Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet. I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem. Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar. Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet. Som exempel på lärandesituationer nämnde de styrda aktiviteter, typiska för det formella lärandet. Det som de genomgående lyfte fram som betydelsefullt i verksamheten är gruppen. Det sociala lärandet och den sociala kompetensen är andra beteckningar på det som man ansåg vara det viktigaste i fritidshemmens verksamhet. Fritidspedagogerna hade olika syn på sin roll i skolans utvecklingssamtal. Flera av dem uttryckte hur svårt det är att mäta det sociala lärandet och fritidslärandet.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta. Kvalitet utgår för det mesta från kunden med avsikten att uppfylla dennes behov. I en skola innebär detta att om en elev och en förälder inte är nöjda med skolan ser de sig med stor säkerhet om efter ett annat alternativ. Att arbeta med kvalitetsstyrning innebär hur en chef arbetar och styr sin verksamhet för att det ska leda till bättre kvalitet. Det finns ett antal teorier kring kvalitet där Joseph M. Juran är ett stort namn inom utbredningen av TQM (Total Quality Management). Syftet med studien är beskriva och analysera kvalitetsstyrningens omfattning, inriktning och konsekvenser i två fristående grundskolor. Vidare är syftet att analysera skillnader och likheter i kvalitetsstyrningen i dessa skolor. Studien har genomförts som en fallstudie där två fristående grundskolor i Stockholms län har studerats. Studien är av kvalitativ karaktär där den empiriska datan är hämtad från totalt åtta intervjuer, två längre intervjuer med de två rektorerna och sex kortare intervjuer med lärare på de fristående grundskolorna Kunskapsskolan och Fryshusets grundskola. Därutöver har litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar inom det studerade området granskats. Det som framkommit i studien är att kvalitetsstyrningen sker på olika sätt i de båda skolorna även om styrningen omfattar hela organisationen. Rektorerna arbetar dessutom med kvalitetsstyrning i större omfattning än vad de själva anser sig göra vilket kan bero på komplexiteten i begreppet. Likaså är kvalitetsbegreppet svårdefinierbart vilket uppenbarar sig under intervjuerna med respondenterna. Det viktigaste sättet för skolorna att mäta kvaliteten är genom enkäter vars resultat används i olika stor utsträckning i de olika skolorna.

Purpose: The purpose of this study is to describe how quality-work is conducted in the public sector and whether the structure of the performance measurement gives a fair picture of the quality. In addition, investigate whether the measurement itself can affect the quality of the work an organization perform. The study has been conducted in Gothenburg, focusing on aid-based interventions provided by the home service.  Theoretical framework: The theoretical framework first deals with quality, how it’s defined and how quality development can be conducted. Then performance measurement is described in terms of why and how it is used, how performance measurements can be evaluated and performance measures. Results and conclusions: Quality in the elderly care in the city of Gothenburg is described by the Social Services Act. Quality is measured by care recipients responding to two different surveys; a nationwide survey sent by the National Board of Health and one that is designed by the City of Gothenburg and performed by care administrators. Results from the National Board of Health’s survey are part of the basis for the measures contained in the Quality Report  o   The City of Gothenburg has relevant performance measures that provide a nuanced description of the quality, but the measures are many which complicates the possibility of a comprehensive picture. o   The National Board of Health’s survey consists of questions that are clear and relevant and has large number of respondents, which makes the measurement reliable. o   The City of Gothenburg’s own survey consists of questions that are unclear, difficult and, in some cases, impossible to answer. The survey is an unprioritized work task among the care administrators, leading to a small          statistical basis and not reliable results. o   A large amount of resources is spent on performance measurement, which can have a negative effect on quality. In particular, if the measurement is poorly designed and takes time from other tasks. / Syfte: Denna uppsats ämnar beskriva hur kvalitetsarbete bedrivs i den offentliga sektorn och huruvida prestationsmätningens struktur fångar upp information som ger en rättvis bild av kvaliteten. Syftet är också att undersöka om mätning i sig kan påverka kvaliteten på det arbete en verksamhet utför. Studien har gjorts på Göteborgs stad med fokus på biståndsbedömda insatser som tillhandahålls av hemtjänsten. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar först kvalitet, hur det definieras och hur kvalitetsutveckling kan bedrivas. Sedan beskrivs prestationsmätning; varför prestationsmätning används, hur prestationsmätning kan användas, prestationsmått och hur prestationsmätning kan utvärderas. Resultat och slutsatser: Kvalitet inom äldreomsorgen i Göteborgs stad definieras utav Socialtjänstlagen. Kvaliteten mäts genom att omsorgstagare får svara på två olika enkäter; en rikstäckande enkät som Socialstyrelsen skickar ut samt en som Göteborgs stad själva utformar och utförs av biståndshandläggare. Resultat från Socialstyrelsens enkätundersökning är en del av underlaget till de mått som finns i Göteborgs stads kvalitetsrapport. o   Göteborgs stad har relevanta prestationsmått som ger en nyanserad beskrivning av kvaliteten men måtten är väldigt många vilket försvårar möjligheten till en helhetsbild. o   Socialstyrelsens enkät består av tydliga och relevanta frågor samt har ett stort antal svaranden vilket gör mätningen tillförlitlig. o   Göteborgs stads egen enkät består av frågor som är otydliga, svåra och, i vissa fall, omöjliga att svara på. Undersökningen blir ofta bortprioriterad vilket leder till ett litet statistiskt underlag och ett ej tillförlitligt resultat. o   Stora resurser läggs på prestationsmätning vilket kan påverka kvaliteten negativt. I synnerhet om mätningen är undermåligt utformad och tar tid från andra arbetsuppgifter.

Tjänster och tjänsteproduktion har blivit allt viktigare i dagens samhälle inom en rad olika områden. En konsekvens av detta är att konkurrensen om kunderna har hårdnat och att såväl företag som organisationer måste finna nya sätt att skapa värde för sina kunder.I dagsläget finns det tio studieförbund i Sverige vars huvudsakliga verksamhet utgår från att erbjuda tjänster i form av kurser och vuxenutbildningar. Enligt en rapport från Stadskontoret 2018 finns det många framtidsfrågor och utmaningar som är högst aktuella för studieförbundens framtida utveckling, bland annat när det kommer till att fortsätta vara relevanta och att locka nya deltagare till sin verksamhet. I dagsläget finns ingen enhetlig definition av kvalitet utifrån ett kundperspektiv mellan eller inom de olika studieförbunden. Det saknas även adekvat forskning på området studieförbund och tjänstekvalitet.Ett vanligt sätt att mäta tjänstekvalitet är att använda sig av mätverktyget SERVPERF som utgår från fem olika kvalitetsdimensioner. Huvudsyftet med denna studie är därför att mäta hur kursdeltagarna skattar tjänstekvalitén inom ett studieförbund med hjälp av en lätt modifierad version av SERVPERF som anpassats efter studieförbundens särart. Ett underliggande syfte med studien är även att diskutera vad kvalificerade mätningar av tjänstekvalitet kan bidra med när det kommer till att utveckla studieförbundens kundfokus och kvalitetsarbete i framtiden, samt att diskutera hur väl anpassad SERVPERF är efter studieförbundens unika förutsättningar.Mätningen gjordes genom att skicka ut en webbenkät till 300 kursdeltagare. På grund av den låga svarsfrekvensen var det emellertid svårt att dra några generella slutsatser kring hur kursdeltagarna skattar kvalitén på det undersökta studieförbundets kurser. Resultatet uppvisar emellertid en viss trend som pekar mot att åtminstone en större mängd av kursdeltagarna i urvalsgruppen 51 år eller äldre på det stora hela skattar tjänstekvalitén högt hos det undersökta studieförbundet men att det även finns vissa kvalitetsbrister inom ett par kvalitetsdimensioner.Trots den låga svarsfrekvensen kan studien ändå betraktas som välplanerad och SERVPERF kan, med en viss modifikation, åtminsto / Services and service production have become increasingly important in today's society in a number of different areas. One consequence of this is that competition for customers has intensified and that both companies and organizations must find new ways to create value for their customers. A common way to measure service quality is to use the SERVPERF measurement tool, which is based on five different quality dimensions.At present, there are ten study associations in Sweden whose main business is based on offering services in the form of courses and adult education. According to a report from the Swedish Agency for Public Management in 2018, there are many future issues and challenges that are most relevant to the future development of the study associations, including how they will continue to be relevant and attract new participants. At present, there is no unitary picture of quality from a customer perspective between or within the various study associations. There is also no adequate research in the field of study associations and service quality.The main purpose of this study is therefore to measure how the course participants estimate the service quality within a study association with a slightly modified version of SERVPERF, which is adapted to the specific characteristics of the study associations. An underlying purpose of the study is also to discuss what qualified service quality measurements can contribute with when it comes to developing the study associations' customer focus and quality work in the future, as well as discussing how well SERVPERF is adapted to the conditions of the study associations.The survey was made by sending out a web survey to 300 course participants. However, due to the low response rate, it was difficult to draw any general conclusions about how the course participants estimate the quality of the study associations' courses. However, the results show a certain trend that indicates that at least a larger number of course participants in the sample group 51 years or older generally estimate the quality of service high at the study association, but also that there are some quality deficiencies within a few quality dimensions.Despite the low response rate, the study can still be considered well-planned and, with some modification, SERVPERF can at least be used to measure the quality of service based on the basic and stated needs of the course participants. / <p>2020-06-26</p>

Syftet med denna uppsats var att analysera och jämföra konstruktioner av förskollärarsubjektet i statliga kvalitetsgranskningar av den svenska förskolan under åren 2000–2018, samt att analysera diskursiva förskjutningar kring ’förskolläraren’ under samma tidsperiod. Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i Carol Bacchis poststrukturalistiska policyanalys, även kallad WPR-analys. WPR står för ”What’s the Problem Represented to be?”, vilket också utgör den första av sju frågeställningar vilka tillsammans bildar utgångspunkten för Bacchis analytiska tillvägagångssätt. Genom WPR-analys av vilka problem och lösningar som produceras i policytexter möjliggörs samtidigt analys av subjektskonstruktioner och diskursiva förskjutningar över tid. Vid läsning av tidigare forskning fann jag att denna gick att kategorisera i tre huvudsakliga diskurser, vilka jag valde att benämna Den könskodade läraren, Den professionella läraren samt Den reglerade eller bristfällige läraren. Studiens resultat påvisade att ’förskolläraren’ främst subjektifieras i enlighet med Den professionella läraren i samtliga utvalda kvalitetsgranskningar. Denna diskurs kännetecknas av individualisering och differentiering av ansvar, externa utvärderingar av kvalitet, i termer av måluppfyllelse, samt tydlig inverkan av en nyliberal diskurs. Resultatet påvisade dock även en viss diskursiv förskjutning över tid, då den dominerande professionella diskursen under senare år tydligt utmanas av diskursen Den reglerade eller bristfällige läraren, varigenom ’förskolläraren’ tillskrivs en mer reglerad och instrumentell position som utförare av policybeslut. / The aim of this master thesis was to analyze and compare constructions of the preschool teacher subject in national quality evaluations of the Swedish preschool over the years 2000–2018, and to analyze discursive dislocations of ’the preschool teacher’ during the same period of time. Theoretically and methodologically the study builds on Carol Bacchis poststructural policy analysis, also called WPR analysis. WPR stands for ”What’s the Problem Represented to be?”, this is also the first of seven questions which together form the starting point for Bacchis analytical approach. WPR analysis of problems and solutions produced in policy also enable analyzes of the construction of subjects and discursive dislocations. Previous research was categorized in three main discourses which were named The gender coded teacher, The professional teacher and The regulated or insufficient teacher. The results of the study showed that ’the preschool teacher’ is subjectified mainly in relation to The professional teacher in all of the selected national quality evaluations. Significant for this discourse is an individualization and differentiation of responsibility, external evaluations of quality, in terms of goal achievement, and an evident impact of a neo-liberal discourse. The result also showed to some extent a discursive dislocation over time, since the dominating professional discourse during the last years is clearly challenged by the discourse The regulated or insufficient teacher, through which ’the preschool teacher’ is given a more regulated and instrumental position in order to implement policy decisions.

Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat ”Hemteamet”. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät. Enkäten fokuserar på den enskilde omsorgstagarens upplevelser av kvaliteten på omsorg och vård. Den bygger på sex temaområden; Trygghet, Bemötande, Självbestämmande, Välbefinnande, Hotellfunktion och Vårdsäkerhet. De teoretiska perspektiv vi utgått från är humanismen med fokus på Maslows behovstrappa och det salutogena perspektivet med fokus på KASAM (Känsla Av Sammanhang). Vi utgick från KUPP-metodens (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) åtgärdsindex vid bearbetning och analys av vårt material. Resultatet vi fått fram för ”Hemteamet” har primärt analyserats och diskuterats genom att jämföra olika delaspekter med varandra inom gruppen. För att ytterligare kunna diskutera resultatet genomfördes motsvarande kvalitetsmätning på en utvald hemtjänstgrupp i samma kommun. Resultatet från de båda mätningarna har vi använt i ett jämförande perspektiv. Vår undersökning visade att respondenterna i ”Hemteamet” överlag var nöjda med omsorgen och vården. Dock bör följande aspekter tas i beaktande då de har fått sämre resultat än övriga delaspekter; 1) information: att omsorgstagarna får information om ändringar i dagliga rutiner, 2) rutiner: att omsorgen och vården styrs av omsorgstagarens behov och inte personalens rutiner, 3) närvaro: att omsorgspersonalen inte ska ha bråttom och 4) tillgänglighet: att den enskilde ska vara informerad om och av sin kontaktperson. Vi har funnit ett signifikant samband mellan temaområdena Trygghet, Bemötande samt Självbestämmande och respondenternas upplevda psykiska hälsa. Enkäten har fungerat relativt bra men en del frågor har krävt revidering för att kommunen i framtiden löpande ska kunna använda sig av vårt framtagna kvalitetssäkringsinstrument. En reviderad enkät medföljer därför denna uppsats.

<p>QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.</p>

QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.

Denna studie har undersökt skillnader mellan Ryssland och Sverige i relation till kvaliteten avhållbarhetsrapporter inom energibranschen. Studien bygger på en komparativ tvärkulturelldesign där flera fall med ett antal observationer jämförs mellan varandra och använder sig aven flermetodsforskning. Bland teorier har intressentteorin, legitimitetsteorin samt tidigareforskning används som hjälp för att analysera studiens empiri. Utifrån det empiriska materialetframkommer att de svenska bolagen har högre kvalitet när det gäller beskrivningar av produktensamt frågor som berör miljön och energi. Däremot har de ryska företagen högre kvalitet inomde sociala aspekterna av hållbarhetsredovisning. Inom resterande kategorier har både svenskaoch ryska företag presterat på samma nivå. / This study has examined differences between Russia and Sweden in relation to the quality ofsustainability reports in the energy industry. The study is based on a comparative cross-culturaldesign where several cases with a number of observations are compared with each other anduse a multi-method research. Among theories, the stakeholder theory, the legitimacy theory andprevious research have been used to help analyze the empirical data of the study. Based on theempirical material, it appears that the Swedish companies have a higher quality when it comesto descriptions of the product and issues concerning the environment and energy. On the otherhand, the Russian companies have higher quality in the social aspects of sustainabilityreporting. In the remaining categories, both Swedish and Russian companies have performedat the same level.