Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på lärandet hos elever i fritidshemmet. Två frågeställningar ligger till grund för studien: Hur tänker fritids-pedagoger angående olika arbetssätt för elevernas lärande? Hur ser fritidspedagoger på betydelsen av elevernas inställning för lärandet? Undersökningsinstrumentet som användes i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex fritidspedagoger som arbetade på samma fritidshem. Resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. I studien framkom att samtliga fritidspedagoger anser att det är av stor vikt att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande. En aktivitet där det finns stora möjligheter att göra eleverna delaktiga är klubbar. Klubbar är en verksamhet där eleverna utvecklar idéer till aktiviteter. Då det inte finns några strikta ramar för vad en klubb rent kunskapsmässigt kan innehålla, kan det handla om precis vad som helst.

<p>Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll. Studien bygger på ett interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av undersökningen visar det faktum att både lärarna och fritidspersonalen uppfattar fritidspedagogens yrkesroll som splittrad, ses som hjälplärare samt att de har låg status.</p><p>The purpose of this study is to illustrate teachers’ perceptions of the professional role of a leisure pedagogue. A further purpose is to compare the above with the prevailing view of The National Agency for Education. A further purpose is to compare the result of the above with questions put to the after-school centres personal. We choose a qualitative method with predetermined questions. We are interviewing four teachers and are handing out questionnaires to five after-school centres personal at two different schools. We are also interviewing staff at The National Agency for Education to be compared of a leisure pedagogue’s professional role. The study is built on an interactionistic perspective. The result of our investigation illuminated the facts that both teachers and after-school centres staffs’ perception of the role of a leisure pedagogue as a disunited role, a helping teacher and has a low status.</p>

Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll. Studien bygger på ett interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av undersökningen visar det faktum att både lärarna och fritidspersonalen uppfattar fritidspedagogens yrkesroll som splittrad, ses som hjälplärare samt att de har låg status. The purpose of this study is to illustrate teachers’ perceptions of the professional role of a leisure pedagogue. A further purpose is to compare the above with the prevailing view of The National Agency for Education. A further purpose is to compare the result of the above with questions put to the after-school centres personal. We choose a qualitative method with predetermined questions. We are interviewing four teachers and are handing out questionnaires to five after-school centres personal at two different schools. We are also interviewing staff at The National Agency for Education to be compared of a leisure pedagogue’s professional role. The study is built on an interactionistic perspective. The result of our investigation illuminated the facts that both teachers and after-school centres staffs’ perception of the role of a leisure pedagogue as a disunited role, a helping teacher and has a low status.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet. I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem. Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar. Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet. Som exempel på lärandesituationer nämnde de styrda aktiviteter, typiska för det formella lärandet. Det som de genomgående lyfte fram som betydelsefullt i verksamheten är gruppen. Det sociala lärandet och den sociala kompetensen är andra beteckningar på det som man ansåg vara det viktigaste i fritidshemmens verksamhet. Fritidspedagogerna hade olika syn på sin roll i skolans utvecklingssamtal. Flera av dem uttryckte hur svårt det är att mäta det sociala lärandet och fritidslärandet.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta.   SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet.   METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts som metod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats. Studien tar avstamp i J. Fasth och M. Stjerhagers examensarbetet vid lärarutbildningen vid Borås högskola 2008. De har undersökt förskolelärares syn på utomhusvistelse och utomhuspedagogik i studien ”Ute kan man inte vara för mycket – Pedagogers syn på utomhusverksamheten”. Denna studie ställer samma frågor till fritidspedagoger.   RESULTAT: Resultatet visar att alla fritidspedagogerna hade en positiv inställning till att vistas utomhus då de anser att barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnen är mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom det där finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogerna nämner är att de stora barngrupperna försvårar utomhusverksamheten.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fritidspedagoger ser på leken som lärandemetod. Studien har utgått från flera frågeställningar om fritidspedagogers syn på lek, lekens betydelse för utveckling och huruvida den styrda eller den fria leken ses som mer eller mindre viktig i jämförelse med varandra. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som beskriver leken som ett lärande i vilket kunskaper förmedlas mellan människor med olika erfarenheter. Den har utförts med en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att fritidspedagogerna ansåg att lek är en ibland outtalad metod för lärande på fritidshemmet. Att leken ses som en viktig del av barns lärande inom de sociala kompetenserna. Skillnaden mellan den styrda och den fria leken är väldigt liten och de går ofta in i varandra. Den styrda leken ses som en metod för att ge barn verktyg och kunskap kring sociala regler och ramverk som krävs för att kunna föra sig i ett socialt sammanhang.

Syftet med studien var att få reda på hur yrkesrollenför fritidspedagoger uppfattas genom att hålla intervjuer med lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det är en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och haft professionsteorin som en teoretisk utgångspunkt. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor stad i södra Sverige och olika lärarkategorier har intervjuats.Studiens resultat har visat att yrket för fritidspedagoger inte är entydigt och att det flera gånger är svårt att säga exakt vad professionen går ut på. Det framkommer också att yrket genomgått förändringar med tiden som också bidragit till att rollen för fritidspedagoger kan ses som komplex och svår definierad. Samtidigt som förändringar skett ses fritidspedagogen bland annat som professionell i arbetet med utveckling av sociala förmågor. Informanterna i studien har uppgett att yrkesrollen har utvecklats mycket bara under de senaste tio åren och att den fortsätter att utvecklas för varje dag som går.

Undersökningen var grundad på hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. Om deras utbildning stämmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen är idag involverad i både skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i både fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de på sin yrkesroll. Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Sex fritidspedagoger deltog i undersökningen. Resultatet i undersökningen visar att fritidspedagogens roll kan variera beroende på utbildning och erfarenhet. Tre av de sex intervju personerna hade inte en utbildning för fritidspedagog, men har en lång erfarenhet av yrket. Det flesta fritidspedagoger är involverade i skolverksamheten, där det både arbetar som lärare och har egna planerade lektioner. Flera utav fritidspedagogerna anser att deras uppgift är att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. Skillnaden som framkom i undersökningen är att fritidshemmet har olika idèer hur verksamheten ska bedrivas.Vissa fritidspedagoger anser att barnen på fritidshemmet ska ha mycket fri lek, medan andra anser att styrda aktiviteter är det viktiga.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger ser på statusen i yrket. Frågeställningarna har utformats på ett sådant sätt att de ska besvara båda hur fritidspedagoger ser på sin yrkesstatus samt hur de anser deras yrkesstatus konstrueras. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och samtliga informanter upplever att deras yrkesstatus är låg. Det finns olika skäl till varför informanterna anser detta men fyra aspekter återkom: lön, utbildning, yrkestiteln och dåliga kunskaper om yrket. Fritidspedagogerna upplever att den låga yrkesstatusen beror på att de har låga löner i relation till lärarna, de upplever att det finns låg kunskap om fritidsverksamheten och det viktiga pedagogiska arbetet fritidspedagoger utför. Det framhävs även vikten av att ordet pedagog värdesätts sämre än ordet lärare samt att utbildningen för att bli fritidspedagog under flera år har varit och är idag, kortare än den som krävs för att bli lärare.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet? Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet? Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två. I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem.