• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 323
  • 21
  • 8
  • 2
  • Tagged with
  • 354
  • 76
  • 72
  • 61
  • 52
  • 50
  • 42
  • 41
  • 40
  • 40
  • 34
  • 29
  • 28
  • 28
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Det är lättare att prata om vapen och döden än att prata om… fin!” : Ett genusperspektiv på förskollärares erfarenheter av populärkultur i förskolan

Kihlberg, Zandra, Häggström, Therese January 2016 (has links)
The aim of our study is to investigate the experiences of preschool teachers in relation to the gender-coded popular culture in preschool. The Preschool Curriculum states that everyone who works at preschools shall counteract gender stereotypes, while highlighting that the preschool should give children an enjoyable learning based on their interests. Scholars have shown that popular culture and gender work are two complex areas which both exist in Swedish preschools, and therefore we aim to investigate preschool teachers experience of popular culture at the preschools.
2

Populärkultur i förskolan : Hur förskollärare förhåller sig till populärkulturen i förskolan / Popular culture in preschool : How preschool teachers relate to popular culture in preschool

Jansson, Stella January 2016 (has links)
No description available.
3

"When POP sucks the tits of ART" : Warhol och Gaga - mötet mellan konsten och populärkulturen

Gustafsson, Anna January 2013 (has links)
I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer. Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot. Popkonsten skulle dock kunna uppfattas som populärkultur efter de definitioner jag använt då Warhol idag både brukas filitigt av populärkultur och massmedia, samtidigt som konstvärlden också använder honom för att tilltala en masspublik. Jag vill mena att Andy Warhols konstproduktion och skapandet av Lady Gagas image grundas i olika typer av konstnärligt arbete, men att bådas verksamhet genom massproduktion sprids som populärkultur. Lady Gaga verkar framgångsrikt genom masskommunikation och hon är idag välkänd inom populärkulturella sammanhang. Genom vad som kan tyckas vara absurd styling utmanar hon den populärkulturella normen kring skönhet, en norm som skapades med bland andra Marilyn Monroe. Reproduktioner av Andy Warhols bilder med Marilyn Monroe som motiv har idag fått enorm spridning och stor popularitet. Populariteten för Warhols bild av Marilyn och Lady Gagas refererande till den kan förstås genom Jean Baudrillards teorier om hyperrealism och simulacra. Lady Gaga stylad som Warhols Marilyn blir ett tydligt exempel på simulacra då hon framstår som en kopia utan original. Detta eftersom Warhols Marilyn är ett eget orignal, frikopplat från det fotografi av Marilyn Monroe som han från början utgick från. Warhol använder sig av ett välkänt ansikte från populärkulturen, ett ansikte som sedan influerar Lady Gaga. Influensen kommer dock inte från Marilyn Monroes ansikte, utan Warhols version av Marilyn. Lady Gaga använder sig heller inte av själva bilden, utan refererar endast till den genom sin styling. Någon anslutning till verkligheten finns inte. Referenserna mellan konstvärlden och populärkulturen sprids som ringar på vattnet, och den mittersta utgångspunkten blir allt svagare.
4

Hur tillvaratas populärkultureni förskolan? : Förskollärares förhållningssätt tillförskolebarns erfarenheter avpopulärkultur

Pettersson, Annie, Vesterlund, Maria January 2013 (has links)
Syftet med denna studie har varit att studera förskollärares förhållningsätt till populärkultur iförskolan samt till förskolebarns erfarenheter av populärkultur. Tidigare forskning visar attpopulärkulturens användande kan bidra till barns lärande. Samtidigt visar forskningen att barnserfarenheter av populärkultur inte alltid tillvaratas. Det har även synliggjorts att det inompopulärkulturen kan finnas en hierarkisk ordning, vilket innebär att det finns uppfattningar omvad som är bra respektive mindre bra populärkultur. I denna studie används metodenrespondentundersökning genom samtalsintervju för att samla in empiri. Totalt intervjuades tioförskollärare. Det teoretiska perspektivet ”Funds of knowledge” används som analysverktyg tillden insamlade empirin. ”Funds of knowledge” innebär kortfattat att goda lärandesituationerskapas när fokusering ligger på barns intressen. Resultat och analys av studien visar att samtligaförskollärare på olika sätt märker av populärkulturens närvaro hos barnen iförskoleverksamheten. Övervägande antal förskollärare tillvaratar dock inte förskolebarnspopulärkulturella intressen på ett medvetet sätt, de tillvaratas istället spontant och förskollärarnakan därför i olika utsträckning säga använda populärkulturen som ”Funds of knowledge”, det villsäga som en potentiell källa till inlärning. Studiens slutsatser visar även att förskollärares attityd tillpopulärkultur speglar hur den används i verksamheten.
5

Sexårsböcker : Ett språkutvecklande projekt i Markaryds kommun

Nilsson, Malin January 2011 (has links)
Abstrakt Språket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom språket kommunicerar människan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns språkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ”Sexårsböcker” i förskoleklassen som en del av ett språkstimulerande projekt. Jag har undersökt hur dessa böcker bearbetas i förskoleklasserna och i vilken grad de läses i hemmet då böckerna delas ut till barnen efter att de har bearbetats. För att skapa mig en bild av arbetet har jag intervjuat alla förskollärare som arbetar i förskoleklasserna i kommunen samt skickat ut enkäter till föräldrar. Det pedagogerna berättar visar att de arbetar medvetet med olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling och deras intresse för läsande- och skrivande. Enkäterna visar att en del hem inte läst någon av böckerna men nästan hälften av föräldrarna svarar att deras barns intresse för böcker i allmänhet har ökat genom arbetet med sexårsböckerna.   Nyckelord: Sexårsböcker, Förskoleklass, Språkutveckling, Populärkultur.
6

Populärkulturens betydelse för fritidshemmet : - En intervjustudie utifrån fritidspedagogens perspektiv / Popular culture as a significant part of after-school center : – An interview-study in the perspective of afterschool teachers

Hegfalk, Elin January 2014 (has links)
Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet. Dock finns förhoppningar att denna studie ska ge en långsiktig utveckling av fritidshemmen. När ny kunskap om vad populärkulturen kan betyda för fritidshemmen presenteras.
7

Den skämtsamma televisionen : En diskursanalys av genusstereotypa skämt i sitcom-serien Friends

Björk, David January 2015 (has links)
Den här studien undersöker den aktuella genusdiskursen i den populära sitcom-serien Friends. För att analysera serien har säsong fem valts ut som material, och för att komma längre in på djupet på serien används en kvalitativ innehållsanalys i form av en diskursanalys. Empirin samlades in genom att titta igenom säsongen ett antal gånger, först för att identifiera återkommande teman från vilka många stereotypa skämt utgår i serien, och sedan ytterligare en gång för att hitta nyckelscener att stärka argumenten med. Samtliga teman beskrivs, exemplifieras och diskuteras sedan utifrån tidigare forskning inom genus, representation och social makt för att skapa en vetenskaplig analys. Det teoretiska ramverket inkluderar framför allt teoretiker som Simone de Beauvoir och hennes feministiska syn på att könet är socialt och inte biologiskt, samt Stuart Halls teorier om att stereotyper uppstår genom hur vi representerar olika typer av människor i bland annat massmedier. De teman som identifierades var (1) att kvinnor är dominanta i förhållanden, (2) att män är dåliga på förhållanden, (3) att kvinnor är utseendefixerade, (4) att män är sexfixerade, (5) att män är oromantiska och (6) att kvinnor är lättsårade.
8

Futurama : En studie kring Matt Groenings framtida tekniksamhälle. / Futurama : A study of Matt Groening's future technology society.

Laurén, Camilla, Odén, Daniel January 2010 (has links)
<p>Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut. Det är för oss även intressant att diskutera föreställningen om det mänskliga och hur denna uppfattning gestaltas i Science Fiction. Inom Sci-Fi interagerar människor ofta med karaktärer som är från andra planeter och galaxer eller med intelligenta maskiner. Dessa ”andra” möts ibland med föreställningen om att de saknar ”det mänskliga” som t.ex. empatisk förmåga. Kan det vara så att dessa karaktärer snarare accentuerar människans egna tillkortakommanden på det området? I framtidsgestaltningen förekommer en problematisering kring vår samtid, som för oss är intressant då Futurama varken målar upp någon utopisk eller dystopisk framtid. Vi hamnar snarare i en kanske, för åskådaren, troligare hybrid av de båda.</p>
9

Elevers tankar om musiken i skolan : En jämförande undersökning ur ett elevperspektiv

Enhagen, Sanna, Berg, Alexander January 2009 (has links)
<p>Abstract</p><p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga elevers musikintresse för att sedan ta reda på om eleverna blir bemötta i sitt musikintresse i skolan och i så fall på vilket sätt. Syftet är också att jämföra skolor med och utan musikprofil för att se likheter och skillnader. Detta görs genom att i litteraturgenomgången motivera varför musiken bör användas i skolan och varför lärarna borde utgå från elevernas musikintresse. För att sedan besvara på uppsatsens problemprecisering, hur elever i skolor med musikprofil samt utan musikprofil upplever att deras musikintresse används under skoldagen, genomförs en kvalitativ och en kvantitativ undersökning av fyra skolor där två skolor har en uttalad musikprofil. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att eleverna i alla skolorna ofta lyssnar på musik, men de anser inte att deras favoritmusik används i skolan. Resultatet visade på små skillnader mellan skolorna med och utan musikprofil, den största skillnaden var att eleverna i skolorna med musikprofil lyssnade oftare på musik i skolan. Resultaten av den kvalitativa undersökningen visade att eleverna ansåg att musik var bra och kunde hjälpa dem varva ner eller "jobba på". Tyvärr ansåg inte eleverna att deras favoritmusik användes i skolan. Eleverna vill att Mp3-spelare ska tillåtas i skolan då de hjälper dem exempelvis vid läxläsning, eller när de skriver och räknar. Slutsatsen är att elevers musikintresse inte används i skolan, varken på skolorna med musikprofil eller skolorna utan, och skillnaderna mellan skolorna var väldigt små.</p>
10

Kultur- och nöjessidorna : En undersökning av fin- och populärkulturen i tre stora morgontidningar

Jonsson, Julia, Larsson, Emmy January 2012 (has links)
I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet. I ämnesfördelningen fanns de största minskningarna i skönlitteratur, scenkonst och samhällsfrågor. Det som har ökat mest är populärmusik. Förhandsmaterialet har ökat och tog 2011 upp ungefär 6 procent av utrymmet. Andelen recensioner har minskat och andelen notiser ökat. I förhandsmaterialet fann vi att artiklarna handlade om kända personer, endast artisterna/författarna (producenterna) kom till tals och texterna var positivt eller neutralt skrivna, men aldrig kritiska. Slutsatsen är att andelen nöjesmaterial har ökat, vilket också syns i ämnesfördelningen, där finkulturella ämnen minskat och populärkulturella ämnen ökat. Kritik och opinionsbildande material har minskat, och andelen förhandsmaterial har ökat. Det innebär en förändring av tonen på kultursidorna.

Page generated in 0.0576 seconds