No description available.

Studien analyserar den svenska PR-byrån Studio Total, som använder sig av gerillamarknadsföringsmetoder för att synas i den svenska mediala debatten. Företaget har fått stort genomslag genom att delvis utföra fiktiva reklamkampanjer som svenska folket och omvärlden har tagit del av. Konceptet av att marknadsföra produkter och värderingar genom nyhetsjournalistiken har inneburit att allmänheten känt sig vilseledda. Studio Total har även klivit in på en politiska arena där de kontroversiella kampanjerna har blivit kritiskt ifrågasatta och negativt mottagna. Studien försöker förklara om en PR-byrå kan verka inom en kommersiell och ideell marknad. En kvalitativ intervju har utförts med en av Studio Totals grundare och en kvantitativ enkätundersökning gjordes för att erhålla mediestudenters attityder till företaget. Resultatet visar en ambivalent attityd till företaget då meningarna gällande de kommersiella och de politiska kampanjerna avviker utifrån olika associationer. Resultatet synliggör även att kritiken som Studio Total erhållit är en del av företagets marknadsetablering. Det genomslag och den uppmärksamhet som setts kan härledas till Studio Totals goda förståelse för medielogik, hur man anpassar kommunikation till ett nyhetsformat. När verksamheten med en kontroversiell bakgrund träder in på en politisk arena, blir det komplicerat att legitimera agerandet och de argument som kritiken grundas i framhåller att Studio Total har agerat naivt. Vad som lyfter nivån i debatten är när diskussionen behandlar konsekvensetik. Berättigas de politiska handlingarna, då medielogiken medför att varumärket i sig har fått mer uppmärksamhet än det initiala motivet, exempelvis rätten till fritt tal? Delvis berättigas handlingarna om aktionerna ses ur en kulturell synvinkel, men ett socialt ansvarstagande är ett krav från allmänheten på organisationer med tillgång till makt.

I gymnasiets filosofiundervisning blir eleverna bekanta med olika normativa etiska teorier. Föreliggande studie försöker besvara frågan huruvida elevernas möte med dessa teorier – främst utilitarism och pliktetik – medför att deras moraluppfattningar påverkas. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät med två stycken etiska dilemman som eleverna hade att ta ställning till. Enkäten fick de först besvara innan de bekantat sig med de normativa teorierna och sedan efter att de gjort det. De normativa teorierna behandlades i en serie av fyra lektioner. Resultatet visar att deras moraluppfattningar påtagligt förändras i riktning mot ett mer utilitaristiskt sätt att resonera kring rätt och fel. Resultatet gäller sannolikt för liknande skolor och liknande program. Men det går knappast att generalisera till gymnasieelever på andra program och på andra skolor.

Skolverket menar att populärkultur, däribland dataspel, är användbara verktyg för att nå elevernas livsvärldar i religionskunskapsundervisningen. Den här uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrån följande frågeställningar: Får rätt och fel handling något utrymme i Mass Effect? På vilket sätt? Vad är rätt och fel i spelkontexten? Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmågor som är en del av religionskunskapens etikundervisning och i sådana fall på vilket sätt? Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jämförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhållningssätt; dessa är etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas också utifrån en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar här med teoretisk och kursplanemässig förankring. Undersökningen visar att flera av de områden som ska ingå i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att låta olika element i Mass Effect-spelen möta ämnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv både berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut. Resultatet är i linje med varför styrdokumenten rekommenderar användandet av populärkultur och arbetssättet förespråkas även utifrån tidigare forskning. / According to the Swedish National Agency for Education, popular culture, in which computer games are included, is a useful tool for connecting with the students and their worlds when teaching the subject of religion. This essay explores the potential of the Mass Effect-games to serve as an instrument when teaching the subject of religion, aiming to answer the following questions: Does right and wrong play a part in Mass Effect? How? What is right and wrong in the context of the game? Can Mass Effect be used as a framework when teaching the ethical content of the religious subject and if so, how? The context of the games is explored through an analysis of how their reputation system, here called the Paragon/Renegade-system, judges different actions, and through a breakdown of one of the decisions in the games, using a model designed for analyzing ethical issues. This context is then compared with ethical models appearing in the syllabus for the subject of religion and the knowledge and abilities that the subject should offer the students opportunities to develop. The research shows that much of the core content of ethical studies can be addressed using the various elements of the Mass Effect-games. On the basis of other studies, this kind of work is also encouraged.