Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta. Kvalitet utgår för det mesta från kunden med avsikten att uppfylla dennes behov. I en skola innebär detta att om en elev och en förälder inte är nöjda med skolan ser de sig med stor säkerhet om efter ett annat alternativ. Att arbeta med kvalitetsstyrning innebär hur en chef arbetar och styr sin verksamhet för att det ska leda till bättre kvalitet. Det finns ett antal teorier kring kvalitet där Joseph M. Juran är ett stort namn inom utbredningen av TQM (Total Quality Management). Syftet med studien är beskriva och analysera kvalitetsstyrningens omfattning, inriktning och konsekvenser i två fristående grundskolor. Vidare är syftet att analysera skillnader och likheter i kvalitetsstyrningen i dessa skolor. Studien har genomförts som en fallstudie där två fristående grundskolor i Stockholms län har studerats. Studien är av kvalitativ karaktär där den empiriska datan är hämtad från totalt åtta intervjuer, två längre intervjuer med de två rektorerna och sex kortare intervjuer med lärare på de fristående grundskolorna Kunskapsskolan och Fryshusets grundskola. Därutöver har litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar inom det studerade området granskats. Det som framkommit i studien är att kvalitetsstyrningen sker på olika sätt i de båda skolorna även om styrningen omfattar hela organisationen. Rektorerna arbetar dessutom med kvalitetsstyrning i större omfattning än vad de själva anser sig göra vilket kan bero på komplexiteten i begreppet. Likaså är kvalitetsbegreppet svårdefinierbart vilket uppenbarar sig under intervjuerna med respondenterna. Det viktigaste sättet för skolorna att mäta kvaliteten är genom enkäter vars resultat används i olika stor utsträckning i de olika skolorna.

Sammanfattning Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Författare: Erika Fristedt och Malin Gustavsson Handledare: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Titel: En kostnad kommer sällan ensam - En tolkande utvärderingsstudie   Nyckelord: skrot, skrotkostnad, bilindustrin, kartläggning, processer, utvärdering, utvärderingsstudie, kvalitetsbristkostnader, jurans trilogi, strategiska avväganden, kaizen, lean production, projekt, leveransprecision, styrning, kommunikation, ansvar, företagskultur   Bakgrund: Bilindustrin har under en längre tid genomsyrats av en kostnadspress som uppkommit med anledning av förändrade krav från kund. Detta tvingar aktörerna på marknaden att skapa en produktion som är flexibel och anpassad efter snabba förändringar. Företags överlevnad grundas i hur väl de lyckas upprätthålla relationen till kund. Fallföretag X har under senare år upplevt en radikal ökning av skrotkostnader. Att detaljer skrotas som följd av kvalitetsproblem kan anses riskabelt i den bransch som företaget verkar i. Om produkter inte kan levereras till kund i tid eller i efterfrågad kvalitet kan det anses att existensen är hotad. Hur kommer det sig att trots denna ökade kostnad, att företaget överlever på marknaden.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processerna på Företag X, identifiera var i processerna skrot uppkommer samt varför. För att på detta sätt synliggöra åtgärder som kan vidtas på fallföretaget i syfte att minska skrotkostnaden. Vidare skapas förståelse kring huruvida ett företag med höga kostnader för skrot kan existera i en värld som kräver kostnadskontroll.   Metod: Studien är baserad på en kvalitativ utvärderingsstudie av Företag X. En abduktiv forskningsansats nyttjades för att pendla mellan teori och empiri och därigenom skapa ny teori samt förståelse för det skrotproblem som fallföretaget har.   Resultat: Skrot uppstår inom flera processer på Företag X och slutsatsen är att företaget har en bristande kommunikation, informationsspridning, ansvarsfördelning, planering samt styrning. Det kommer att krävas ett stort engagemang från samtliga inom företaget för att komma tillrätta med skrotproblemet och åtgärder som Lean, Kaizen och just-in-time förespråkas.