries in western Sweden. Three scenarios were used to prompt the librarians' reactions. The material was analyzed with the help of thematic analysis metod. One major finding is that librarians find it difficult to differentiate between personal and professional ethics. Another finding is that ethics as a skill should not be overlooked even though more practical competences are valued as more important in the daily work. The study also indicates that training ethical thinking can boost professional status, help problem solving as well as raise the quality level of work.

I förskolans styrdokument framgår det tydligt att inget barn får utsättas för kränkande behandling. Kränkande behandling är enligt skollagen ett beteende som utan att vara diskriminerande, kränker ett barn eller en elevs värdighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskolepersonals uppfattningar om sitt agerande vid kollegors kränkningar av barn i den dagliga verksamheten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är svårt att definiera begreppet kränkande behandling. Två kategoriseringar av kränkningar är tydligt framträdande, grova och subtila. Det framgår även att alla informanter är eniga om att de alltid skulle ingripa till barnets försvar om barnet utsätts för kränkande behandling av grov karaktär. När det gäller subtila kränkningar har det visat sig vara färre som t.ex. kan ge exempel på situationer där de ingripit. Avsaknaden av en gemensam definition av kränkande behandling är enligt studien den främsta orsaken till ett icke-agerande. Detta leder också till att förskolepersonal tvekar inför sin egna professionella bedömning av situationen.